Bli inte lurad!
Didaktikprofessorn Thomas Nygren lär elever att dubbelkolla information och identifiera manipulativa strategier för att inte bli lurade på nätet.
HISTORY IN THE service of mankind. Det är titeln på didaktikprofessorn och tidigare historie- och samhällskunskapsläraren Thomas Nygrens doktorsavhandling från år 2011. Men det skulle lika gärna kunna vara ett samlingsnamn på hela hans forskargärning.
– Jag har hela tiden varit intresserad av hur vi kan använda undervisning i historia och samhällskunskap för att bygga en bättre värld. Det handlar om vad eleverna behöver lära sig som medborgare i ett globalt samhälle – och det är en massa olika kompetenser, säger han.
En av de viktigaste av dessa kompetenser är källkritiskt tänkande. Det upptäckte Thomas Nygren redan i arbetet med avhandlingen, som handlade om hur riktlinjer från Nationernas förbund, Unesco och Europarådet påverkade svensk historieundervisning under 1900-talet.
– Efter andra världskriget försökte man bygga en bättre värld genom att skapa en positiv historieskrivning om andra länder och rensa bort fascismen ur läroböckerna. Men ett lika viktigt tema var att vi skulle lära oss källkritik för att inte bli manipulerade av extrema krafter igen.
När Thomas Nygren i mitten av 2010-talet fick en postdoktortjänst i digital humaniora vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, USA, började han undersöka hur det kunde gå till i praktiken i dagens historieundervisning.
VID SAMMA TID visade dock hans kollegor på Stanford att det inte räckte med enbart källkritik för att genomskåda falsk information på nätet.
– I tester kunde de se att journalister och faktagranskare var mycket bättre än historiker på att navigera i de digitala miljöerna – trots att historiker är experter på källkritik. Det gjorde att faktagranskning kom att framstå som en ny form av källkritiskt tänkande.
Vid återkomsten till Sverige satte Thomas Nygren därför igång med flera projekt som syftade till att stärka elevers förmåga att granska fakta – något som i tid sammanföll med ett växande intresse för falska nyheter i kölvattnet av brexit och Donald Trumps första valseger.
– År 2016 var en extrem vattendelare för mig. Innan dess brydde sig nästan ingen om min forskning; efter det ville alla veta vad jag tyckte och tänkte.
I en kartläggning av svenska elevers nyhetsflöden visade han visserligen att hotet från falska nyheter var mindre än befarat: bara fem till tio procent av informationen där var vilseledande, och ren desinformation förekom knappast över huvud taget.
Men i tester kunde han samtidigt se att elever hade väldigt svårt att skilja annonser från nyhetstexter, samt starkt vinklad information från mer neutral information. Och sämst var de som trodde att de var bäst.
– Vi var de första som påvisade de här sakerna i Sverige. Även om bara fem procent av nyhetsflödet är vilseledande kan det få väldigt stor betydelse, så vi behöver verkligen hitta sätt att göra eleverna bättre på att bedöma trovärdigheten i nyhetstexter på nätet.
Sedan dess har Thomas Nygren visat att det finns två sätt som faktiskt fungerar. Det ena är att elever får träna på att dubbelkolla information i olika källor – något som drygt 60 000 användare har gjort i Nyhetsvärderaren, en gratis webbtjänst som han själv har varit med och utvecklat.
DET ANDRA SÄTTET är att eleverna får lära sig att känna igen manipulativa strategier. Det är grundtanken i ett av hans forskningsprojekt, som utvecklar datorspel där elever får testa att lura andra på nätet – och sedan motarbeta lögnerna som analytiker på säkerhetstjänsten.
– Nyckeln är att man lär sig att se saker ur olika perspektiv och att tänka efter innan man drar en slutsats – det är så lätt att luras av en svartvit historia bara för att det känns så bra i magen att hålla med!
Thomas Nygren betonar dock att dessa allmänna färdigheter inte kan ersätta riktigt goda ämneskunskaper: ju mer man kan om ett ämne, desto mindre lättlurad blir man i det ämnet.
Dessutom fungerar kritiskt tänkande på olika sätt i olika ämnen. I ett annat forskningsprojekt har Thomas Nygren därför tillsammans med ämneslärare tagit fram ämnesspecifika undervisningsmaterial som ska förbättra elevernas digitala källkritik i just de ämnena. Materialet har uppvisat goda effekter i klassrumstester, även om effekterna klingar av med tiden.
– Det räcker inte med en engångsdos, utan kunskaperna behöver få en liten ”boost” då och då. Jag rekommenderar att man arbetar med det här som en kontinuerlig del av den vanliga ämnesundervisningen.
