Dela:

Allt ljus på Jokkmokk

Ellen Uusitalo är en av många elever vid Lapplands gymnasium som deltar i den om­talade fågelmatningen i Talvatisskogen utanför Jokkmokk.

Ellen Uusitalo är en av många elever vid Lapplands gymnasium som deltar i den om­talade fågelmatningen i Talvatisskogen utanför Jokkmokk.

Att jobba entreprenöriellt skapar glädje och stolthet hos Jokkmokks elever. Men för att se skillnad i resultaten krävs långsiktighet.

Entreprenöriellt lärande handlar om att stärka elevers motivation, självständighet, kreativitet, samarbetsförmåga och mod. Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska detta förhållningssätt genomsyra lärandet i skolan – men vad begreppet innebär konkret, och hur man gör för att förverkliga det i praktiken, är många osäkra på.

År 2012 startade forsknings- och utvecklingsprogrammet Entreprenöriellt lärande, med målet att dels stödja skolor och deras organisationer i detta arbete, dels att vetenskapligt undersöka om entreprenöriellt lärande kan förbättra elevresultaten. Bakom programmet står forskningsinstitutet Ifous i samarbete med forskare från Umeå universitet och 25 skolor runt om i landet.

En av dessa är Bokenskolan i Jokkmokk, som tillsammans med skolor i Gällivare, Kiruna och Pajala utgör Lapplands gymnasium. Klas Bergman är rektor på skolan, och han betecknar arbetet med att införa entreprenöriella perspektiv som en utmaning.

– Som matematiklärare vet jag exakt hur man ska göra för att lära sig en andragradsekvation. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är en process och ett samspel. Hur man når dit är inte skrivet i sten, säger han.

Under de tre projektåren har skolan jobbat på olika sätt för att utveckla det entreprenöriella perspektivet. Bland annat har man genomfört ömsesidig kollegaskuggning, bokseminarier och workshoppar, där lärarna fick skapa en uppgift med fokus på det entreprenöriella lärandet och sedan genomföra den i sin undervisning.

Tillsammans med forskningsprojektets styrgrupp har man även utvecklat ett verktyg för självskattning – den entreprenöriella ledarskapstrappan.

– Ett syfte med trappan är att försöka mäta hur entreprenöriella vi pedagoger egentligen är, förklarar Jonas Wiandt, förstelärare i formativ bedömning och fjärrundervisning och den som lett skolans arbete med det entreprenöriella lärandet.

Den entreprenöriella ledarskapstrappan består av sex steg, där steg ett innebär en ambition att utvecklas inom området, och steg sex att själv utveckla nya arbetssätt. Målet är att alla pedagoger ligger på lägst steg fyra – ”att omsätta de nyvunna kunskaperna till att förändra undervisningen i praktiken”.

– Det är där förändringen börjar ta form i verksamheten. Då kan vi få en synlig positiv effekt på lärmiljöer och resultat.

Jonas Wiandt berättar att satsningen fått ett blandat mottagande bland lärarna. Vissa tycker det är svårt att få grepp om begreppet entreprenöriellt lärande eller ser inte poängen med att utveckla de gamla vanliga metoderna, andra försöker förverkliga de nya tankarna.

– Jag tror att de flesta har varit på steg fyra någon gång. Nu ska vi sprida det här vidare!

Att upptäcka den unika naturen i Jokkmokk skapar stolthet hos naturkunskapsläraren Mats Karströms elever.

Att upptäcka den unika naturen i Jokkmokk skapar
stolthet hos naturkunskapsläraren Mats Karströms elever.

Naturkunskapsläraren Mats Karström är en i lärarkollegiet som verkligen har anammat den entreprenöriella ansatsen i sin undervisning. När Skolporten besöker Jokkmokk den här höstdagen har han tagit med sig en klass från det naturvetenskapliga programmet ut till den vackra Talvatisskogen, bara en kilometer från skolan.

