På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Hur formas femininitet och maskulinitet hos elever och vilka könsmönster uppvisar två skolklasser i årskurs nio? Det studerar Ann-Sofie Holm i avhandlingen "Relationer i skolan", som visar att den genusskapande processen både är flytande och flexibel.

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.

Farzaneh Moinian har i avhandlingen Negotiating Identities undersökt barns syn på sig själva och på sitt liv både innanför och utanför skolans väggar. Syftet har varit att öka förståelsen för barn- och ungdomskultur.

I avhandlingen "Barns växa vilt och vuxnas vilja att forma" studerar Åsa Aretun den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva.

I avhandlingen "Skolan gör skillnad" undersöker Sabine Gruber hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare.

"Utbildningssegregation och självsortering" är titeln på Anna Sandells avhandling, där hon studerar valet av gymnasieutbildning. Studien visar bland annat att eleverna försöker distansiera sig från den traditionellt kvinnliga domänen, då den rankas lågt.

Ulrika Schmauch visar i sin avhandling "Den osynliga vardagsrasismens realitet" att tystnaden kring vardagsrasismen försvårar motståndet. Högerextrema krafter kan diskuteras öppet, men rasism som strukturell företeelse får begränsat utrymme i debatten.