Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

De övergripande frågorna i Per Lindqvist artikel kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som dominerar det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.

Malin Ideland har studerat hur ed-tech-företagens branschkultur kommer till uttryck i de metoder och lösningar som erbjuds skolan. I intervjustudien deltog 25 medarbetare vid företag som säljer digitala verktyg, mjukvara och kompetensutveckling.

Malin Ideland, Anna Jobér och Thom Axelsson har studerat hur företagen marknadsför sig på sina webbplatser. Kartläggningen av cirka hundra företags sidor, men där två bolag valdes ut som illustrativa exempel för att visa hur politiska skolreformer öppnar upp för marknadslösningar.

Ylva Ståhle och Eva Edman Stålbrandts studie grundar sig på 75 förskollärares uppfattningar om stöttande mentorskap.

Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad.

Författarna har undersökt vad idrott och hälsa blir när elever med NPF-diagnoser integreras i undervisningen i termer av inkludering och exkludering. Studien tar ett elevperspektiv och utgångspunkten är svårigheterna med inkludering av mer ’osynliga’ funktionsvariationer.

Annica Caldeborg har undersökt hur elever med utländsk bakgrund upplever beröring i idrott och hälsa.

Författarna Kristin Westerholm, Tove Mattsson och Henrik Lindqvist har i studie har undersökt speciallärares och specialpedagogers erfaren­heter av arbete med extra anpassningar. Resultaten visar bland annat att yrkesgrupperna har tilltro till insatsen.

Kollegialt lärande med metoden rundor för undervisningskvalitet (QTR), förbättrar både undervisningens kvalitet och lärarens engagemang. Det konstaterar författarna Henrik Lindqvist och Jennifer Gore som i sin artikel diskuterar metodens relevans för svensk skola.

Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade. Det konstaterar Henrik Lindqvist, Rickard Östergren och Lotta Holme i en forskningsöversikt om resurspersonal i skolan.

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.