Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden.

I artikeln kommer ett enskilt, överraskande trassligt, fokusgruppssamtal med fyra elever att omtolkas med utgångspunkt i Charles Sanders Peirce’s begrepp abduktion. Materialet är hämtat ur ett treårigt forskningsprojekt kring elevers erfarenheter av konstnärlig undervisning som bedrevs av professionella konstnärer.

Ambitionen med den här artikeln är att beskriva abduktion och argumentera för dess plats i samhällsvetenskaplig forskning med stöd i Charles Sanders Peirces idé om kunskap som ett socialt och kontinuerligt element.

I den här artikeln belyses och diskuteras abduktion inom livsvärldsfenomenologisk forskning. Syftet är att visa hur abduktiva processer inom en pedagogisk livsvärldsansats kan öppna upp för nya pedagogiska upptäckter, samt hur detta arbetssätt kan bidra med en fördjupad förståelse inför användningen av abduktion inom pedagogisk forskning.

This paper explores teachers’ educational values and how they shape their judgements about physically active learning (PAL). Twentyone teachers from four primary schools in Norway participated in focus groups.

Based on an ethnographic single case study in a Swedish educational setting, this article investigates how national policy on research-based education is realized at local school level from the perspective of principals.

This article sheds light on criticism of the increasing degree offormalisation in collating and synthesising researchfindings in thesystematic review format in education.

The intention of this article is to explore how progression appears in the Framework Plan limited to the learning area’s goal formulations.

While the debate about ‘learning loss’ has dominated much of the discourse about education during COVID times, it is also clear that much has been learned and gained from the most disruptive period in contemporary history.

The aim of this article is therefore to analyze rhetorical dimensions of the perceived uniqueness of Swedish folk high school in relation to folk high school teachers’ educational experiences during the pandemic.

The purpose of the article is to learn more about how the educational policy framework of school attendance and everyone’s right to education can affect the meaning of compulsory schooling, and how this discursive change can have consequences for students, schools, and society.

I artikeln undersöks hur Skolinspektionen konstruerar sitt granskningsobjekt och vilka konsekvenser som blir resultatet av Skolinspektionens konstruktion av skolan som realiseringsarena för läroplanen.