Dela:

Bättre svenska med genrepedagogik

På Grimstaskolan i Vällingby arbetar lärarna med genrepedagogik för att hjälpa både nyanlända elever och andra elever med svenska som andraspråk till bättre skolresultat.

Åsa Sebelius

Åsa Sebelius är lärare för nyanlända elever och genreutbildare vid Grimstaskolan.

Omkring 90 procent av eleverna på Grimstaskolan är flerspråkiga. Kunskap om olika textgenrer, till exempel beskrivande, förklarande och berättande texter, ger eleverna bättre förutsättningar för att dels förstå svensk text, dels att skriva själva, förklarar Åsa Sebelius, lärare för nyanlända elever och genreutbildare vid Grimstaskolan.

– När jag kom till skolan för fem år sedan hade lärarna just haft en bokcirkel kring Pauline Gibbons Stärk språket – stärk lärandet. Det kan man nog se som startpunkten för den utveckling som skett på skolan de senaste åren, säger hon.

Förändringen tog fart på allvar när Åsa Sebelius började fortbilda sina kolleger i genrepedagogik för tre år sedan. I dag gör hon det både på Grimstaskolan och andra skolor.

– Intresset är generellt väldigt stort. Många lärare känner att de inte når fram till sina elever och är öppna för nya sätt att arbeta. Men genrepedagogik är ingen quick fix. Det krävs mer för att behärska den än att lyssna på en föreläsning, och det är inte ovanligt att jag möter reaktionen ”Men hur ska jag få tid att lära mig detta?”

För lärare som inte själva undervisar i språk kan det vara en lång resa att ta till sig genrepedagogiken, konstaterar Åsa Sebelius. Först att själv bli medveten om sitt eget ämnesspråk, sedan att lära sig att hjälpa eleverna. Låg- och mellanstadielärare har oftast lättast att ta den till sig. För högstadielärare är det en större omställning.

– Det vanliga på högstadiet är ju strikta gränser mellan ämnena och att eleverna arbetar självständigt med sina uppgifter. Genrepedagogik handlar i stället om att integrera svenskan i alla ämnen. Den betonar också vikten av att lösa uppgifter tillsammans med eleverna, att skriva gemensamt, innan de är mogna att skriva själva.

– Men från de lärare som kommit igång får jag höra: ”Vad mycket bättre resultaten blivit!” Senast i går från engelsklärare, angående en skrivövning som hon hade haft med sina elever.

Åsa Sebelius är lärare i föreberedelsegruppen, där skolans mest nyanlända elever går. För dem är genrepedagogiken mycket viktig. Men också för resten av skolans elever, oavsett språklig bakgrund, är kunskap om hur texter är uppbyggda och vad som karaktäriserar olika genrer till nytta, menar hon.

– Även många med svenska som modersmål lär sig bättre med genrepedagogik. Barn läser tyvärr inte lika mycket i dag, och för många blir det ett stort glapp mellan vardagsspråket och skolspråket. Senare, på gymnasiet, förväntar sig lärarna att eleverna till exempel vet vad en argumenterande text är, men det är långt ifrån självklart för många.

Att eleverna presterar bättre syns också i Grimstaelevernas betyg, som är betydligt bättre i dag jämfört med för fem år sedan, enligt Åsa Sebelius.

– Det är framför allt de låga betygen som höjts, säger hon. Vi får med oss så gott som alla elever i undervisningen i dag.

Av Anders Nilsson

Foto: Jimmy Eriksson

____
Läs mer:

Stärk språket – stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, av Pauline Gibbons
Lyft språket – lyft tänkandet. Språk och lärande, av Pauline Gibbons
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken, av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring
Learning to write, reading to learn, av J.R. Martin och David Rose

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2015, beställ ditt ex här!

Omslag Skolporten 4 2015 megameny

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin – ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här! 

Sidan publicerades 2015-04-11 11:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-11-11 13:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarnas samarbete är avgörande

På F–9-skolan Söderporten i Norrköping jobbar man för att göra eleverna redo för ordinarie undervisning i alla ämnen på högst ett år. För att klara det krävs ett tätt samarbete i lärarteamet.

Vägar till ett bättre mottagande

En bra start är nyckeln till en lyckad skolgång för nyanlända elever. Goda exempel visar vägen.

aSTEM: Modeller och modellering för en autentisk STEM-undervisning

Modeller och modellering är centrala i alla STEM-ämnena och kan därför utgöra underlag för att öka autenticiteten i undervisningen. Syftet med forskningsprojektet är att definiera och undersöka en autentisk integrering av naturvetenskaps- och teknikundervisning som två STEM-ämnen genom modeller och modellering i Sverige.

