This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the Covid-19-pandemic.

This study shows how climate fiction can offer pedagogical opportunities for encouraging student agency as well as open up constructive discussions about the future in relation to social change and climate justice.

This study identifies the various functions of open questions in whole-class teaching in language arts classrooms in primary school, and it explores how these questions may work as a mediating tool.

In this paper, we offer an explicit theoretical account, grounded in developmental psychology of how play might support the acquisition of broad skills and dispositions for lifelong learning.

This article presents an exploratory study of schools’ external staffing, seeking to better understand the phenomenon in relation to school marketing.

I denna artikel analyserar författarna hur förskolans ledningspersoner förstår den svenska förskolans jämställdhetsuppdrag.

In this study, we focus on the specific case of Sweden where students for several decades have had major problems mastering algebra.

Hur kan förskollärares implicita kunskap om undervisning i förskolan bidra till utveckling av förskollärares professionskunskap? Det är en av frågorna som Johan Liljestrand utforskar i sin artikel.

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. I artikeln presenterar Robert Ohlsson en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken.

Anna Ehrlin, Ulrika Jepson Wigg har utforskat vad lärare väljer att utveckla i övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner.

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola.

Three spaces of ethics education in the history classroom are identified in this paper, including: reasoning about the moral quality of historical actors’ conduct; the use of historical empathy (perspective-taking); and reflection of the past’s moral meaning to the present and the future.