Allt ljus på Jokkmokk

Ellen Uusitalo är en av många elever vid Lapplands gymnasium som deltar i den om­talade fågelmatningen i Talvatisskogen utanför Jokkmokk.

Ellen Uusitalo är en av många elever vid Lapplands gymnasium som deltar i den om­talade fågelmatningen i Talvatisskogen utanför Jokkmokk.

Att jobba entreprenöriellt skapar glädje och stolthet hos Jokkmokks elever. Men för att se skillnad i resultaten krävs långsiktighet.

Entreprenöriellt lärande handlar om att stärka elevers motivation, självständighet, kreativitet, samarbetsförmåga och mod. Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska detta förhållningssätt genomsyra lärandet i skolan – men vad begreppet innebär konkret, och hur man gör för att förverkliga det i praktiken, är många osäkra på.

År 2012 startade forsknings- och utvecklingsprogrammet Entreprenöriellt lärande, med målet att dels stödja skolor och deras organisationer i detta arbete, dels att vetenskapligt undersöka om entreprenöriellt lärande kan förbättra elevresultaten. Bakom programmet står forskningsinstitutet Ifous i samarbete med forskare från Umeå universitet och 25 skolor runt om i landet.

En av dessa är Bokenskolan i Jokkmokk, som tillsammans med skolor i Gällivare, Kiruna och Pajala utgör Lapplands gymnasium. Klas Bergman är rektor på skolan, och han betecknar arbetet med att införa entreprenöriella perspektiv som en utmaning.

– Som matematiklärare vet jag exakt hur man ska göra för att lära sig en andragradsekvation. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är en process och ett samspel. Hur man når dit är inte skrivet i sten, säger han.

Under de tre projektåren har skolan jobbat på olika sätt för att utveckla det entreprenöriella perspektivet. Bland annat har man genomfört ömsesidig kollegaskuggning, bokseminarier och workshoppar, där lärarna fick skapa en uppgift med fokus på det entreprenöriella lärandet och sedan genomföra den i sin undervisning.

Tillsammans med forskningsprojektets styrgrupp har man även utvecklat ett verktyg för självskattning – den entreprenöriella ledarskapstrappan.

– Ett syfte med trappan är att försöka mäta hur entreprenöriella vi pedagoger egentligen är, förklarar Jonas Wiandt, förstelärare i formativ bedömning och fjärrundervisning och den som lett skolans arbete med det entreprenöriella lärandet.

Den entreprenöriella ledarskapstrappan består av sex steg, där steg ett innebär en ambition att utvecklas inom området, och steg sex att själv utveckla nya arbetssätt. Målet är att alla pedagoger ligger på lägst steg fyra – ”att omsätta de nyvunna kunskaperna till att förändra undervisningen i praktiken”.

– Det är där förändringen börjar ta form i verksamheten. Då kan vi få en synlig positiv effekt på lärmiljöer och resultat.

Jonas Wiandt berättar att satsningen fått ett blandat mottagande bland lärarna. Vissa tycker det är svårt att få grepp om begreppet entreprenöriellt lärande eller ser inte poängen med att utveckla de gamla vanliga metoderna, andra försöker förverkliga de nya tankarna.

– Jag tror att de flesta har varit på steg fyra någon gång. Nu ska vi sprida det här vidare!

Att upptäcka den unika naturen i Jokkmokk skapar stolthet hos naturkunskapsläraren Mats Karströms elever.

Att upptäcka den unika naturen i Jokkmokk skapar
stolthet hos naturkunskapsläraren Mats Karströms elever.

Naturkunskapsläraren Mats Karström är en i lärarkollegiet som verkligen har anammat den entreprenöriella ansatsen i sin undervisning. När Skolporten besöker Jokkmokk den här höstdagen har han tagit med sig en klass från det naturvetenskapliga programmet ut till den vackra Talvatisskogen, bara en kilometer från skolan.

– Det tog nästan flera år innan någon sa till mig ”Mats, du arbetar entreprenöriellt”. Jag förstod inte att jag gjorde det, berättar han och ler.

Långt innan entreprenöriellt lärande dök upp som ett arbetssätt utvecklade han något som han kallade Miljö på riktigt. Där har hans elever bland annat fått vara delaktiga i att mata Talvatisskogens fåglar, som lappmes, lavskrika och domherre. I dag har man sex arter som är så tama att de kommer och hämtar mat från handen.

– Jag hade aldrig kallat ett projekt något så konstigt som entreprenöriellt, utan man ska ta något som engagerar eleverna och blir deras verklighet, säger Mats Karström.

Men han uppskattar det som det entreprenöriella lärandet har att erbjuda.