Kommunal forskningsarena ska stärka undervisningen i Göteborgs förskolor och skolor

Göteborgs Stad stärker det vetenskapliga stödet till förskolor och skolor för att utveckla kvaliteten i undervisningen. En gemensam kommunal forskningsarena, med lektorer och en vetenskaplig ledare, ska stödja rektorer, biträdande rektorer, förskollärare och lärare i deras uppdrag.

Tio år sedan pulspass infördes för eleverna på Vammarskolan

Arbetet med pulsträning för ökad inlärning på Vammarskolan i Valdemarsvik har fått stor nationell uppmärksamhet genom åren. Nu har det gått tio år sedan pulspassen infördes för eleverna, och vi återvänder för att höra hur projektet har utvecklat sig på skolan.

Lärarens tips inför Förintelsens minnesdag

Det är bra att börja undervisa om Förintelsen redan före årskurs nio – och gärna genom skönlitteraturen. Det menar svenskläraren Jennie Rosén som har flera tips i Lektionsbanken.

Professionsutveckling i matematikundervisning

Hur lärare planerar, genomför och utvärderar sin undervisning är centralt för att elever ska få den bästa undervisningen, en undervisning som optimerar deras chanser att lära sig skolmatematiken. Genom att ständigt arbeta med att förbättra undervisning kommer läraren att kunna erbjuda en undervisning som blir tydligare avseende hur kunnandet synliggörs för eleven. I nedanstående artikel beskrivs ett forsknings- och utvecklingsprojekt där vi studerade effekten av kompetensutvecklingsprogram med fokus på matematikdidaktik.

Hur kan 7-2 vara samma som 7-2?

Hur man kan arbeta konsekvent med sin språkanvändning och vilken betydelse språkanvändningen har när lärare undervisar om subtraktion diskuteras i denna artikel. På grund av en rådande pandemi gick vi inte hela vägen in i mål, därför är ambitionen med denna text att visa hur vi arbetade, hur långt vi kom, hur vi tänkte arbeta vidare. Syftet med texten är därför att den ska dels ge en bild av hur man kan resonera om sin undervisning om subtraktion, dels ge en bild av hur man på ett kvalificerat sätt kan arbeta med att bli ännu tydligare i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.

Kemilärares användning av visuella representationer påverkar elevers lärande

Hur stor roll spelar lärares användning av visuella representationer, till exempel kemiska formler och experiment, i kemiundervisningen? Stor roll – både vilka visuella representationer som används och hur de används påverkar elevers meningsskapande i kemi. Det visar Emelie Patron i sin doktorsavhandling i naturvetenskaplig didaktik från Linnéuniversitetet.

Forskaren: ”Barn har mycket svårare att lära sig från digital media”

Förskolebarn ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande. Det är ett av tilläggen som gjordes till läroplanen för några år sedan. ”Barn har mycket svårare att lära sig från digital media än vad de har från verkligheten”, säger Anett Sundqvist, biträdande professor.

Utgå alltid från barnen

Hur ser vi på barnen? Är de ofärdiga vuxna som vi försöker omforma eller är de individer i egen rätt? Det här är frågor som artikelförfattarna har jobbat länge med i ett utvecklingsarbete som pågått i Örebro.

Arbetet ger både framgång och stolthet

Ett regelbundet kvalitetsarbete gör skillnad för både pedagogernas och barnens kunskapsutveckling över tid. Det gör att arbetet blir meningsfullt och roligt, skriver Susanne Svedberg, enhetschef Kvalitet och Integration i Nyköping.

Aktiv handling viktigt i undervisning för hållbar utveckling

För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det är slutsatsen i en ny avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.

Matte på ditt starkaste språk

Vad behöver vi göra för att kunna införa ett arbetssätt där elever kan bli bedömda på sitt starkaste språk? Det är frågan som ligger till grund för initiativet Matte på ditt starkaste språk. Just nu utforskar Helsingborgs stads skolor den här frågan tillsammans med lärare, studiehandledare och elever i åk 6-9 på Högastensskolan.

Forskarnas tre budskap om lärande i fritidshem

Försök hitta en balans mellan att observera barnens lekar — och delta i dem. Det är ett av budskapen i den första stora forskningsöversikten hittills om lärande i fritidshem.

Viktigt med bra matchning på apl

Från att laga en trerätters måltid till att skala kilovis med potatis. Kontrasten mellan vad eleverna får göra i skolan och på arbetsplatsen under apl är ofta stor. Yrkeslärare har en viktig uppgift i att förbereda eleverna på skillnaden, säger forskaren Åsa Mårtensson.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.