Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

Den kommersiella internetmiljön, och särskilt reklamfinansierade mobilspel, är en krävande miljö för barnen. Det visar Carolina Martinez i sin forskning om unga internetanvändare.

Föräldrarnas höga utbildningsnivå i hemlandet förklarar barnens ambitioner i den svenska skolan, visar Per Engzell i sin avhandling.

Daglig idrott i skolan kan kopplas till bättre betyg samt fördelar för muskelstyrka och benmassa. Det visar Jesper Fritz i sin avhandling.

Våldsutsatthet är vanligt bland unga kvinnor. Men de berättar sällan om detta för sjukvården eller för andra vuxna, konstaterar Anna Palm.

I sin avhandling beskriver och analyserar Anna Ambrose hur skolvalfriheten som policy tar sig i uttryck i vardaglig praktik.

Heléne Zetterström-Dahlqvists avhandling visar att det finns ett samband mellan sexuella trakasserier och depression bland unga flickor.

Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Lars Andersson Hult undersöker i avhandlingen uttryck för historiemedvetande hos gymnasieelever och lärarstudenter i historia.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.