I denna artikel undersöks möjligheter och utmaningar vad gäller att utveckla kritisk litteracitet för vuxna som deltar i sfi, studieväg 1. Artikeln bygger på intervjuer av fyra sfi-lärare och observationer av deras undervisning, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt där fokus var på kritisk litteracitet. Luke och Freebodys skriftspråkliga praktiker och Janks ramverk för dimensioner av kritisk litteracitet användes för analys. Studien visar både på möjligheter och utmaningar. Även om de fyra olika praktikerna pågick samtidigt är det tydligt att den kritiska uppfattas som mer utmanande för lärarna. Samtidigt framträdde en spänning mellan skolans demokratiuppdrag och lärarnas beredvillighet att låta elever ha direkt inflytande över exempelvis vilka frågor som väljs ut för kritisk analys. Ur ett maktperspektiv befinner sig eleverna på studieväg 1 i ett läge av underordning, såväl vad gäller möjligheter att utöva sina medborgerliga rättigheter som möjligheter att påverka rådande diskurser. Vi konstaterar att lärarnas villighet att inkludera kontroversiella frågor även behöver balanseras mot aspekter som klassrumsklimat och skydd av enskilda elevers välbefinnande. Författare: Tímea Bergsten Provaznik och Åsa Wedin Att se med egna ögon – kritisk litteracitet på svenska för invandrare, sfi
Forskning om undervisning och lärande, vol 11, nr 2
Åk 7–Vux 