– Eleverna ska vara med och påverka samhällsutvecklingen. De ska göra något som de är först med och där de känner att det de upptäcker och det de är med om är viktigt att påverka.

Det är därför Mats Karström och hans elever har arbetat med fokus på bland annat gammelskogarna. Man har också låtit elever engagera sig i debatten runt en eventuell framtida gruva i Kallak i Jokkmokks kommun. Bland annat var grupper från skolan på plats och inventerade. Eleverna ordnade också ett stort möte där de bjöd in politiker att delta tillsammans med företrädare från gruvnäringen.

– Det är sådana saker som eleverna ska göra. De ska bli berörda på riktigt, bli aktörer i något som är stort och viktigt.

När vi återvänder till skolan visar han en film som han har gjort om fågelmatningen. I filmen berättar en av eleverna att hon gått ner till fåglarna på själva julafton, liksom på jul-dagen och annandagen.

– Då känner jag att jag som lärare har lyckats. Om eleverna glömmer det jag håller på med när jag lämnar skolan, då har jag misslyckats. Det som händer i huset och som sedan lämnar dem, det är inte kunskap egentligen.
Bland annat genom tidigare elevers engagemang har Talvatisskogen räddats undan avverkning. I dag har Jokkmokk kanske en av landets finaste tätortsnära skogar och en förnämlig fågelmatning som uppmärksammats både nationellt och internationellt.

– Plötsligt blir Jokkmokk centrum. Nästan alltid blir vi betraktade som någonting perifert. Allt det häftiga händer i Luleå eller i Stockholm eller i New York. Men det är här det sker, i Norrbotten. Och det där är jätteviktigt för elevernas självkänsla, att de känner att de och platserna är viktiga. Jag försöker att förankra dem i landskapet, i deras vardag. Det är det som är grejen.

Den här förmiddagen får eleverna bland annat se en goliatmusseron, en svamp som är dyrbar i Japan, och en taggsvamp som man knappt visste fanns i Sverige fram till för femton år sedan.

Med sitt engagemang lyckas Mats Karström fånga upp eleverna trots att det här är första gången som just de här eleverna är ute med honom vid fågelmatningen.

– Du skulle ha varit med när de varit med under ett års tid, säger han. De utvecklas och får helt andra ögon. Flera av dem har blivit biologer.

Emma Larsson, ­Camilla Karlström och Ellen Uusitalo ­fyller på mat åt fåglarna i Talvatisskogen.

Emma Larsson, ­Camilla Karlström och Ellen Uusitalo ­fyller på
mat åt fåglarna i Talvatisskogen.

Efter lunch beger sig Mats Karström och hans elever till en av elevernas sommarstuga ett par mil utanför Jokkmokk.

– Nu ska Kajsa få visa sin stuga och den plats som hon känner för. Vi kommer att hitta saker där också. Och så ska hon få visa en skog. Det blir elevernas vardag, de växer av det. Det blir jättekul för mig som lärare också. Det märker de, och att jag tycker att det är på riktigt.

I september avslutades FoU-projektet Entreprenöriellt lärande.  Jonas Wiandt tycker att de tre åren har varit givande och att han har fått med sig bra verktyg att bygga vidare med.

– Projektet har bland annat gett mig självförtroende att jobba på ett sätt som inte rimmar med det traditionella sättet att jobba i skolan. Att man vågar använda sina idéer på ett sätt som går utanför gängse kursplanering och lägger mer förtroende på eleverna. Man blandar också in världen utanför, vågar hoppa på galna idéer – och känna att man gör rätt.

Att han jobbar entreprenöriellt i undervisningen har tagits emot på ett bra sätt bland eleverna, tycker han.

– Vissa elever klarar lättare av att ta eget ansvar och kan utnyttja det på ett för dem själva fördelaktigt sätt, för andra är det inte lika enkelt. Men kreativitet är något man kan väcka. Entreprenöriellt lärande handlar om att se styrdokumenten och kursernas ramar som möjligheter i stället för att låta dem vara begränsande. Så försöker i alla fall jag att se på det.

Rektor Klas Bergman säger att det finns en del att förfina och förbättra när det gäller det entreprenöriella lärandet. Bland annat efterlyser han mer stöd för hur det kan omsättas i praktiken. Men trots det tror han benhårt på arbetssättet.

– De elever som är i en entreprenöriell verksamhet får glädje, lust och mod. Och då blir det också bättre resultat. Nu låter jag som Messias, men vi tror på det här.

Det gäller dock att ha tålamod och arbeta långsiktigt:

– Jag tror att det här projektet ger ringar på vattnet. Vi kommer inte att se resultat i dag, men förhoppningsvis om tre, fyra år. Då har vi höjt personalens entreprenöriella kompetens och därmed får vi också eleverna mer motiverade.

