Dags att definiera rektors uppdrag

Skolledarförbundet tar nu draghjälp av internationella forskare för att ringa in de viktigaste delarna i skolans ledarskap.

I den nya professionsdeklaration som förbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Alma Harris tankar om ett distribuerat ledarskap ligger i linje med förbundets syn, likaså Viviane Robinsons gradering av insatser som har högst effekt när rektor agerar.

– Det handlar om att fokusera på elevens lärande och skapa förutsättningar för lärarna att vara professionella, säger Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Det är även dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser han. Med deklarationen vill förbundet definiera kärnan i rektorernas uppdrag. När kommunernas ekonomi nu blir mer ansträngd pekar förbundet också på vilka delar av skolans uppdrag som behöver värnas och vad som kan väljas bort om det är nödvändigt.

Under hösten har Matz Nilsson rest landet runt för att sprida budskapet i deklarationen till skolledare och politiker – men även för att utsätta den för vetenskaplig prövning. Vid varje tillfälle är en forskare med och ger synpunkter på deklarationens innehåll.

– Vi kommer att revidera den efter hand om vi ser att forskningen visar att det behövs, säger Matz Nilsson.

Så här långt har han dragit slutsatsen att förbundet behöver vara tydligare med vad det menar med distribuerat ledarskap – vad det innebär i praktiken och hur man kan genomföra det konkret.

– Skolan måste organiseras så att rektor kan ge lärarna förutsättningar att leda undervisningen. Förstelärarna är ett utmärkt exempel. De stöttar sina kolleger i hur man jobbar med elevernas resultatutveckling, säger Matz Nilsson.

Alma Harris, som är professor vid University of Bath i England, lyfter fram distribuerat ledarskap som ett sätt att bygga upp kollektiv förmåga och kapacitet hos alla medarbetare. Ledarskap som går ut på att chefen fixar allt är ett förlegat synsätt, anser hon.

För att stärka rektorerna men också för att påverka politikerna sammanfattar Skolledarförbundet i den nya deklarationen rektorsuppdraget i tre punkter:

  • Organisera skolan så att varje elev klarar sin skolgång framgångsrikt. Skapa möjligheter för lärare och andra medarbetare att utvecklas i sina jobb.
  • Säkerställ att varje elev får den utbildning den har rätt till. Undervisningen ska bedrivas på ett likvärdigt sätt.
  • Skapa en lugn och säker förskola och skola med bra arbetsmiljö och studiero.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolportens kommande nummer – ute 7 feb!

Omslag Skolporten 1/2020

Tema: FÖRSKOLEKLASSEN

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-02-04 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 14:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Samband mellan självtillit och engagemang i skolämnet idrott och hälsa för ungdomar med funktionsnedsättning

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning ska utvecklas inom ämnet. (S.15)

Digital lek i förskolan – möjligheter och utmaningar

Förskollärare som använder surfplattor möter visst motstånd och ointresse från kollegor. Men de tycker att den digitala leken är ett viktigt inslag som bidrar till undervisningen. Det visar ny avhandling vid Umeå universitet om digital lek i förskolan.

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?

Livsviktig lek

Barn behöver leka för att klara sig bra som vuxna – både praktiskt och socialt. Apor, råttor, ödlor och till och med spindlar leker. Men människornas barn har ersatt mycket av den fria utomhusleken med att sitta framför en datorskärm. Nu propagerar forskare för att våra barn inte bara ska leka mera, utan även leka farligare. Barn som gör illa sig lagom mycket i barndomen klarar sig bättre som vuxna menar de.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Lärare på sociala medier – en helt ny värld

En regnbågsfärgad värld fylld med inspiration, kunskap och energi. Men också en rad yrkesetiska frågor som inte har några solklara svar.  Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen.

Offentliga rummet/Språklekar

En av de mest centrala uppgifterna för förskolan har alltid varit att integrera barn i samhället. Christine Eriksson riktar i sin avhandling fokus på hur förskolan kan möjliggöra för barn att ta plats i offentliga rum genom att aktivt delta i och skapa det offentliga rummet.

Vem får extra stöd?

Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva?

”Rätten att få vara sig själv”

Jämställdhet och demokrati kan kännas som stora ord. De riskerar att hamna i diverse planer snarare än i verksamheten. Men låt oss motiveras av barnen, de som med din hjälp kan få fler möjligheter och bli trygga medskapare av framtiden. För det är precis vad demokrati och jämställdhet handlar om, skriver Karin Salmson, författare och utbildare i normkreativitet.

Slöjd i Coronatider

På grund av den nu rådande situationen med covid-19 har universitet och gymnasieskolor övergått till fjärr- och distansundervisning. Grundskolan kan tvingas följa efter inom kort och samtidigt som att många frågor väcks i sociala medier så fylls de glädjande nog också med många kreativa inlägg från landets slöjdlärare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.