Skolan bör inte undvika kontroversiella ämnen, även om de väcker känslor. Att läsa och ta till sig andras argument i klassrummet ökar elevernas förståelse för varandra och minskar känslomässig polarisering. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, där eleverna mötte olika perspektiv i en strukturerad klassrumsdiskussion om förbud mot koranbränningar.

Många gymnasieelever drar sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Att spela dataspel är populärt. Över hälften av alla barn och unga i åldrarna 9–18 år spelar, liksom nästan hälften av alla i åldrarna 16–84 år, enligt de svenska undersökningarna Ungar och Medier 2025 och Swelogs 2021. Förutom att vara roligt och avkopplande kan dataspelande även ha positiva effekter på exempelvis reaktionstid, öga-handkoordination och uppmärksamhet.

Måten skolenedleggelser gjennomføres på kan gjøre mer skade enn selve nedleggelsen, viser ny rapport.

Press från flera håll kan påverka studenters beslut att fuska. Det visar en ny studie från Örebro universitet, där Örebroforskarna Anna Kremel och Andreas Nilsson har intervjuat studenter som blivit fällda för fusk.

Danske forskere spurte skolebarn hva de liker å leke.

Musik kan stärka barns sociala utveckling. Det är utgångspunkten för Musicalo – ett nytt forskningsbaserat material som utvecklats vid Örebro universitet och som lanseras som ett av de första i sitt slag i Sverige.

Högt självförtroende hos elever hänger tydligt samman med högre betyg i årskurs nio, visar ett projekt vid IFFS. Samtidigt visar resultaten att sambandet inte ser helt likadant ut för pojkar och flickor.

Over 600 ansatte har deltatt i et prosjekt for å bli bedre til jobbe med språk. "Vi ønsket å finne ut av om utvikling av profesjonsfellesskapet kunne ha effekt på barnas språkutvikling", sier professor Veslemøy Rydland.

Etter å ha evaluert fagfornyelsen, kommer forskere ved Universitetet i Oslo med flere anbefalinger. Det å vurdere alternative læreplanmodeller er en av dem.

Nyt ph.d.-projekt peger på, hvad det er, der former lærernes ubevidste faglige forventninger til eleverne. Det handler i høj grad om elevernes engagement i undervisningen – og det kan man heldigvis handle på.