Artikeln fokuserar på gymnasieelevers förmåga till kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter och på vad som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla förmågan.

Personal inom förskolor saknar ofta kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap.

Marta Miklikowskas studie visar att ungdomars sociala tillit ökar när de upplever att lärare är mer stödjande. Ökad social tillit leder till en minskning av negativa attityder mot invandrare.

Resultaten av studien visar hur undervisningen i idrott och hälsa i etniskt blandade klasser dels möjliggör lärande om sociala relationer och kulturella skillnader, dels hur dessa kulturella skillnader skapar spänningar såväl under lektionerna som i omklädningsrummet.

En av slutsatserna i är att de elever som behöver mest stöd och anpassningar återfinns bland dem med störst frånvaro, bland elever i yrkesinriktade program och bland elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

I artikeln diskuterar och problematiserar författarna innebörden av undervisningsbegreppet, så som det är definierat i skollagen, i relation till förändringar av förskolans verksamhet.

Ulf Lundström har undersökt vilken frihet (professionell autonomi) gymnasielärare upplever i sitt arbete mot bakgrund av de senaste decenniernas reformer.

Musikundervisningen i ett samverkansprojekt synliggör hur flera innehållsliga aspekter kopplade till just musik kan utgöra en flerstämmig grund i samband med undervisning. Det visar forskarna i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan, Ylva Holmberg och Ann-Christine Vallberg Roth, bägge vid Malmö universitet.

Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, trots urvalets bredd kan forskningen uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Det är en av huvudfrågorna i författarnas analyserande överblick av forskningsartiklar publicerade i NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) under tiden 1995 till 2017.

Författarna har analyserat slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Fokus riktas mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag.

Ulrika Jepson Wigg och Anna Ehrlin, Mälardalens högskola, Eskilstuna, har skrivit en vetenskaplig artikel inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Nyanlända elevers lärande.