2020-05-27 14:26  389 Dela:

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh vid Göteborgs universitet, fick tillsammans med forskningsinstitutet Ifous i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes.

Skolan hade genomfört flera riktade insatser i form av fortbildningar och Samverkan för bästa skola. De hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka.

– Det har varit ett insatstätt decennium. Många skolhuvudmän har känt sig mer eller mindre tvingade att tacka ja till nationella lyftinsatser. Samtidigt har det i vissa fall saknats en genomgripande analys av vad som brister på den egna skolan, säger Åsa Hirsh, som är docent i pedagogik.

Deras studie, Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola, visar att det fanns ett glapp mellan de yrkesverksammas idealbild av eleverna och de faktiska eleverna på skolan.

– De yrkesverksammas syn föreföll över lag vara att det är elevernas ansvar att ta till sig den undervisning som levereras. Eleverna kände att lärarna inte brydde sig om dem och att de hamnade efter direkt.

De insatser som behövs måste i större utsträckning utgå ifrån de faktiska eleverna på skolan, visar rapporten.

– Varje aktör måste se över sitt eget ansvar för att det blir som det blir på skolan. Vi måste prata om lärarens och elevens ansvar, men också om det ansvar som finns hos skolledning och förvaltning. Särskilt för skolor som denna, där allt inte lyckats så bra, har förvaltningen ett stort ansvar. De måste stödja på många olika sätt och hjälpa skolledningen med att hitta sin egen utveckling, säger Åsa Hirsh.

Att ta med elevernas perspektiv i rapporten var viktigt, menar hon. Det gav en heltäckande bild av situationen och innebar också en rejäl tankeställare för de yrkesverksamma på skolan.

– Att eleverna uttryckte att de tappat både framtidstro och hopp var svårt för dem att höra. Samtidigt är det modigt av skolledningen att genomföra denna undersökning. När resultatet fått landa ger det en bra grund för ett utvecklingsarbete som verkligen är anpassat till den aktuella skolan.

Läs hela rapporten på Ifous.se

Av Mats Almegård

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

Skolporten nummer 3/2020 – ute nu!

TEMA: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-05-27 14:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Skolbibliotek 2020

I år går konferensen för Skolbibliotek av stapeln i Stockholm! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Sök bidrag för mer personal i skolbiblioteken

Nu kan kommunala och fristående skolhuvudmän söka bidrag för att öka bemanningen i sina skolbibliotek. Skolverket har totalt 15 miljoner kronor att fördela. Sista ansökningsdag är den 28 oktober.

UR: Skolbibliotek 2014 – Biblioteksutveckling i praktiken

Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, menar att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa (webb-tv).

UR: Skolbibliotek 2014 – Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling (webb-tv).

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.