Artikeln belyser hur utbildningsmarknaden skapas på en gymnasiemässa och hur marknadens principer spelas upp för öppen ridå.

Artikeln illustrerar konsekvenser av riskkapitalägda skolor genom en analys av skolkoncernen John Bauers expansion och konkurs.

I sin artikel skriver Johanna Mellén om ungdomars val och rörlighet på en föränderlig gymnasiemarknad.

Marianne Dovemark pekar i sin studie på att skolors överlevnad på en öppen marknad i mångt handlar om att konkurrera, saluföra sig och visa sin särart.

Författarna vill med artikel bidra med kunskap i det utbildningspolitiska fältet om hur likvärdighet kan förenas med andra politiska intentioner som skolval och konkurrens.

I sin studie konstaterar Anna-Maria Fjellman att skolans marknadsanpassning har resulterat i att förstärka skillnader och tillgång till utbildning.

Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.

Daniel Bengtsson, Maria Weiland och Per Anderhag har studerat högstadieelevers samtal under två lektionsaktiviteter kring kolets kretslopp. Resultaten visar att elever behöver få öva på att se samband och använda begreppen i nya situationer.

Djamila Fatheddine har studerat hur lärare rör sig i klassrummet när de undervisar skönlitteratur. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen.

Anna Nordlund har studerat hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet.

Elevers läsutveckling och läsintresse påverkas positivt av att de själva får ställa frågor till texter de läser. Anita Varga har undersökt hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess.

Undervisning i lässtrategier bör knytas till konkret textläsning och relateras till innehållet. Det menar Yvonne Hallesson som i sin studie frågat elever med mycket god läsförmåga hur de gör när de läser, för att skapa en bild av effektiva lässtrategier.