I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.

Henrik Hansson vill med sin studie bidra med kunskap om undervisning av platsvärde i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att vissa variationsmönster som skapades i undervisningen var mer gynnsamma för elevernas förståelse, än andra.

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Fysisk aktivitet i kombination med matematikundervisning förbättrar elevernas koncentration och arbetsminne. Det visar Andreia Balan och Jenny Green i sin studie.

Unga killar använder humor och ironi när de navigerar budskap om fysisk aktivitet, träning och kost på sociala medier. Det visar Mikael Quennerstedt i ett projekt i England där över 1300 ungdomar deltog.

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.

Katarina Elfström Petterssons studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.

Laila Niklasson vill med sin studie öka kunskapen om hur lärarstudenters arbete vid praktikplatser kan hjälpa dem att förstå olika kulturella och socioekonomiska förhållanden i förskolan.

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Robert Walldén har undersök textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier.

I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på.

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna.