I denna artikel undersöker jag vilka didaktiska implikationer Frickers position har och hur rimliga de är. Jag argumenterar att en välvillig tolkning av Fricker gör att hon inte drabbas av den allvarliga kritik mot dygdteorin som går ut på att lärare bör sluta få elever att förstå och tillämpa diverse olika principer rörande exempelvis textanalys.…

I universitetsexamen för samtliga ämneslärare ingick 1907–1968 en kurs i ”psykologi samt pedagogikens teori och historia” som var obligatorisk och högst en termin lång. Denna artikel följer kursen över tid och analyserar kursens plats i ämneslärarutbildning och i grundutbildning i pedagogik utifrån dels förväntningarnas roll och dels gränsdragningen mellan teori och praktik. (pdf)

Artikeln analyserar de 52 remissvar som lämnades in relaterat till utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Syftet är att, med hjälp av politisk diskursanalys, identifiera de argumenterande diskurser som remissinstanserna uttrycker angående utredningens förslag om fritidshemmets kompensatoriska uppdrag och dess möjligheter att bidra till en likvärdig utbildning samt hur…

Bristen på behöriga lärare har det senaste decenniet varit ett allvarligt samhällsproblem. Orsakerna till den uppkomna bristsituationen beskrivs på olika sätt beroende på avsändare. Den här artikeln har, med utgångspunkt i Arbetskraftsbarometern under de senaste 50 åren, granskat kontinuitet och variationer vad avser tillgång och brist på lärare i F-6, samt troliga samband mellan olika…

Denna vetenskapliga artikel redovisar resultat från en studie vars syfte är att bidra med kunskap om vad för slags kunskaper som legitimeras och utelämnas vid en svensk lärarutbildning.

Föreliggande studie vill bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem främjar social inkludering i fritidshemmets verksamhet efter skoldagens slut och på sommarlovet. Genom observationer av elevers aktiviteter i fritidshemmets utom-husverksamhet, uppmärksammas lärares ord och handlingar. (pdf)

Undervisning om mänskliga rättigheter i skolan är ett komplext område som lärare kan känna sig osäkra för hur de ska ta sig an. Då mänskliga rättigheter blir allt mer ifrågasatta och utmanade på samhällets alla nivåer blir den här undervisningen alltmer angelägen. (pdf)

I artikeln undersöks hur två ämneslärare som undervisar nyanlända elever på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram i ämnena matematik och samhällskunskap talar om och arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att stärka elevers lärande. (pdf)

Syftet med denna artikel är att undersöka elevers karaktärsemotionella inferenser (Graesser, Singer & Trabasso, 1994) av en litterär text utifrån deras skriftliga sammanfattningar av lästa kapitel ur romanen, Stjärnlösa Nätter av Arkan Asaad (2015). (pdf)

Based on individual interviews with six representatives of kindergarten owners, the author describes the owners’ reflections on increased investment in master-educated kindergarten teachers and how they work to accommodate this investment.

This study explores children’s meaning-making based on observations of teacher-led activities within Swedish School-Age EduCare (SAEC). SAEC exists in a tension between discourses of voluntariness and governance.

I den här artikeln identifieras och analyseras resultaten av ett skolutvecklingsprojekt. Det handlade om differentierad undervisning och digitala verktyg i svensk förskola och skola. Skolutvecklingsprojektet omfattade flera olika faktorer och aktiviteter såsom gemensam planering, dagkonferenser, återblickar, forskningscirklar och självskattningar.