THOMAS NYGREN forskar dock inte bara om källkritik – just nu är han inblandad i allt från konfliktanalys och interkulturell kommunikation till utveckling av en digital övningssimulator för lärarstudenter.
Särskilt intresserad är han av AI-genererade bilder och filmklipp, som han menar att elever måste närma sig med samma källkritiska förhållningssätt som texter eftersom det ofta inte längre går att se på dem att de är falska. Han efterlyser också en större medvetenhet om riskerna med användning av AI-verktyg i undervisningen.
– I klassrumsexperiment där elever har tagit hjälp av Chat GPT för att diskutera samhällsfrågor har vi till exempel sett att chattbotten inför myter om att tjejer och killar behöver få olika sorters undervisning i skolan – och att det sedan får effekter på hur elevernas argumentation ser ut.
Det som förenar Thomas Nygrens projekt är just att de experimentellt testar effekterna av olika insatser. Själv menar han att det skulle behövas mycket mer av den varan i utbildningsvetenskapen, där bara en bråkdel av alla skandinaviska studier utgörs av klassrumsexperiment.
För att ge andra forskare en knuff i rätt riktning har han just skrivit boken Experimentella metoder och statistik för forskning om undervisning, som finns att ladda ner gratis på nätet.
– Det räcker inte att vi forskare bara tittar på styrdokument eller intervjuar lärare – för att få reda på vad eleverna lär sig måste vi testa vad de faktiskt kan före och efter en viss undervisning.
5 × Thomas Nygren
× Född: År 1972 i Järfälla.
× Familj: Fru och två döttrar. Bor sedan år 2020 i Uppsala.
× Yrke: Professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi på Uppsala universitet.
× Böcker i urval: Fakta, fejk och fiktion. Källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens (2019); AI i skolan. Möjligheter och utmaningar i undervisningen (2023).
× Gör helst på fritiden: Läser, tränar, umgås och är ute i naturen.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 2/2026. Läs mer om numret här!
Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Logga in med ditt kundnummer och läs Skolporten på din dator här! Eller ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Läs mer om Skolportens magasin!
Senaste magasinen
Skolporten nr 2/2026
Skolporten nr 1/2026
Skolporten nr 6/2025
Skolporten nr 5/2025
Skolporten nr 4/2025
Skolporten nr 3/2025
Skolporten nr 2/2025
Skolporten nr 1/2025
Skolporten nr 6/2024
Skolporten nr 5/2024
Information om magasinet
Kundtjänst: prenumeration@preno.se, 08–522 531 22
- Du kan teckna en prenumeration här: Skolporten.preno.se. Du kan även kontakta kundtjänst: Mejladress: prenumeration@preno.seTelefon: 08–522 531 22 Öppettider: Måndag-torsdag: 9-17, lunchstängt 12-13 Fredagar 9-16, lunchstängt 12-13
- Är du redan prenumerant på Skolportens tryckta forskningsmagasin får du också tillgång till e-tidningen Skolporten. Du kan läsa hela det digitala arkivet i din smarta telefon, surfplatta och på din dator utan extra kostnad. Ladda ner appen Skolporten i Google Play eller App Store. Har du frågor kring Skolportens e-tidning, problem med att logga in eller saknar ditt kundnummer så kontakta kundtjänst här: prenumeration@preno.se, 08–522 531 22. Gör så här: För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play. För att läsa i din dator, klicka här. Välj ’logga in’ och klicka sen på ’skapa konto’. Därefter ska du gå till ’aktivera konto’. Om du ombeds fylla i ditt kundnummer hittar du det på din senaste faktura. OBS: Behöver du ditt kundnummer kan du kontakta kundtjänst. Vill du prenumerera? Gå till Skolporten.se/magasin När du skapat ditt konto och loggat in kan du läsa Skolportens magasin både på din dator, i din smarta telefon och på din surfplatta med samma inloggningsuppgifter. Din mejladress och ditt lösenord som du själv väljer använder du sedan för att komma åt ditt konto.
- Genom att paketera lösningar anpassade efter era behov hjälper vi er att kommunicera med era målgrupper. Nå lärare och ledare i hela landet genom våra kanaler! Varje nummer av magasinet har olika teman. Kontakta annonsansvarig Fredrik Sjöman, Annonssäljarna, för att få veta mer! Mejladress: gustaf.sodergren@annonssaljarna.se och telefon: 079-334 87 615.
- Ja, om din skolhuvudman är medlem i Ifous så har du möjlighet att få Skolportens magasin som en medlemsförmån. Kontakta medlemsansvarig Emma Kreü på Ifous för att få veta mer om dina förmåner!Mejladress: emma.kreu@ifous.se. Telefon: 073-513 07 36