Dela:

Dags att definiera rektors uppdrag

Skolledarförbundet tar nu draghjälp av internationella forskare för att ringa in de viktigaste delarna i skolans ledarskap.

I den nya professionsdeklaration som förbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Alma Harris tankar om ett distribuerat ledarskap ligger i linje med förbundets syn, likaså Viviane Robinsons gradering av insatser som har högst effekt när rektor agerar.

– Det handlar om att fokusera på elevens lärande och skapa förutsättningar för lärarna att vara professionella, säger Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Det är även dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser han. Med deklarationen vill förbundet definiera kärnan i rektorernas uppdrag. När kommunernas ekonomi nu blir mer ansträngd pekar förbundet också på vilka delar av skolans uppdrag som behöver värnas och vad som kan väljas bort om det är nödvändigt.

Under hösten har Matz Nilsson rest landet runt för att sprida budskapet i deklarationen till skolledare och politiker – men även för att utsätta den för vetenskaplig prövning. Vid varje tillfälle är en forskare med och ger synpunkter på deklarationens innehåll.

– Vi kommer att revidera den efter hand om vi ser att forskningen visar att det behövs, säger Matz Nilsson.

Så här långt har han dragit slutsatsen att förbundet behöver vara tydligare med vad det menar med distribuerat ledarskap – vad det innebär i praktiken och hur man kan genomföra det konkret.

– Skolan måste organiseras så att rektor kan ge lärarna förutsättningar att leda undervisningen. Förstelärarna är ett utmärkt exempel. De stöttar sina kolleger i hur man jobbar med elevernas resultatutveckling, säger Matz Nilsson.

Alma Harris, som är professor vid University of Bath i England, lyfter fram distribuerat ledarskap som ett sätt att bygga upp kollektiv förmåga och kapacitet hos alla medarbetare. Ledarskap som går ut på att chefen fixar allt är ett förlegat synsätt, anser hon.

För att stärka rektorerna men också för att påverka politikerna sammanfattar Skolledarförbundet i den nya deklarationen rektorsuppdraget i tre punkter:

  • Organisera skolan så att varje elev klarar sin skolgång framgångsrikt. Skapa möjligheter för lärare och andra medarbetare att utvecklas i sina jobb.
  • Säkerställ att varje elev får den utbildning den har rätt till. Undervisningen ska bedrivas på ett likvärdigt sätt.
  • Skapa en lugn och säker förskola och skola med bra arbetsmiljö och studiero.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nummer 1 2020

Omslag Skolporten 1/2020

Tema: FÖRSKOLEKLASSEN

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-02-04 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-12 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, webbkonferens tillgänglig 7-17 december!

Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - allt innehåll finns tillgängligt under 10 dagar!

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel

Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. Resultaten sammanställdes utifrån en tematisk analys som ledde till följande teman att utgå från när man ska utforma en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa.

Den vuxne i rummet klarar samtalet

I de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt och ha bra på fötter. De råden ger psykoterapeuten Jakob Carlander i en ny handbok för chefer.

”Samband mellan hög social status i skolan och god hälsa”

För att främja ungdomars hälsa behövs en djupare förståelse för ungdomars syn på sin hälsa och faktorer som påverkar hur de mår. Detta har jag intresserat mig för i min avhandling som jag disputerade med hösten 2020. Social status i skolan och rökning är andra hälsorelaterade begrepp som lyfts fram i avhandlingen, skriver forskaren Junia Joffer.

”Tala om rädslorna i klassrummet”

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Skolstudion : Är handskrivningen på utdöende?

Hur anpassar vi skrivandet till en digital värld utan att förlora den taktila inlärningens fördelar? Och vilka är de långsiktiga konsekvenserna av minskad användning av finmotorik i händerna? Jenny Reichwald diskuterar med gästerna Victoria Johansson, universitetslektor i Lund, Hans Presto, bildlärare, och Martin Johansson, grundskolelärare. (webb-tv)

Mer systematik i elevhälsoarbetet

Sedan en tid tillbaka arbetar några av Malmös grundskolor för att implementera modellen STFL (systematiskt tillsammans för lärande) i sitt elevhälsoarbete. Tanken är att arbetet ska bli ännu mer samarbetsbaserat och metodiskt.

Europeiskt samarbete för framtidens lärande

Studenter och forskare från hela Europa ska jobba tillsammans för att skapa hållbara städer och samhällen inom satsningen ECIU University. Linköpings universitet är ett av de lärosäten som ingår i samarbetet.

Så minskades mobbningen i kommunens skolor med 40 procent

I Gävle vet lärarna vilka barn som är utsatta och de stoppar mobbningen av minst tre av fyra elever varje termin, säger Peter Gill, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolan och covid-19: del 12

”Det är tydligt att vår skolledning ser pandemin som en händelse som inte riktigt angår dem eller kräver något särskilt av dem. När personalen uttrycker oro eller ställer krav på någon slags ledarskap blir de närmast förvånade och provocerade”, skriver en anonym gymnasielärare.

”Dags att anamma effektiva inlärningsstrategier”

Lärande är tätt förknippat med de strategier vi använder oss av. Tyvärr visar undersökningar att elever/studenter vanligen använder ineffektiva inlärningsstrategier, menar Bert Jonsson och Lars Nyberg, Umeå universitet.

Vi reviderar kursplaner i grundsärskolan och i specialskolan

Just nu reviderar vi alla kursplaner i grundsärskolan och fem kursplaner för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan. Målet är att kursplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. De reviderade kursplanerna börjar att gälla den 1 juli 2021.

Biträdande professorn: ”Eleverna läser inte mindre men andra saker”

Lärarna i svenska på Baldergymnasiet i Skellefteå såg att läsandet av böcker och tidningar minskade bland deras elever. De upplevde också att eleverna fick allt sämre självförtroende kring läsning. Då kontaktade de forskare för att se om undervisningen gick att ändra.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.