Av Joakim Nordlund

01_Omslag_SP4-2015 korrad.indd Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin – ute nu!

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2015, ute 3 november.

Inte redan prenumerant? Prenumerera här! 

Sidan publicerades 2015-11-05 10:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-01 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika är bra

Att anpassa skolan efter elevers olikheter gynnar alla elevers lärande – inte bara dem som behöver stöd.

Karin Berg: Att älska ­räcker inte

När OECD pekar på att vi måste utveckla det kollegiala lärandet på skolorna handlar det om att förändra skolkulturen. Jag tror att kollegialt lärande är en huvudnyckel till lösningen på våra skolproblem, men då måste hela skolorganisationen göra sitt, skriver Karin Berg i en krönika.

Lär dig känna igen tecken på utbrändhet

Det finns signaler på när stressen håller på att bli övermäktig, och genom att bli medveten om vilka dessa är ökar chansen för att man ska kunna dra i bromsen i tid. Forskare på Karolinska institutet har tagit fram ett självskattningstest för att folk ska få hjälp att formulera hur de mår.

Karin Berg: Låt skoldebatten handla om eleverna

Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.

Mats Ekholm: Skolans värdegrund lär eleverna att leva med motsättningar

Ska elever fostras till särskilda värderingar eller innebär det att man motverkar den fria viljan och i förlängningen riskerar den liberala demokratin? Kväver man motsättningar? Mats Ekholm hävdar motsatsen; skolans värdegrundsarbete utbildar barn och unga till att leva med konflikter och finna fredliga lösningar på desamma.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.

Eleverna är experter på vad de behöver i sin vardag

Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barns rättigheter. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn, står det bland annat i konventionen. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Vi vill uppmärksamma denna viktiga årsdag och ger här en inblick i hur eleverna är delaktiga när vi utvecklar våra läromedel.

Lärande lekmiljö eller lekande lärmiljö?

”Jag fick många mentala klappar på käften för mina förutfattade meningar. Eleverna klarade av så mycket mer och bevisade det gång på gång”. Det berättar projektledare Ulla-Karin Lundgren om det förändringsarbete som gjorts på Rönnskolan i Piteå.

Magnus Dahlstedt & Andreas Fejes: ”Hög tid att lämna ett extremt marknadssystem”

Skolkommissionen vill göra det fria skolvalet obligatoriskt. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes menar dock att det bara blir ytterligare ett steg i marknadiseringen där föräldrar och elever är kunder, och lärare och skolledare säljare av en vara.

Döva barns språkutveckling : Vår dotter Johanna är döv

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter. (webb-tv)

”Feedback måste förstås för att göra nytta”

För att feedback ska vara effektivt för lärandet behöver elever tid att förstå, reflektera och bearbeta den, menar Charlotta Vingsle, som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen. Nu har hon utsetts till Skolportens favorit.

Ny forskning ska ge historisk bild av läsdebatten

Larmrapporter om minskande läsning och försämrad läsförmåga. Det handlar dagens politiska debatt kring läsning om. Nu ska forskare vid Högskolan i Borås och Uppsala universitet göra en historisk tillbakablick på debatten kring läsning, läsvanor och läsförmåga. Resultaten hoppas de ska leda till att samhället diskuterar läsning på ett mer nyanserat sätt.

Gör virtuell praktik så att blivande lärare undervisar effektivare?

Det finns ett stort behov av att effektivisera utbildningsträning av blivande lärare. Nu ska forskarna Marcus Samuelsson vid Högskolan Väst och Joakim Samuelsson vid Linköping universitet, med hjälp av medel från Vetenskapsrådet, ta reda på om virtuell praktik kan göra någon skillnad.

Läshunden Agnes ska hjälpa barn att lära sig läsa

Hundar ska hjälpa Uppsalabarn att lära sig läsa. Till exempel kan hunden följa elevens finger när den läser och på så vis känns det som att även hunden hänger med i berättelsen.

Historiska föremål som ingångar till interkulturellt lärande

I projektet ”Det gemensamma rummet” arbetar forskare, historiker och lärare med att utforma resurser för lärande i historia som synliggör interkulturella perspektiv. Målet är att ta fram undervisningsexempel utifrån utvalda historiska föremål och platser som visar hur migration och kulturmöten bidragit till att forma våra samhällen.

Så kan man arbeta för att få bort matteångest

Barn kan övervinna sin matteångest om de får rätt stöd och hjälp. Det kan vara att minska på stressen, avlasta arbetsminnet och få uppleva att man lyckas. ”Man måste börja om med en stor hög med positivitet”, säger Anette Bagger, vid Umeå universitet.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.