Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.

Hur fungerar de globala klassrummen, hur fungerar elevernas lärandeprocess och hur tänker lärarna? Birgitta Nordén har forskat om globalt lärande för hållbar utveckling.

Våld hos unga är starkt kopplat till både psykisk och sexuell ohälsa, visar Helena Blom i sin avhandling.

En slutsats i Åsa A Kastboms avhandling är att problematiska sexuella beteenden är sällsynta hos barn i 7-13 års ålder. Det är viktig kunskap för professionella som arbetar med barn och som måste avgöra om beteenden ska leda till någon form av utredning. Annorlunda sexuellt beteende ska det undersökas vidare av professionella med kunskap om barn och dess utveckling.

 I fritidshemmet och förskolan kopplas systematiskt kvalitetsarbete främst till socialt och relationellt lärande. Karin Lager har i sin avhandling studerat hur det ser ut i praktiken.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

En av nycklarna för att locka fler kvinnor till teknikutbildningarna består, enligt Andreas Ottemos avhandling, i ett normkritiskt förhållningssätt och ökad inomvetenskaplig självkritik.

Hur påverkas individen av de strukturella förändringar som sker under efterkrigstiden i västvärlden och i Sverige? Det är en av frågorna som Birgit Lindgren Ödén undersöker i sin avhandling. Där följer hon sex individer födda på åttiotalet mellan åren 1999-2011 för att med Ronald Ingleharts klassifikation identifiera individuella livsmönster och värderingar.