Dela:

Att vända en skola

De senaste åren har det gjorts stora satsningar på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar.

Att vända en skola. Illustration Felicia Fortes

Att vända en skola. Illustration Felicia Fortes

“Kvalitetsskillnaderna mellan svenska skolor är fortfarande mycket stora. För att öka likvärdigheten krävs det ett starkare kompensatoriskt arbete.” Den slutsatsen har upprepats varje år i Skolinspektionens senaste årsrapporter, liksom i en rad andra rapporter från både Sverige och den internationella utvecklingsorganisationen OECD.

Det var sådana iakttagelser, tillsammans med de svenska elevernas nedgång i internationella kunskapsmätningar, som fick regeringen att år 2015 sjösätta Samverkan för bästa skola – en av de största satsningarna för att förbättra skolor som någonsin har gjorts i Sverige.

Uppdraget innebär att Skolverket i samverkan med huvudmän och lärosäten ska göra riktade insatser till skolor och förskolor med stora utmaningar, och som bedöms ha svårt att lösa sina problem på egen hand. Från starten fram till förra året hade fler än 400 skol- och förskoleenheter deltagit.

Martin Rogberg är verksam vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och leder det nationella FoU-stödet till Samverkan för bästa skola. Han menar att det är först nu som det börjar bli möjligt att dra lärdom av insatserna.

– Det tar lång tid att förändra arbetssätt, vilket betyder att åtgärderna verkar på lång sikt. Vi kan se positiva trender i elevernas resultat under de tre år som en insats varar, men de stora förändringarna syns sannolikt först efter ännu längre tid, säger han.

Skolverkets senaste uppföljningar visar också att kunskapsresultaten, behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram och andelen elever med gymnasieexamen har ökat på de deltagande skolorna efter avslutad insats – en uppgång som är större än den genomsnittliga utvecklingen i riket.

Martin Rogberg menar att en nyckel till framgång är de ambitiösa nulägesanalyserna, som används till att skräddarsy åtgärder för varje skolas unika problembild. Eftersom kvalitetsarbetet behöver förbättras på många av skolorna blir även fokus på ledning och organisation, kollektivt lärande samt stöd till att utveckla undervisningen centralt.

– Stabiliteten i den grundläggande organisationen är viktig – inte bara rektor och lärare, utan hela systemet inklusive arbetslagsledare och elevhälsa behöver fungera. Om det gör det funkar en skola i allmänhet bra, om inte kan det bli problem.

Ett av de vanligaste problemen hos de deltagande skolorna – liksom på många andra håll – är hög personalomsättning. Det kan enligt Martin Rogberg leda till negativa spiraler, till exempel genom att det uppstår rykten om att det är rörigt på skolan, vilket gör det ännu svårare att rekrytera.

Om det är många rektorsbyten kan dessutom informella ledare få en alltför stark position i förhållande till de formella. På en av de deltagande skolorna brukade lärarna säga: ”Rektorerna kommer och går, men Jenny består.”

– Om Jenny är arbetslagsledare och drar åt ett annat håll än resten av skolan så blir det sannolikt inte likvärdigt för eleverna. Om man däremot skapar stabilitet som gör att det kan växa fram en samsyn bland personalen, så blir utrymmet för informella ledare mer begränsat.

Att samsynen spelar roll framgår tydligt av en stor studie från år 2017, där skolforskarna Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson vid Göteborgs universitet undersökte vad som skilde fyra grundskolor med en positiv resultatutveckling från fyra skolor med en negativ utveckling.

Det visade sig att de framgångsrika skolorna utmärktes av samarbete och samordning, medan lärarna på de mindre framgångsrika skolorna tolkade sitt uppdrag på olika sätt, arbetade mer isolerade från varandra och delvis skyllde skolans misslyckande på eleverna.

– Utan samarbete går det inte att få igång de undersökande processer av den egna undervisningen som behövs för att kunna ta tag i det som inte fungerar. Just på skolorna som deltar i Samverkan för bästa skola finns ofta ett stort motstånd till sådana processer, säger Ulf Blossing, professor i pedagogik och ledamot av satsningens vetenskapliga råd.

Han menar att den individualistiska kultur som präglar många av dessa skolor kan vara väldigt svår att förändra, eftersom personalen som är van att arbeta inom den ofta inte ens lägger märke till den.

För att lyckas krävs det att det kommer någon utifrån och pekar ut problemet.

– Någon måste sätta ner foten och göra skolorna uppmärksamma på sitt uppdrag. Forskningen visar också att det krävs ett externt, långvarigt och anpassat stöd. Samverkan för bästa skola håller på att bygga upp en organisation för det, och det tycker jag är väldigt bra, säger Ulf Blossing.

