Kollegialt lärande med metoden rundor för undervisningskvalitet (QTR), förbättrar både undervisningens kvalitet och lärarens engagemang. Det konstaterar författarna Henrik Lindqvist och Jennifer Gore som i sin artikel diskuterar metodens relevans för svensk skola.

Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade. Det konstaterar Henrik Lindqvist, Rickard Östergren och Lotta Holme i en forskningsöversikt om resurspersonal i skolan.

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.

Ewa Skantz Åberg och Annika Lantz-Andersson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om vilka språkliga processer som sker i en läs- och skrivundervisning i form av kollaborativa berättaraktiviteter med en interaktiv skrivtavla.

Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund beskriver i sin artikel en learning study om hur svetsundervisning kan utvecklas med hjälp av samtalsanalys och variationsteori.

Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe har genomfört ett interventionsprogram med femåringar för att stötta barns utveckling av taluppfattning och räknefärdigheter.

Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar utgör en källa till oenighet mellan lärare. Det visar Agneta Grönlund som studerat lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.

Joakim Samuelssons studie visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.

Kristin Westerholm och Joakim Samuelsson har undersökt hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.

Skogen står för djupare och mer intima värden för barnen såsom frihet, tröst, upptäckande och välbefinnande än vad forskarna tidigare trott. Sara Brogaard och Torsten Krauses studie visar också att olika socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen.

Henrik Lindqvist har undersökt vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Resultaten visar att lärarstudenter upplever professionell otillräcklighet, särskilt under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar de genom att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.

Åsa Mårtensson beskriver och analyserar hur yrkeslärare arbetar för att planera för och följa upp elevers lärande under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.