Brevväxla med en forskare

”Hej klass 5A! Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med några funderingar jag har kring solpaneler och vindkraftverk.” Så skulle ett brev till en skolklass från en forskare inom Brevvännerna kunna börja.

Illustration: Istock

Illustration: Istockphoto

Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Bland annat har man ingått ett samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, KTH, där fokus ligger på förnybara energikällor.

Julia Tengblad Söder är verksamhetsansvarig och ordförande för Brevvännerna.

– Alla brev är kopplade till läroplanen. Vi vill även att breven ska kunna användas ämnesövergripande, och i och med att det är brev så ska arbetet även kunna kopplas till svenskan. Vi ser också en naturlig koppling till studie- och karriärvägledning, eftersom breven lyfter avsändarens yrkesroll, säger hon.

Breven som kommer till en klass är framtagna av Brevvännerna i samarbete med avsändaren, och innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med. Till det följer en lärarhandledning med lektionsförslag samt en metodbok. Metoden lutar sig mot forskning inom hållbar utveckling och verklighetsanknuten undervisning och har utarbetats tillsammans med kollegan Charleen Fichtner, utbildningsvetare med erfarenhet inom metodutveckling och pedagogik.

Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant – att det finns en koppling till deras vardag, säger Julia Tengblad Söder:

– Eleverna ska kunna ställa frågor och känna att de får svar, så när läraren skickar in elevernas svar sluter vi cirkeln genom en återkoppling, antingen med ett brev eller en videohälsning som vi skickar tillbaka till klassen.

Tanken är att universitet och högskolor, samt andra samhällsnyttiga organisationer, ska kunna nå ut med sin verksamhet. I nuläget riktas breven främst till mellanstadiet och högstadiet, men brev kommer även att utvecklas för lågstadiet och gymnasiet så småningom.

Av Moa Duvarci Engman

Fakta/För att beställa brev och lärarhandledning genom Brevvännerna betalar man en mindre administrativ summa per klass. Metodhandboken är gratis. Materialet finns tillgängligt på www.brevvannerna.se


Skolporten nr 6/2019

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-01-14 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 2-3 april 2020.

Missa inte vårens fortbildning! Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

“Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt”

Att våga lita på kulturen och att de upplevelser som kultur ger eleverna kan bidra till deras lärande. Det är Rikard Perssons, rektor på Bergaskolan i Malmö, uppmaning. ”Vi i skolan riskerar att bli alldeles för instrumentella med nivåer, kriterier och mätbarhet. Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt”, säger han.

PAX för arbetsro

Jag har funderat mycket på detta med att anpassa för eleverna i skolan. Nu senast var det en intressant diskussion på twitter om vilka extra anpassningar elever får i klassrummet och varför det kan vara problematiskt. Jag har sedan jag blev rektor svängt mycket i den frågan och numera tänker jag att det inte alls är självklart att vi ska anpassa i alla lägen. Varför inte då tänker nog många? Det ska jag förklara i det här inlägget, skriver Linnéa Lindquist, rektor Hammarkullsskolan i Göteborg.

Matematik som rena barnleken

Efter en lång karriär som lärarutbildare i matematik brinner Ulla Öberg fortfarande för matematik – nu främst via sin blogg, som är full av praktiska tips. Hon menar att det är mycket bättre läge i förskolorna än i grundskolan.

Kemi och fysik är vardagsmat i förskolan

Lina Hellberg, som forskar kring naturvetenskap i förskolan, vill att pedagogerna ska vara så trygga i sina kunskaper att de kan svara på barnens frågor där de dyker upp – och att natur­vetenskapen ska få vara med hela tiden.

Distansutbildning framgångsrik med hjälp av digitala hjälpmedel

Distansutbildningar kan ofta kritiseras för att vara alldeles för standardiserade. Utbildningen i svenska som andraspråk på Komvux Malmö på distans är däremot både eftertraktad och prisad. Vad är det som gör att den är så bra?

UR Samtiden – Fokus på grund- och gymnasiesärskolan : Att jobba med guidande samtal

Pedagogen Samuel Engelhardt jobbar med guidande samtal och handledning. Han träffar de tre elevassistenterna Emem Etim, Helene Halldin och Olov Olsson som arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. De pratar om situationer som kan uppstå i vardagen och hur man kan arbeta med dem. De ger även råd och delar med sig av sina egna erfarenheter. (webb-tv)

Brevväxla med en forskare

Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Lekresponsiv undervisning

Begreppet ”undervisning” inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. (webb-tv)

Utbildning som en möjlig interventionsväg

Barn med erfarenhet av samhällsvård klarar sig sämre som vuxna i jämförelse med andra jämnåriga barn. Förbättringar av dessa barns utbildningsutfall kan vara en möjlig väg för att också förbättra deras framtida utveckling, en väg som tidigare till stor del har förbisetts. Det visar Hilma Forsmans avhandling.

Hemmasittarna – Hur får man tillbaka eleverna till skolan?

Sverige har ingen nationell strategi för att få hemmasittare tillbaka till skolan. Så man hittar egna lösningar, som att ta med en assistanshund till skolan eller att ha lektioner på hästryggen.

Bokstäver och bokstavsljud, hur undervisar vi och varför?

Det här med att träna på bokstäver och bokstavsljud känns som en laddad fråga på olika sätt. När ska vi bedriva den undervisningen? I förskoleklass? I ettan eller i både förskoleklass och i ettan? Hur ska undervisningen gå till? Frågan kan ibland bli laddad att diskutera och jag har funderat på den länge.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.

PreparED: Family engagement, ‘tailored PD’ occupy new principal’s first year

As Prince George’s County Public Schools’ David Brown looks for opportunities to improve achievement, he’s holding teachers accountable while relying on them as ”content leaders.”

Key strategies for reducing friction over student discipline

Principals and teachers must work hard at alignment when it comes to the difficult—and evolving—question of student discipline.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.