Undervisningen av livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap behöver förstärkas, det anser Marie Lange som forskat i ämnet.

Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse, konstaterar Martin Harling.

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Marie Rydenvalds avhandling visar att svenskan spelar en levande roll i utlandssvenska gymnasieelevers flerspråkighet, även om de använder språket i olika stor utsträckning.

Syftet med Susanne Dueks avhandling är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel.

Jenny Nilsson Folkes avhandling handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

Den kommersiella internetmiljön, och särskilt reklamfinansierade mobilspel, är en krävande miljö för barnen. Det visar Carolina Martinez i sin forskning om unga internetanvändare.

Föräldrarnas höga utbildningsnivå i hemlandet förklarar barnens ambitioner i den svenska skolan, visar Per Engzell i sin avhandling.