Bättre svenska med genrepedagogik

På Grimstaskolan i Vällingby arbetar lärarna med genrepedagogik för att hjälpa både nyanlända elever och andra elever med svenska som andraspråk till bättre skolresultat.

Åsa Sebelius

Åsa Sebelius är lärare för nyanlända elever och genreutbildare vid Grimstaskolan.

Omkring 90 procent av eleverna på Grimstaskolan är flerspråkiga. Kunskap om olika textgenrer, till exempel beskrivande, förklarande och berättande texter, ger eleverna bättre förutsättningar för att dels förstå svensk text, dels att skriva själva, förklarar Åsa Sebelius, lärare för nyanlända elever och genreutbildare vid Grimstaskolan.

– När jag kom till skolan för fem år sedan hade lärarna just haft en bokcirkel kring Pauline Gibbons Stärk språket – stärk lärandet. Det kan man nog se som startpunkten för den utveckling som skett på skolan de senaste åren, säger hon.

Förändringen tog fart på allvar när Åsa Sebelius började fortbilda sina kolleger i genrepedagogik för tre år sedan. I dag gör hon det både på Grimstaskolan och andra skolor.

– Intresset är generellt väldigt stort. Många lärare känner att de inte når fram till sina elever och är öppna för nya sätt att arbeta. Men genrepedagogik är ingen quick fix. Det krävs mer för att behärska den än att lyssna på en föreläsning, och det är inte ovanligt att jag möter reaktionen ”Men hur ska jag få tid att lära mig detta?”

För lärare som inte själva undervisar i språk kan det vara en lång resa att ta till sig genrepedagogiken, konstaterar Åsa Sebelius. Först att själv bli medveten om sitt eget ämnesspråk, sedan att lära sig att hjälpa eleverna. Låg- och mellanstadielärare har oftast lättast att ta den till sig. För högstadielärare är det en större omställning.

– Det vanliga på högstadiet är ju strikta gränser mellan ämnena och att eleverna arbetar självständigt med sina uppgifter. Genrepedagogik handlar i stället om att integrera svenskan i alla ämnen. Den betonar också vikten av att lösa uppgifter tillsammans med eleverna, att skriva gemensamt, innan de är mogna att skriva själva.

– Men från de lärare som kommit igång får jag höra: ”Vad mycket bättre resultaten blivit!” Senast i går från engelsklärare, angående en skrivövning som hon hade haft med sina elever.

Åsa Sebelius är lärare i föreberedelsegruppen, där skolans mest nyanlända elever går. För dem är genrepedagogiken mycket viktig. Men också för resten av skolans elever, oavsett språklig bakgrund, är kunskap om hur texter är uppbyggda och vad som karaktäriserar olika genrer till nytta, menar hon.

– Även många med svenska som modersmål lär sig bättre med genrepedagogik. Barn läser tyvärr inte lika mycket i dag, och för många blir det ett stort glapp mellan vardagsspråket och skolspråket. Senare, på gymnasiet, förväntar sig lärarna att eleverna till exempel vet vad en argumenterande text är, men det är långt ifrån självklart för många.

Att eleverna presterar bättre syns också i Grimstaelevernas betyg, som är betydligt bättre i dag jämfört med för fem år sedan, enligt Åsa Sebelius.

– Det är framför allt de låga betygen som höjts, säger hon. Vi får med oss så gott som alla elever i undervisningen i dag.

Av Anders Nilsson

Foto: Jimmy Eriksson

____
Läs mer:

Stärk språket – stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, av Pauline Gibbons
Lyft språket – lyft tänkandet. Språk och lärande, av Pauline Gibbons
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken, av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring
Learning to write, reading to learn, av J.R. Martin och David Rose

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2015, beställ ditt ex här!

Omslag Skolporten 4 2015 megameny

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin – ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här! 

Sidan publicerades 2015-04-11 11:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-11-11 13:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarnas samarbete är avgörande

På F–9-skolan Söderporten i Norrköping jobbar man för att göra eleverna redo för ordinarie undervisning i alla ämnen på högst ett år. För att klara det krävs ett tätt samarbete i lärarteamet.

Vägar till ett bättre mottagande

En bra start är nyckeln till en lyckad skolgång för nyanlända elever. Goda exempel visar vägen.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.