I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem.

Artiklen præsenterer et længerevarende aktionsforskningsstudie med deltagelse af pædagogisk personale og børn i fem danske daginstitutioner, som udviklede nye bud på pædagogik for bæredygtighed.

I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn.

I denne artikkelen undersøker Nassira Essahli Vik hvordan språkkartlegging av flerspråklige barn påvirker pedagogen og den pedagogiske praksisen.

Syftet med artikeln är att bredda och fördjupa förståelsen för hur dokumentation gestaltas i de finländska och svenska styrdokumenten i relation till förskolläraruppdraget.

Att som nyanländ möta ämnesspecifika begrepp i konkreta situationer visar, förutom utvecklandet av slöjdkunskaper, även på slöjdundervisningens möjligheter att bidra till nyanlända elevers språkutveckling i stort.

This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the Covid-19-pandemic.

This study shows how climate fiction can offer pedagogical opportunities for encouraging student agency as well as open up constructive discussions about the future in relation to social change and climate justice.

This study identifies the various functions of open questions in whole-class teaching in language arts classrooms in primary school, and it explores how these questions may work as a mediating tool.

In this paper, we offer an explicit theoretical account, grounded in developmental psychology of how play might support the acquisition of broad skills and dispositions for lifelong learning.

This article presents an exploratory study of schools’ external staffing, seeking to better understand the phenomenon in relation to school marketing.

I denna artikel analyserar författarna hur förskolans ledningspersoner förstår den svenska förskolans jämställdhetsuppdrag.