I artikeln diskuteras slöjduppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande.

Entreprenörskap och slöjdande hör samman på flera vis. Artikeln visar hur slöjdaktiviteter kan bidra till att elever får arbeta med egen problemlösning, lära sig att våga ta risker och att vara uthållig.

I skolsammanhang kan en aktivist benämnas som en rebellisk lärare som inte tar hänsyn till ämnesgränser utan använder skolslöjd tillsammans med ett annat skolämne. Artikelns studie är genomförd i en undervisningspraktik där material och tekniker kombineras med syfte att lära och uttrycka sig genom att utgå från hantverket.

Minnen av skolslöjden väcker starka känslor. Utifrån 15 personer från fem familjer har författarna undersökt tre generationers minnen från skolslöjd i Finland mellan 1940‒2010.

Serietidningar i skolan gör det möjligt för elever att arbeta med handling och känsla i berättelser och visar hur lärares och elevers personliga erfarenheter med serier bidrar till klassrumsarbetet, skriver Lars Wallner, LiU, i Venue.

Syftet med den här studien är att utvärdera implementering av skolövergripande positivt beteendestöd i en skola i ett socialt utsatt område och att jämföra utfallet med en kontrollskola.

I Sverige syns stora skillnader i läsförmåga hos de som gått yrkesutbildningar med olika stor andel allmänna ämnen.

Fokus i föreliggande studie är på personalens förståelse av våld i skolan. Intresset riktas specifikt mot den betydelse som föreställningar om kön får för hur personalen synliggörs och bemöter våld mellan elever.

I 2011 års regleringsbrev ålades Skolverket att granska likvärdigheten i lärares bedömningar genom att årligen med statistik synliggöra diskrepanser mellan resultat på nationella proven och elevers termins- eller slutbetyg. Skolverket skulle även granska lärares rättning av nationella proven. Hur upplevs detta av lärarna? I denna artikel undersöks hur lärare i matematik säger sig ha blivit påverkade av att likvärdigheten i deras bedömningar granskas.

Den här artikeln handlar om tillförlitlighet i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska i årskurs nio. I undersökningen tillämpas statistiska metoder för att fastställa i vilken mån läsprovet lever upp till etablerad internationell standard för reliabilitet i kunskapsprov av motsvarande karaktär.

I den här artikeln fokuserar författarna hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget.

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning. Därför är forskning om förutsättningarna för bedömningspraktiken önskvärd - inte minst då resultaten i denna studie pekar på att dessa elever är en missgynnad grupp vid testtillfället.