Mobiltelefoner och sociala medier är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling. "Vardaglig teknik fungerar som brygga till arbetsmarknaden, men det kan vara svårt att få tillgång till yrkesrelevant material", säger hon.

Det forskas pyttelite om yrkesdidaktik och det finns gigantiska hål att fylla. Orden är yrkeslärarna Mija Janssons och Susanna Holdars, som är mitt uppe i sitt forskningsarbete.

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka…

– Varför tror man fortfarande att ”yrkeskunnigheten sitter enbart i handen”? Utan kopplingen till hjärnan fungerar förstås inte handen och det finns mycket yrkeskunnande som är komplext och har språkliggjorts och finns i olika typer av texter, säger forskaren Viveca Lindberg som menar att även de aspekterna av yrkeskunnandet måste synliggöras tydligare för både lärare…

I en ny doktorsavhandling vid Högskolan Väst presenterar Ngoc Buu Cat Nguyen ett värdebaserat ramverk för undervisningsanalys och en instrumentpanel som är utvecklad för att hjälpa lärare som arbetar med småskaliga onlinekurser för yrkesarbetande studenter.

Studien handlar om yrkeslärares arbete med specialpedagogisk verksamhet i svenska yrkesutbildningar.

Att välja yrkesprogram är lika självförverkligande som för den som väljer högskoleförberedande program, enligt forskaren Alexandru Panican. Det är först när det synsättet etableras som fler kommer välja yrkesprogram, med följden att arbetslösheten minskar.

Arbetsintegrerat lärande har fått stor uppmärksamhet inom utbildningsforskningen – men sammanblandas ofta med arbetsintegrerad utbildning. En ny forskningsartikel reder ut begreppen.

Arbetsintegrerat lärande är ett fenomen som har fått stor uppmärksamhet inom utbildningsforskningen. Men vad betyder det egentligen? Och varför missförstås konceptet så ofta?