Birgitta Berne har i sin avhandling studerat hur eleverna i en högstadieklass argumenterar före och efter att de i grupp diskuterat kontroversiella samhällsfrågor från forskningsfronten i bioteknik. Hur hanterar eleverna etiska frågor i den naturvetenskapliga undervisningen?

Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.  

Hur erfar och skapar elever i grundskolan mening i frågor om miljö och hållbar utveckling? Det har Annika Manni undersökt i sin avhandling.

Forskaren Helen Hasslöf har analyserat hur lärare på gymnasiet diskuterar mål och syften med sin undervisning mot bakgrund av hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv.

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.

Ungdomar som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det visar ny forskning.