Dela:

Skolporten samlar pedagogisk forskning

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2020? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga med senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Du hittar också intervjuer med forskare vars avhandlingar valts ut som favoriter av Skolportens lärarpanel. Dessutom presenteras forskaren som skrivit årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hela forskningsbilagan läser du här utan kostnad eller inloggning!

Sedan 2006 bevakar Skolporten systematisk relevant forskning inom skolan och förskola. Vi intervjuar årligen drygt 100 forskare och publicerar deras forskningsresultat på Skolporten.se, i forskningsmagasinet Skolporten och i digitala nyhetsbrev.

____________________

Beställ Skolportens magasin i vår webbshop

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela det digitala arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2021-04-07 14:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

10 mest lästa avhandlingarna 2020

Vilka 10 pedagogiska avhandlingar blev mest klickade på Skolporten.se under det föregående året? Här kan du ta del av 2020 års lista!

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

”Ekokammare” skapar förutsättningar för radikalisering på nätet

Digitala ”ekokammare” – det vill säga slutna digitala rum där bara en grupps åsikter förekommer – bidrar till polarisering och radikalisering. Forskare har analyserat 20 år av diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur användare successivt socialiseras in i allt radikalare åsikter.  

Förhandlingar och tolkningar formade fritidshemmets läroplan

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Kollegiala samtal inom fritidshem – arbetslaget är nyckeln

Hur kan det kollegiala samtalet på fritidshem skapa lärande och mening för arbetslaget? Och i förlängningen leda till en ökad kvalitet? Det är fokus i en ny avhandling från Högskolan Väst.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Betydelsen av social lek mellan barn

Forskning, liksom förskolans läroplan, betonar betydelsen av social lek mellan barn. Både för att den gemensamma leken, i sin egen rätt, skänker barn glädje och mening men också för att den bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.  

Skolan behöver ledarskap med människan i fokus

Rektorer i skolan leder en av samhällets viktigaste institutioner. För att lyckas med sitt ledarskap behöver de se förbi det snäva resultatinriktade ledarskapet och se människan. Men finns det ens tid och intresse av att bygga relationer mellan rektorer och lärare i den hektiska vardag som de lever i? En ny avhandling visar på vinsten i att lägga tid på detta för att bedriva en bra skola.

Tips till nyexade lärare: Tänk som en forskare

I boken ”Tänk som en forskare” ger Emma Frans fem handfasta tips på hur man når ut med vetenskap. Samma teknik kan användas av en nyexaminerad lärare som vill få gehör för sina kunskaper bland kollegor – och elever.

Olika tolkning av värden i utbildningspolicys kan ge problem

Värden i utbildningspolicys tolkas olika på nationell och lokal nivå, vilket tillsammans med ojämnt fördelade resurser kan öka klyftan mellan stad och landsbygd. Det är en av slutsatserna i en nyligen publicerad avhandling.

Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Digital kompetens i SO-ämnen

Digital bildning, det vill säga, hur digitaliseringen av samhället påverkar oss på olika sätt får i svenska läroplaner ganska stort utrymme. Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”