Robotlyftet har spridit sig till skolan. Yrkeslärare på industritekniskt program har fått fortbildning i robotteknik. Och i höst får deras skolor ta emot roboten YuMi.
Nu lanserar Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, Mälardalens högskola och Örebro universitet en webbplats för gemensam marknadsföring av högskolekurser speciellt anpassade för yrkesverksamma inom industrin.
För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.
Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund beskriver i sin artikel en learning study om hur svetsundervisning kan utvecklas med hjälp av samtalsanalys och variationsteori.
Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.
Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.
Vilka uppfattningar har ridlärare om ridundervisning och dess förutsättningar? Det är en av frågorna som Susanne Lundesjö Kvart undersöker i sin avhandling.
Att undervisa i praktiska kurser utan att träffa sina elever ställer krav på nya lösningar. Madelen Carlander Lundén är yrkeslärare i måleri vid byggprogrammet på Bäckadalsgymnasiet. Hon berättar om filmklipp som hon och hennes kollegor gjort till sina elever om bland annat ergonomi. Johan Albertsson, rektor på samma skola, tror att flera av de moment…
Yrkeshögskolan har i uppdrag att bidra till att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval. Därför lanserar Myndigheten för yrkeshögskolan nu ett nytt stödmaterial som ska hjälpa utbildningsanordnarna utveckla sitt jämställdhetsarbete.
Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.
Åsa Mårtensson beskriver och analyserar hur yrkeslärare arbetar för att planera för och följa upp elevers lärande under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.