Termen "kvalitet" och dess koppling till utbildning sammanfattas i Christina Segerholms artikel "The Quality Turn: Political and Methodological Challenges in Contemporary Educational Evaluation and Assessment".

Xavier Pons diskuterar i sin artikel den möjliga kvalitetsvändningen i styrningen av det europeiska utbildningssystemet, bland annat genom att jämföra skolors externa utvärderingsprocesser i tre länder: England, Frankrike och Schweiz.

Laura S. Hamilton, Brian M. Stecher och Kun Yuan har tittar närmare på Standards-based accountability (SBA) och hur detta har påverkat utbildningspolicy i USA under flera decennier.

Det är allmänt vedertaget att prov får "oavsiktliga effekter", men vad som avses med "oavsiktlig" saknas det en djupare insikt om. Peter Dahler-Larsen har studerat vilken påverkan ett nationellt provsystem i Danska för invandrare får för den praktiska verksamheten i en skola i Danmark.

I diskussionen om skärningspunkten mellan kvalitet och bedömning aktualiseras en viktig fråga - den om hur bedömning eftersträvar att stödja kvaliteten på utbildning, skriver Barbara Crossouard i en artikel som bland annat tar upp formativ bedömning i den skotska grundskolan.

Termerna bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring har olika innebörder i den högre utbildningen. D. Royce Sadler tittar närmare på dessa begrepp och ett nytillkommet inom högre utbildning: "grade integrity" -betygsintegritet.

Relationen mellan kvalitet, standard och ansvar behandlas i Thomas A. Schwandt artikel "Quality, Standards and Accountability: An Uneasy Alliance".

1962 beslutade riksdagen om en skolreform där meritokrati och jämlikhet var viktiga mål. Dessa ideal applicerades dock inte på grundskollärarutbildningen, där könskvotering gynnade manliga sökande. Maria Hedling har i sin artikel studerat den riksdagsdebatt som följde där reformen ifrågasattes.

Hur deltar fyra manliga elever på fordonsprogrammet i ett samtal om litteratur? Stig-Börje Asplunds artikel visar att eleverna använder sig av DRS (direct reported speech - att citera vad någon annan har sagt) som en teknik för att hantera intima och personliga dimensioner i en text, men också för att konstruera sig själva som begåvade läsare.

Anna-Carin Jonsson och Dennis Beach har undersökt feedback och beröm (person- och processrelaterad) hos lärarstudenter och hur detta relateras till implicita teorier om intelligens. De fann bland annat vissa positiva effekter av lärarutbildningen, till exempel att preferensen för personberöm var avsevärt lägre under den sista terminen i jämförelse med den första.

Vilken bild av skolarbete får vi om vi tittar närmare på de aktiviteter som genomförs varje dag i klassrummet - och funderar på vad elever och lärare gör och säger om dem? Det undersöker Kerstin Bergqvist i artikeln "Eget arbete i grundskolan".

Lars Løvlie: Politisk utbildning efter 22 juli