Dags att definiera rektors uppdrag

Skolledarförbundet tar nu draghjälp av internationella forskare för att ringa in de viktigaste delarna i skolans ledarskap.

I den nya professionsdeklaration som förbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Alma Harris tankar om ett distribuerat ledarskap ligger i linje med förbundets syn, likaså Viviane Robinsons gradering av insatser som har högst effekt när rektor agerar.

– Det handlar om att fokusera på elevens lärande och skapa förutsättningar för lärarna att vara professionella, säger Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Det är även dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser han. Med deklarationen vill förbundet definiera kärnan i rektorernas uppdrag. När kommunernas ekonomi nu blir mer ansträngd pekar förbundet också på vilka delar av skolans uppdrag som behöver värnas och vad som kan väljas bort om det är nödvändigt.

Under hösten har Matz Nilsson rest landet runt för att sprida budskapet i deklarationen till skolledare och politiker – men även för att utsätta den för vetenskaplig prövning. Vid varje tillfälle är en forskare med och ger synpunkter på deklarationens innehåll.

– Vi kommer att revidera den efter hand om vi ser att forskningen visar att det behövs, säger Matz Nilsson.

Så här långt har han dragit slutsatsen att förbundet behöver vara tydligare med vad det menar med distribuerat ledarskap – vad det innebär i praktiken och hur man kan genomföra det konkret.

– Skolan måste organiseras så att rektor kan ge lärarna förutsättningar att leda undervisningen. Förstelärarna är ett utmärkt exempel. De stöttar sina kolleger i hur man jobbar med elevernas resultatutveckling, säger Matz Nilsson.

Alma Harris, som är professor vid University of Bath i England, lyfter fram distribuerat ledarskap som ett sätt att bygga upp kollektiv förmåga och kapacitet hos alla medarbetare. Ledarskap som går ut på att chefen fixar allt är ett förlegat synsätt, anser hon.

För att stärka rektorerna men också för att påverka politikerna sammanfattar Skolledarförbundet i den nya deklarationen rektorsuppdraget i tre punkter:

  • Organisera skolan så att varje elev klarar sin skolgång framgångsrikt. Skapa möjligheter för lärare och andra medarbetare att utvecklas i sina jobb.
  • Säkerställ att varje elev får den utbildning den har rätt till. Undervisningen ska bedrivas på ett likvärdigt sätt.
  • Skapa en lugn och säker förskola och skola med bra arbetsmiljö och studiero.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolportens kommande nummer – ute 7 feb!

Omslag Skolporten 1/2020

Tema: FÖRSKOLEKLASSEN

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-02-04 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 14:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Därför får utvecklingsprojekt i skolan inte avsedd effekt

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder av elever, visar rapporten.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Maria Montessori – fred genom barnens befrielse

Maria Montessori var den idealistiska visionären som revolutionerade pedagogiken och en av de första att prata om generationskonflikter. Hon ansåg att det var problemen mellan vuxna och barn som skapade konflikter i världen, och ville genom pedagogiken skapa en ny människa och på det viset reformera samhället. Under större delen av sitt liv kom hon att arbeta för fred och för att ge barnen sin rätta plats i samhället. Men hur kom det sig att hon samarbetade med den fascistiska ledaren Mussolini? (webb-radio)

Ett andra steg mot en transspråkande praktik i Malmö

Lärarna i transspråkandeprojektet i Malmö stad är starkt övertygade om att ett transspråkande perspektiv i undervisningen är nödvändigt och självklart för likvärdigheten. Studien av andra årets projekt visar också tydlig rörelse mot en flerspråkighetsnorm på de fem deltagande grundskolorna.

Elever lär varandra hur man pluggar

Nu sprids arbetsmetoden på Skånes gymnasier och grundskolor. Elever lär andra elever rätt studieteknik och övar dem i hur de kan göra för att klara studierna bättre. Detta är ett etablerat arbetssätt inom högre utbildning. Nu sprids det vidare från Lunds universitet till gymnasier och grundskolor i många av Skånes kommuner.

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Inkludera alla – även högpresterande

Att arbeta med cirkelmodellen är ett av tipsen som lågstadieläraren Katja får när hon frågar om hur hon kan göra för att inkludera alla i klassen. Katja menar att de högpresterande eleverna får alldeles för lite uppmärksamhet under hennes lektioner eftersom andra elever behöver extra tid och stöd. Hon menar att det känns som en brist och att de försummas – hon vill få tid även till de högpresterande så att de kan komma upp till sin nästa nivå. Lärarcoach Annica Gärdin coachar och handleder. (webb-radio)

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Lektionsdesign – ett verktyg i det kooperativa lärandet

Med kooperativt lärande, differentierad undervisning och tydlig struktur på lektionen har läraren Sofi Ljungholm förändrat undervisningen för klass 5 A på Bärbyskolan i Säve. ”Eleverna ska lotsas igenom lektionen och lämna klassrummet med en känsla av att de har lärt sig massor”, säger hon.

UR: Serier i klassrummet – lärorikt och högljutt

Serier har länge varit populär läsning, men används sällan i skolan. Genom film, tv-spel och tidningar når serieberättelser idag fler och fler. Kombinationen av text och bild gör serierna till annorlunda läsning som kan roa, lära och provocera. Men kan man vara för gammal för att läsa serier? Eller är serier gammalmodigt? Lars Wallner, postdoktor i pedagogik och didaktik, berättar (webb-tv).

Trygghetsuppdrag nedprioriteras i skolan

Ett av grundskolerektorernas viktigaste uppdrag är att leda arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Trots att uppgiften spelar stor roll för elevernas hälsa, utveckling och lärande nedprioriteras uppdraget ofta, visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.