Anton B. Andersson har utforskat hur socialt kapital bidrar till att skapa ojämlika utfall för unga vuxna.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Hur pratar lärare och elever pratar om olika sorters mat, vad sägs mellan raderna och vad detta kan få för konsekvenser för lärandet om hälsa? Dessa frågor ställer Ingela Bohm i sin avhandling om undervisningen i hem- och konsumentkunskap.

Lars Andersson Hult undersöker i avhandlingen uttryck för historiemedvetande hos gymnasieelever och lärarstudenter i historia.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.