– Det tog nästan flera år innan någon sa till mig ”Mats, du arbetar entreprenöriellt”. Jag förstod inte att jag gjorde det, berättar han och ler.

Långt innan entreprenöriellt lärande dök upp som ett arbetssätt utvecklade han något som han kallade Miljö på riktigt. Där har hans elever bland annat fått vara delaktiga i att mata Talvatisskogens fåglar, som lappmes, lavskrika och domherre. I dag har man sex arter som är så tama att de kommer och hämtar mat från handen.

– Jag hade aldrig kallat ett projekt något så konstigt som entreprenöriellt, utan man ska ta något som engagerar eleverna och blir deras verklighet, säger Mats Karström.

Men han uppskattar det som det entreprenöriella lärandet har att erbjuda.

– Eleverna ska vara med och påverka samhällsutvecklingen. De ska göra något som de är först med och där de känner att det de upptäcker och det de är med om är viktigt att påverka.

Det är därför Mats Karström och hans elever har arbetat med fokus på bland annat gammelskogarna. Man har också låtit elever engagera sig i debatten runt en eventuell framtida gruva i Kallak i Jokkmokks kommun. Bland annat var grupper från skolan på plats och inventerade. Eleverna ordnade också ett stort möte där de bjöd in politiker att delta tillsammans med företrädare från gruvnäringen.

– Det är sådana saker som eleverna ska göra. De ska bli berörda på riktigt, bli aktörer i något som är stort och viktigt.

När vi återvänder till skolan visar han en film som han har gjort om fågelmatningen. I filmen berättar en av eleverna att hon gått ner till fåglarna på själva julafton, liksom på jul-dagen och annandagen.

– Då känner jag att jag som lärare har lyckats. Om eleverna glömmer det jag håller på med när jag lämnar skolan, då har jag misslyckats. Det som händer i huset och som sedan lämnar dem, det är inte kunskap egentligen.
Bland annat genom tidigare elevers engagemang har Talvatisskogen räddats undan avverkning. I dag har Jokkmokk kanske en av landets finaste tätortsnära skogar och en förnämlig fågelmatning som uppmärksammats både nationellt och internationellt.

– Plötsligt blir Jokkmokk centrum. Nästan alltid blir vi betraktade som någonting perifert. Allt det häftiga händer i Luleå eller i Stockholm eller i New York. Men det är här det sker, i Norrbotten. Och det där är jätteviktigt för elevernas självkänsla, att de känner att de och platserna är viktiga. Jag försöker att förankra dem i landskapet, i deras vardag. Det är det som är grejen.

Den här förmiddagen får eleverna bland annat se en goliatmusseron, en svamp som är dyrbar i Japan, och en taggsvamp som man knappt visste fanns i Sverige fram till för femton år sedan.

Med sitt engagemang lyckas Mats Karström fånga upp eleverna trots att det här är första gången som just de här eleverna är ute med honom vid fågelmatningen.

– Du skulle ha varit med när de varit med under ett års tid, säger han. De utvecklas och får helt andra ögon. Flera av dem har blivit biologer.

Emma Larsson, ­Camilla Karlström och Ellen Uusitalo ­fyller på mat åt fåglarna i Talvatisskogen.

Emma Larsson, ­Camilla Karlström och Ellen Uusitalo ­fyller på
mat åt fåglarna i Talvatisskogen.

Efter lunch beger sig Mats Karström och hans elever till en av elevernas sommarstuga ett par mil utanför Jokkmokk.

– Nu ska Kajsa få visa sin stuga och den plats som hon känner för. Vi kommer att hitta saker där också. Och så ska hon få visa en skog. Det blir elevernas vardag, de växer av det. Det blir jättekul för mig som lärare också. Det märker de, och att jag tycker att det är på riktigt.

I september avslutades FoU-projektet Entreprenöriellt lärande.  Jonas Wiandt tycker att de tre åren har varit givande och att han har fått med sig bra verktyg att bygga vidare med.

