Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.

Peter Bergström har in sin avhandling funnit att nätbaserad utbildning leder till att studenterna får mer makt över innehållet. Det innebär att lärarna i förväg måste designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen.

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Att ha fysiskt aktiva vänner och att aktiviteten är lustfylld är viktigt för att ungdomar ska vilja träna. Det framkommer i Katarina Mikaelssons avhandling om fysisk aktivitet.