In classrooms where computers are used as tools for text-making, images and photographs from e.g. Google, here called “prefabricated images”, can be selected and copied into texts and combined with writing. In this article children’s use of prefabricated images as resources for personal texts is investigated with specific focus on cohesion between the modes of image and writing.

SO-didaktik är en ny tidskrift som inriktar sig på undervisning i de fyra ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap. Tidskriften vänder sig till dig som undervisar i grundskolan och gymnasiet.

Helena Eriksson och Inger Eriksson visar i sin studie hur en undervisning där eleverna gemensamt utvecklar en modell, för att beskriva vad som finns mellan de hela talen, gjorde det möjligt för alla elever att delta, diskutera och reflektera över rationella tal. Detta trots att de inte hade tidigare vana att använda sig av vare sig algebra eller teoretiska modeller.

Dagens unga rör sig hela tiden mellan formella och informella sammanhang. De kommer till skolan med ny kunskap och nya erfarenheter och deras lärprocesser är varken lätta att fånga eller förstå. Hur ska skolan hitta vägar till lärande och undervisning som ansluter sig till unga människors liv i dag?

Monika Diehl vid Umeå universitet skriver i tidskriften Journal of Education and Training att begreppet entreprenöriellt lärande uppfattas olika av olika lärare och skolor.

Eva-Lena Lindster Norberg, forskare vid Umeå universitet, har i en artikel i tidskriften Journal of Education and Training problematiserat begreppet entreprenöriellt lärande.

Tarja Alatalo, Johanna Meier och Elisabeth Frank har i sin studie undersökt hur verksamma lärare, i förskola och förskoleklass, upplever överlämningen från förskola till förskoleklass.

I en artikel av Eva Leffler och Gunilla Näsström undersöks vilka konsekvenser entreprenöriellt lärande kan få för olika undervisningsmetoder. Resultatet visar bland annat att undervisning som involverar samhället har positiva effekter på elevers lärande.

De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort.

Författarna till denna artikel analyserar de strukturer och mekanismer som gjort pedagogisk framgång möjlig för missgynnade elever med turkisk etnisk bakgrund i Frankrike och Nederländerna.

I denna artikel analyseras utbildningspolitiken i Cypern och en ny utbildningsreform. Författarna belyser det gap som finns mellan den politiska retoriken och den praxis som diskuteras av cypriotiska beslutsfattare under intervjuer.