Andra framgångsfaktorer är enligt Ulf Blossing ett konsekvent fokus på att förbättra undervisningen, en tydlig rollfördelning med väl definierade arbetsuppgifter samt ett distribuerat ledarskap. I en ny antologi om Samverkan för bästa skola, Att förbättra skolor med stöd i forskning – exempel, analyser och utmaningar, lyfter Ulf Blossing även fram kommunikationens roll, som han menar ofta underskattas.

– Kommunikationsförmågan är oerhört viktig. Vissa skolor i Samverkan för bästa skola vet inte ens hur man genomför ett vanligt möte med dagordning och minnesanteckningar. Mellanledarna måste lära sig den typen av redskap för att kunna leda kreativa problemlösande samtal.

Antologin är ett resultat av ett medvetet erfarenhetsbaserat lärande inom Samverkan för bästa skola. Martin Rogberg, som också medverkar där, menar att en viktig lärdom är att ”gnetstrategin” – det vill säga att försöka göra saker lite bättre i dag än i går – ger bättre långsiktiga effekter än stora kampanjer.

Andra insikter är att man inte ska börja arbeta med lösningar innan man har undersökt nuläget ordentligt, att rektor behöver ta hjälp av många andra för att inte bli en flaskhals för utvecklingsarbetet samt att motreaktioner kan vara ett tecken på en positiv förändring.

– När man undersöker skolor som har fått kritik av Skolinspektionen kan man få syn på saker som finns överallt men som kanske inte märks lika tydligt när man studerar andra skolor. På så sätt är det vi ser relevant för alla skolor, säger Martin Rogberg.

Stockholms universitet har också skapat en databas med all dokumentation från insatserna, som är tänkt att kunna användas för mer systematiska analyser. Men nationalekonomen Anna Sjögren, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menar att det inte räcker för att kunna utvärdera satsningen som helhet.

– Det måste finnas en kontrollgrupp som på ett trovärdigt sätt visar hur utvecklingen hade sett ut utan insatserna. Det gör det inte här. Jag tycker att det är problematiskt att vi genomför insatser i den här skalan utan att ha en struktur som genererar kunskap om effekterna, säger hon.

Hon hänvisar till en kunskapsöversikt av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) från år 2019. Där konstaterade ekonomiprofessorn Mikael Lindahl att det saknas evidens som går att generalisera till en svensk kontext om vilka åtgärder som kan påverka skolresultaten.

I rapporten Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan från år 2019 efterlyste Anna Sjögren och hennes forskarkollegor därför en nationell strategi för evidensförsörjning på skolans område. Samtidigt visade rapporten att utrymmet för att förbättra vissa skolors kvalitet eller ”mervärde” är stort.

– Skillnaden i resultat mellan elever på skolor med högt och lågt mervärde var ungefär lika stor som skillnaden mellan elever med hög- och lågutbildade föräldrar. Om man kunde lyfta kvaliteten i skolorna i botten av fördelningen, så skulle det förbättra skolresultaten och likvärdigheten avsevärt.

Skolverkets uppgifter om att skolorna i Samverkan för bästa skola har utvecklats bättre än genomsnittet i riket säger enligt hennes bedömning inte så mycket om själva insatsen, eftersom skolor med låga resultat nästan bara kan förändras till det bättre. Det gör att de tenderar att utvecklas bättre än andra skolor, som kan gå både upp och ner.

Själv tycker hon att det vore bra om Samverkan för bästa skola utformades på samma sätt som Skolverkets riktade insatser för nyanlända, som hon just håller på att utvärdera. Där har hälften av huvudmännen med likartade behov fått insatsen direkt, medan den andra hälften har fått vänta ett år. De allra mest behövande garanterades dock omedelbar hjälp.

– På det sättet har vi fått en kontrollgrupp huvudmän att jämföra med som är väldigt lika dem som har fått insatsen. Det finns sällan obegränsat med resurser, så vissa huvudmän hade fått vänta i alla fall. Men ju längre eftersläpning man tror att effekterna har, desto längre måste man vänta. Det blir en avvägning mellan behov och möjligheter till utvärdering, säger Anna Sjögren.

Ulf Blossing tror däremot inte att det går att få fram evidens som visar att en viss insats alltid ger ett visst utfall, eftersom det är alldeles för många variabler inblandade. Han framhåller också att all kunskap är kontextuell, vilket innebär att vi behöver lära oss hur insatserna fungerar bäst i just det här samarbetet mellan Skolverket och lärosätena.

