Dela:

Dags att definiera rektors uppdrag

Skolledarförbundet tar nu draghjälp av internationella forskare för att ringa in de viktigaste delarna i skolans ledarskap.

I den nya professionsdeklaration som förbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Alma Harris tankar om ett distribuerat ledarskap ligger i linje med förbundets syn, likaså Viviane Robinsons gradering av insatser som har högst effekt när rektor agerar.

– Det handlar om att fokusera på elevens lärande och skapa förutsättningar för lärarna att vara professionella, säger Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Det är även dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser han. Med deklarationen vill förbundet definiera kärnan i rektorernas uppdrag. När kommunernas ekonomi nu blir mer ansträngd pekar förbundet också på vilka delar av skolans uppdrag som behöver värnas och vad som kan väljas bort om det är nödvändigt.

Under hösten har Matz Nilsson rest landet runt för att sprida budskapet i deklarationen till skolledare och politiker – men även för att utsätta den för vetenskaplig prövning. Vid varje tillfälle är en forskare med och ger synpunkter på deklarationens innehåll.

– Vi kommer att revidera den efter hand om vi ser att forskningen visar att det behövs, säger Matz Nilsson.

Så här långt har han dragit slutsatsen att förbundet behöver vara tydligare med vad det menar med distribuerat ledarskap – vad det innebär i praktiken och hur man kan genomföra det konkret.

– Skolan måste organiseras så att rektor kan ge lärarna förutsättningar att leda undervisningen. Förstelärarna är ett utmärkt exempel. De stöttar sina kolleger i hur man jobbar med elevernas resultatutveckling, säger Matz Nilsson.

Alma Harris, som är professor vid University of Bath i England, lyfter fram distribuerat ledarskap som ett sätt att bygga upp kollektiv förmåga och kapacitet hos alla medarbetare. Ledarskap som går ut på att chefen fixar allt är ett förlegat synsätt, anser hon.

För att stärka rektorerna men också för att påverka politikerna sammanfattar Skolledarförbundet i den nya deklarationen rektorsuppdraget i tre punkter:

  • Organisera skolan så att varje elev klarar sin skolgång framgångsrikt. Skapa möjligheter för lärare och andra medarbetare att utvecklas i sina jobb.
  • Säkerställ att varje elev får den utbildning den har rätt till. Undervisningen ska bedrivas på ett likvärdigt sätt.
  • Skapa en lugn och säker förskola och skola med bra arbetsmiljö och studiero.

Av Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nummer 1 2020

Omslag Skolporten 1/2020

Tema: FÖRSKOLEKLASSEN

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-02-04 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-12 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Lika värde nr 4, 2022

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.

Forskningsutblick: Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet

Denna intervjustudie fokuserar på elevers egna erfarenheter av särskilt stöd. Genom att de själva får komma till tals nyanseras förståelsen av särskilt stöd, ur elevernas perspektiv. Forskningen ger en erfarenhetsbaserad bild av hur skolgång och stöd kan upplevas.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna

Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.  

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Utvecklar stöd till komvuxelever som studerar på distans

”Jag behöver det här. Jag är så van att slita med skolan på grund av min läs- och skrivproblematik. Sedan jag började utbildningen så har jag utvecklats och vågar prova nya saker”, säger en av de elever som varje morgon dyker upp på Studielänken.

Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Ny forskning: Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den 1 augusti i år är det förbjudet att använda mobilen för annat än skolarbete i klassrummen. Men en avhandling vid Göteborgs universitet slår fast att lagen är problematisk, oavsett förbud så används mobilerna ändå. Både lärare och elever berättar att de hittar vägar för att kringgå reglerna, säger forskaren Anita Grigic Magnusson i ett pressutskick.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Sanktionerna i skolan

Håkan Eilard, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, vars forskning riktats mot hur tillsyn och sanktioner inverkar i styrningen av skolan, i förhållande till rektorns professionella friutrymme och huvudmannens lokala ansvar. Håkan Eilard har egen yrkeserfarenhet som rektor, rektorsutbildare samt har arbetat på de statliga skolmyndigheterna.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser