2020-01-14 09:28  203 Dela:

Brevväxla med en forskare

”Hej klass 5A! Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med några funderingar jag har kring solpaneler och vindkraftverk.” Så skulle ett brev till en skolklass från en forskare inom Brevvännerna kunna börja.

Illustration: Istock

Illustration: Istockphoto

Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Bland annat har man ingått ett samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, KTH, där fokus ligger på förnybara energikällor.

Julia Tengblad Söder är verksamhetsansvarig och ordförande för Brevvännerna.

– Alla brev är kopplade till läroplanen. Vi vill även att breven ska kunna användas ämnesövergripande, och i och med att det är brev så ska arbetet även kunna kopplas till svenskan. Vi ser också en naturlig koppling till studie- och karriärvägledning, eftersom breven lyfter avsändarens yrkesroll, säger hon.

Breven som kommer till en klass är framtagna av Brevvännerna i samarbete med avsändaren, och innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med. Till det följer en lärarhandledning med lektionsförslag samt en metodbok. Metoden lutar sig mot forskning inom hållbar utveckling och verklighetsanknuten undervisning och har utarbetats tillsammans med kollegan Charleen Fichtner, utbildningsvetare med erfarenhet inom metodutveckling och pedagogik.

Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant – att det finns en koppling till deras vardag, säger Julia Tengblad Söder:

– Eleverna ska kunna ställa frågor och känna att de får svar, så när läraren skickar in elevernas svar sluter vi cirkeln genom en återkoppling, antingen med ett brev eller en videohälsning som vi skickar tillbaka till klassen.

Tanken är att universitet och högskolor, samt andra samhällsnyttiga organisationer, ska kunna nå ut med sin verksamhet. I nuläget riktas breven främst till mellanstadiet och högstadiet, men brev kommer även att utvecklas för lågstadiet och gymnasiet så småningom.

Av Moa Duvarci Engman

Fakta/För att beställa brev och lärarhandledning genom Brevvännerna betalar man en mindre administrativ summa per klass. Metodhandboken är gratis. Materialet finns tillgängligt på www.brevvannerna.se


Skolporten nr 6/2019

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-01-14 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Delta på plats eller via webben, välkommen!

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Lärare i förskoleklass har låg beredskap att övergå till distansundervisning

En blixtstudie visar att lärare i förskoleklass på egen hand har försökt att förbereda sig för en eventuell övergång till distansundervisning. De har bland annat inhämtat information och diskuterat med kollegor. Men skolhuvudmännen har upplevts som i stort sett frånvarande i den diskussionen och den begränsade tillgången till digital teknik skulle göra en eventuell distansundervisning mer analog än digital.

Det digitala ekosystemet – stöd i beredskapsplaneringen inför kommande läsår

Vi står inför en fortsatt osäker höst, med risk för hög sjukfrånvaro, lokalbrist och ett smittläge i samhället som kan förändras och påverka hur skolorna kan bedriva sin undervisning. Att ha beredskap och planera för olika tänkbara scenarier är viktigt både långsiktigt och kortsiktigt.  

Delrapport: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat

Med anledning av att gymnasieskolor under våren 2020 varit stängda och i stället erbjudit undervisning på distans för att hindra smittspridningen av coronaviruset, har Ifous genomfört en enkätundersökning av gymnasieelevers upplevelse av social närvaro i förhållande till lärare och klasskamrater. (pdf)

Gör anonymiserade tentor rättningen mer rättvis?

Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.

Undervisning i naturmiljö väcker intresse

Elever som med egna sinnen får upptäcka naturen i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar Margaretha Hägglunds avhandling (webb-tv).

Hårt arbete att vänskapa på högstadiet

Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Samtidigt som skolarbetet kräver uppmärksamhet, är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. ”Vi vuxna behöver bli mer lyhörda för hur sociala relationer görs i skolan,” säger forskaren Lina Lundström.

Sveriges radio granskar svenska som andraspråk

Sveriges Radio har gjort en granskning av svenska som andraspråk som visar att det finns stora brister gällande vilka elever som får sva-undervisning. En bild som Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) mycket väl känner igen.

Övergången från ung till vuxen med funktionsnedsättning

En ny rapport från Forte visar att unga med funktionsnedsättning ofta har sämre villkor att klara övergången till vuxen än jämnåriga utan funktionsnedsättning.

När idrottens tävlan och normer präglar högstadiet

Prestation, tävlan, jämförelse och en norm som säger att killar är bättre än tjejer. Det fann idrottsvetaren Marie Larneby när hon följde en årskull elever genom hela högstadiet på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Skolresor och den framtida medborgaren

I Portugal har skolresor genom historien använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Detta som ett led i arbetet med landets utveckling och framsteg. Det framkommer i en ny avhandling av Inês Félix vid Umeå universitet. Hon har granskat skolresornas historia, framförallt med fokus på statliga regleringar, utbildningsdiskussioner och undervisningsformer.

”Problemet är även att det finns skolor där alla talar svenska”

Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.

Stöd för lärare inom vuxenutbildning med anledning av coronapandemin

Skolforskningsinstitutet har nyligen publicerat en systematisk översikt om individanpassad vuxenutbildning med stöd av digitala verktyg. Där ingår forskning som kan hjälpa lärare inom vuxenutbildning att hantera de nya förutsättningar för undervisning som uppstått till följd av coronapandemin.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.