Dela:

Brevväxla med en forskare

”Hej klass 5A! Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med några funderingar jag har kring solpaneler och vindkraftverk.” Så skulle ett brev till en skolklass från en forskare inom Brevvännerna kunna börja.

Illustration: Istock

Illustration: Istockphoto

Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Bland annat har man ingått ett samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, KTH, där fokus ligger på förnybara energikällor.

Julia Tengblad Söder är verksamhetsansvarig och ordförande för Brevvännerna.

– Alla brev är kopplade till läroplanen. Vi vill även att breven ska kunna användas ämnesövergripande, och i och med att det är brev så ska arbetet även kunna kopplas till svenskan. Vi ser också en naturlig koppling till studie- och karriärvägledning, eftersom breven lyfter avsändarens yrkesroll, säger hon.

Breven som kommer till en klass är framtagna av Brevvännerna i samarbete med avsändaren, och innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med. Till det följer en lärarhandledning med lektionsförslag samt en metodbok. Metoden lutar sig mot forskning inom hållbar utveckling och verklighetsanknuten undervisning och har utarbetats tillsammans med kollegan Charleen Fichtner, utbildningsvetare med erfarenhet inom metodutveckling och pedagogik.

Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant – att det finns en koppling till deras vardag, säger Julia Tengblad Söder:

– Eleverna ska kunna ställa frågor och känna att de får svar, så när läraren skickar in elevernas svar sluter vi cirkeln genom en återkoppling, antingen med ett brev eller en videohälsning som vi skickar tillbaka till klassen.

Tanken är att universitet och högskolor, samt andra samhällsnyttiga organisationer, ska kunna nå ut med sin verksamhet. I nuläget riktas breven främst till mellanstadiet och högstadiet, men brev kommer även att utvecklas för lågstadiet och gymnasiet så småningom.

Av Moa Duvarci Engman

Fakta/För att beställa brev och lärarhandledning genom Brevvännerna betalar man en mindre administrativ summa per klass. Metodhandboken är gratis. Materialet finns tillgängligt på www.brevvannerna.se


Skolporten nr 6/2019

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-01-14 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Praktiknära forskning hjälper skolan att utvecklas

”Praktiknära forskning kan vara en hävstång för att förändra undervisningen”. Ingela Lundh, rektor på Kvibergsskolan i Göteborg, tar hjälp av forskare för att utveckla skolan.

Elever med höga betyg får massor av hjälp hemifrån

Allt mer skolarbete sker hemma, vilket ger elever med engagerade och högutbildade föräldrar en kraftig fördel, enligt etnologen Göran Nygren som har djupintervjuat högstadieelever med höga skolresultat.

Nya lärmiljöer

Syftet med delprojektet ”Nya lärmiljöer” är att utveckla universitetets lärmiljöer så att universitetet kan erbjuda utmanande utbildning i stimulerande lärmiljöer och möjliggöra ett högkvalitativt och innovativt utbildningsinnehåll som svarar mot framtida kompetensbehov. Lärarstudenternas lärmiljöer är i fokus men delprojektet syftar även till att utveckla universitetets samtliga lärmiljöer.

Lärmiljöer ska hjälpa förskolebarn att kunna vara sig själva

Hur skapar förskolan en lärmiljö som möjliggör för alla barn att vara sig själva och acceptera varandra? I höst har Diamantens förskola och Lindängehus förskola påbörjat ett samarbete med Tillitsverket, där de ska utforska hur leken kan främja våra olikheter och stärka hur både barn och pedagoger relaterar till varandra.

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Väck läslusten inför läslovet

Du vet väl att lovet vecka 44 numera kallas läslovet? För att få läsflyt och lust att läsa behöver elever bli inspirerade och motiverade till läsning. Att uppmärksamma läslovet på skolan kan vara en del i ett gemensamt läsfrämjande arbete – som varar hela året.

Får vem som helst prata förortsslang?

Vårt sätt att prata påverkar hur vi uppfattar varandra och omvärlden. Men hur ska vi då prata för att inkludera olika kulturer och identiteter? Förändrar vi något om vi ändrar på språket? Ny forskning följer diskussionerna hos politiskt aktiva ungdomar i en innerstadsskola. Med språket som verktyg ifrågasätter unga samhällets normer, men det skapar också en oro för att råka säga fel.

Kloka val av spelappar stärker lärandet

Spellappar som lärresurs finns i en mängd olika varianter, och kvaliteten mellan dem skiljer sig stort. Eftersom få appar bygger på forskning eller är vetenskapligt utvärderade är det viktigt att lärare har kunskap om viktiga aspekter vid val av resurser, till exempel kopplingen till läroplanen, bra återkoppling och aktivt deltagande.

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Vägar till framgångsrik undervisning i programmering i grundskolan

Peter Vinnervik på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet besvarar i sin avhandling frågor som handlar om grundskollärares intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i sin undervisning.

Anne-Marie Körling: Häftapparaten – om det som tar tid

För att lärare ska kunna utföra sitt arbete behövs förutsättningar. Som en häftapparat när man behöver den. Anne-Marie Körling ger en bild från skolans vardag som berättar om lärares faktiska förutsättningar.

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Över 1 000 lärare testar nya sätt att lära ut matematik på lågstadiet. Men för att lyckas med forskarnas nya undervisningsmodell krävs en bred uppbackning från hela kommunen. Matteläraren Elise Pettersson i Landskrona ser redan nu fina resultat av satsningen.

Undervisning och lärande i förskola om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen

Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Detta är i många fall ett för förskolor relativt nytt område att arbeta med.

”Vi har verkliga problem med ökad radikalisering bland unga”

Malin Tväråna verkar läsa in saker som inte finns i min text, skriver Eva-Lotta Hultén i en debattreplik. Vi har verkliga problem med ökad radikalisering bland unga och ointresse för att träna elever i demokratiarbete. Vi delar dock synen på utbildning som en viktig demokratisk praktik där unga bör få kunskaper i att diskutera reella samhällsfrågor.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.