För de senare menar han att det är en utmaning att utveckla en annan form av stöd än traditionell undervisning. Det behövs också fler personer med kunskaper om praktisk skolförbättring. När det gäller Skolverket hoppas han att planerna på regionala center ska förverkligas, vilket skulle göra det lättare att ge ett långsiktigt och kontinuerligt stöd.

Utbildningsminister Anna Ekström har flaggat för att det kan bli aktuellt med fler statliga riktade insatser. Men Ulf Blossing menar att det är en svår balansgång att ge stöd som tar tid för skolorna att administrera och att samtidigt stärka deras och huvudmännens förmåga att lösa sina problem.

– Egentligen är det förvaltningens och inte Skolverkets uppgift att kartlägga sina skolor och komma överens om vilka insatser som ska göras. Målet är att Samverkan för bästa skola inte ska behövas, säger Ulf Blossing.

Av Staffan Eng

Illustration Felicia Fortes


Fakta/Samverkan för bästa skola

Samverkan för bästa skola är en nationell satsning där stöd erbjuds skolor med dåliga kunskapsresultat eller stora avhopp samt förskolor med stora utmaningar.

Varje insats börjar med att skolan gör en grundlig nulägesanalys tillsammans med huvudmannen och Skolverkets processtödjare. Sedan utformas en åtgärdsplan, som ofta omfattar stöd från ett lärosäte eller Skolverkets skolutvecklingsprogram. Insatserna varar i tre år med möjlighet till förlängning.

Från starten fram till förra året har fler än 400 skol- och förskoleenheter deltagit.


Läs mer:

Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola, Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson vid Göteborgs universitet (Natur och Kultur 2017)

Att förbättra skolor med stöd i forskning – exempel, analyser och utmaningar, Niclas Rönnström och Olof Johansson (Natur och Kultur juni 2021)


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Artikeln är ett utdrag ut temat Att vända en skola, som är publicerat i Skolportens magasin nr 4/2021 – ute 13 september!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-09-16 12:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Sexrevolutionen: Så förändras undervisningen 2022

Eleverna vill tala mer om sex, men lärarna tycker att det har ­blivit svårare. Särskilt när det gäller att tala om pornografi. Det visar ­befintlig forskning. Hösten 2022 förändras både läroplanen och l­ärarutbildningarna när det ­gäller sexualundervisning för att lärarna på ett bättre sätt ska kunna möta eleverna – och deras frågor.

7 sexämnen som eleverna vill ha

Ämnen som samtycke och pornografi – men också hur man skapar en positiv känsla runt sex – får ofta stå åt sidan till förmån för könssjukdomar och graviditetsprevention. Det menar de elever som Brian Unis, forskare vid Karlstads universitet, intervjuat i sin avhandling. – Undervisningen är inte anpassad efter tonåringarnas behov och intressen, säger han.

”I skolbiblioteket bygger vi lärmiljöer tillsammans med eleverna”

I skolbiblioteket på Rosengårdsskolan lyser nedsmutsning och klotter med sin frånvaro, ingen tycker att det är kul att förstöra något som kompisarna skapat. Genom värdegrundsarbete, elevinflytande och samverkan har eleverna kunnat forma sitt eget skolbibliotek.

Hon vill ge traditionell undervisning mer plats – för att lyfta skolan

Skoldebattören och läraren Filippa Mannerheim förespråkar traditionella undervisningsmetoder för att rädda skolan från ”att gå rakt åt skogen”. ”I Sverige anses man vara kontroversiell genom att förespråka klassiska metoder. Vanligtvis är det förbehållet progressiva idéer, men inte inom svensk skola”, säger hon.

5 tips: Så använder du skönlitteratur i undervisningen

Att läsa är bra, det vet vi redan. Och att låta ­eleverna läsa på lektionerna är ett smart sätt att få kontinuitet i undervisningen. Här är fem goda råd från Karin Herlitz som skrivit boken ­”Skönlitteratur i undervisningen”.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Litteratursamtal i skolan och hemmet

Läs, läs, läs – och samtala om det ni läser. Det finns olika sätt att involvera hemmet i samtalen om läsning. I filmen ”Litteratursamtal i skolan och hemmet” finns exempel på hur ni kan planera samtalen och på hur ni kan stötta vårdnadshavare att prata vidare om böckerna hemma. (webb-tv)

Får vem som helst prata förortsslang?

Vårt sätt att prata påverkar hur vi uppfattar varandra och omvärlden. Men hur ska vi då prata för att inkludera olika kulturer och identiteter? Förändrar vi något om vi ändrar på språket? Ny forskning följer diskussionerna hos politiskt aktiva ungdomar i en innerstadsskola. Med språket som verktyg ifrågasätter unga samhällets normer, men det skapar också en oro för att råka säga fel.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.