– Projektet har bland annat gett mig självförtroende att jobba på ett sätt som inte rimmar med det traditionella sättet att jobba i skolan. Att man vågar använda sina idéer på ett sätt som går utanför gängse kursplanering och lägger mer förtroende på eleverna. Man blandar också in världen utanför, vågar hoppa på galna idéer – och känna att man gör rätt.

Att han jobbar entreprenöriellt i undervisningen har tagits emot på ett bra sätt bland eleverna, tycker han.

– Vissa elever klarar lättare av att ta eget ansvar och kan utnyttja det på ett för dem själva fördelaktigt sätt, för andra är det inte lika enkelt. Men kreativitet är något man kan väcka. Entreprenöriellt lärande handlar om att se styrdokumenten och kursernas ramar som möjligheter i stället för att låta dem vara begränsande. Så försöker i alla fall jag att se på det.

Rektor Klas Bergman säger att det finns en del att förfina och förbättra när det gäller det entreprenöriella lärandet. Bland annat efterlyser han mer stöd för hur det kan omsättas i praktiken. Men trots det tror han benhårt på arbetssättet.

– De elever som är i en entreprenöriell verksamhet får glädje, lust och mod. Och då blir det också bättre resultat. Nu låter jag som Messias, men vi tror på det här.

Det gäller dock att ha tålamod och arbeta långsiktigt:

– Jag tror att det här projektet ger ringar på vattnet. Vi kommer inte att se resultat i dag, men förhoppningsvis om tre, fyra år. Då har vi höjt personalens entreprenöriella kompetens och därmed får vi också eleverna mer motiverade.

Av Joakim Nordlund

01_Omslag_SP4-2015 korrad.indd Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin – ute nu!

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2015, ute 3 november.

Inte redan prenumerant? Prenumerera här! 

Sidan publicerades 2015-11-05 10:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-01 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika är bra

Att anpassa skolan efter elevers olikheter gynnar alla elevers lärande – inte bara dem som behöver stöd.

Karin Berg: Att älska ­räcker inte

När OECD pekar på att vi måste utveckla det kollegiala lärandet på skolorna handlar det om att förändra skolkulturen. Jag tror att kollegialt lärande är en huvudnyckel till lösningen på våra skolproblem, men då måste hela skolorganisationen göra sitt, skriver Karin Berg i en krönika.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Lärarstiftelsen delar ut 620 000 kr till innovativa undervisningmetoder

Ett av Lärarstiftelsens största stipendier är Innovativt lärande. Det delas ut årligen i syfte ge lärare möjlighet att utveckla undervisningen på ett nytt och innovativt sätt. Nu är 2023 års stipendiater utsedda. Rekordmånga projekt har tilldelats medel från Lärarstiftelsen på totalt 620 000 kr.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Matematiska begreppen som ställer till det för eleverna

De flesta lärare, lärarstudenter och elever kan inte ge exempel på när man använder de matematiska begreppen median och typvärde. ”För att skapa en djupgående förståelse måste läraren ta sig tid att prata om begreppen med sina elever”, säger forskaren Karin Kihlblom Landtblom.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

Rekommendationer för arbetet med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro

Våra rekommendationer på området främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro är ett praktiknära stöd för såväl huvudmän och rektorer som för lärare och andra som arbetar i skolan.

IKT-bibliotek och digitalisering i förskolan?

Förskollärarna Hillevi Skoglund och Sofia Andersson i Eda kommun har arbetat fram ett IKT-bibliotek och ett bokningssystem där förskolan kan boka saker från biblioteket och även boka en IKT-pedagog. Under sitt deltagande i Framtidens Lärande Väst hoppas de kunna inspirera andra till nya idéer på hur arbetet med att utveckla digitaliseringen kan se ut.

Att leda digitalisering i förskolan – ett aktionsforskningsprojekt

”Det har verkligen varit berikande att få forska tillsammans med rektorerna”. Det säger Emelie Johansson, doktorand och utbildningsledare för Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet, som tillsammans med två rektorer medverkar på Framtidens Lärande Väst.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser