Ulrika Jepson Wigg och Anna Ehrlin, Mälardalens högskola, Eskilstuna, har skrivit en vetenskaplig artikel inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Nyanlända elevers lärande.

Hur beskriver förskollärare de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete när de försöker att uppfylla läroplanens villkor? Det är en av frågorna som Jonas Stier och Margareta Sandström utforskat i sin artikel om lärarstrategierna i mångkulturella förskolor i Sverige.

Surfplattor suddar ut geografiska begränsningar och ger förskolebarn nya möjligheter att kommunicera på minoritetsspråk. Det visar en ny studie gjord av Petra Petersen.

Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt.

Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Men avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar nödvändig utveckling. Artikelförfattarna Peter Hasselskog, Annelie Holmberg och Stina Westerlund visar att slöjdfältet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar, som att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.

Hur kan en framtida digital utbildningspraktik främja elevers utveckling av kunskaper, förmågor och bildning i Hans Roslings anda? Elevers möjligheter att bidra till samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsvillkor behöver stärkas, skriver Ulrika Bodén, Linnéa Stenliden och Jörgen Nissen, Linköpings universitet, i Venue.

Pilotprojektet Aktiva skoltransporter blev en succé och fick 45 lågstadieelever att gå och cykla i över 100 mil. Ett oväntat resultat var att barn som tidigare inte varit i tid till skolan nu var det, konstaterar forskarna Stina Rutberg och Anna-Karin Lindqvist.

Flera grundskolor i Luleå kommun har deltagit i projektet, där forskarna Anna-Karin Lindqvist och Stina Rutberg fått barnen att använda aktiva skoltransporter. Det innovativa i projektet är kopplingen till gamification och empowerment, vilket visat sig kunna öka barnens och föräldrarnas engagemang och motivation till beteendeförändring.

Åsa Ljunggren har undersökt hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor.

Artikelförfattarna Per Håkansson och Robert Gunnarsson har i sin studie jämfört olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik.

Eva Björkholm har i sin studie undersökt ett specifikt teknikkunnande på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen.

Det är genom att samspela med andra barn och vuxna som barn lär och utvecklas. Därför är det också viktigt med kunskaper om hur socialt samspel går till för att kunna stödja barns utveckling på ett bra sätt i förskolan, skriver Polly Björk-Willén.