Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.