Dela:

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh vid Göteborgs universitet, fick tillsammans med forskningsinstitutet Ifous i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes.

Skolan hade genomfört flera riktade insatser i form av fortbildningar och Samverkan för bästa skola. De hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka.

– Det har varit ett insatstätt decennium. Många skolhuvudmän har känt sig mer eller mindre tvingade att tacka ja till nationella lyftinsatser. Samtidigt har det i vissa fall saknats en genomgripande analys av vad som brister på den egna skolan, säger Åsa Hirsh, som är docent i pedagogik.

Deras studie, Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola, visar att det fanns ett glapp mellan de yrkesverksammas idealbild av eleverna och de faktiska eleverna på skolan.

– De yrkesverksammas syn föreföll över lag vara att det är elevernas ansvar att ta till sig den undervisning som levereras. Eleverna kände att lärarna inte brydde sig om dem och att de hamnade efter direkt.

De insatser som behövs måste i större utsträckning utgå ifrån de faktiska eleverna på skolan, visar rapporten.

– Varje aktör måste se över sitt eget ansvar för att det blir som det blir på skolan. Vi måste prata om lärarens och elevens ansvar, men också om det ansvar som finns hos skolledning och förvaltning. Särskilt för skolor som denna, där allt inte lyckats så bra, har förvaltningen ett stort ansvar. De måste stödja på många olika sätt och hjälpa skolledningen med att hitta sin egen utveckling, säger Åsa Hirsh.

Att ta med elevernas perspektiv i rapporten var viktigt, menar hon. Det gav en heltäckande bild av situationen och innebar också en rejäl tankeställare för de yrkesverksamma på skolan.

– Att eleverna uttryckte att de tappat både framtidstro och hopp var svårt för dem att höra. Samtidigt är det modigt av skolledningen att genomföra denna undersökning. När resultatet fått landa ger det en bra grund för ett utvecklingsarbete som verkligen är anpassat till den aktuella skolan.

Läs hela rapporten på Ifous.se

Av Mats Almegård

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

Skolporten nummer 3/2020 – ute nu!

TEMA: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-05-27 14:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Skolan behöver ledarskap med människan i fokus

Rektorer i skolan leder en av samhällets viktigaste institutioner. För att lyckas med sitt ledarskap behöver de se förbi det snäva resultatinriktade ledarskapet och se människan. Men finns det ens tid och intresse av att bygga relationer mellan rektorer och lärare i den hektiska vardag som de lever i? En ny avhandling visar på vinsten i att lägga tid på detta för att bedriva en bra skola.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Tidigare erfarenhet avgörande för rektorsutbildning

Rektorer med ett organisatoriskt förhållningssätt till arbetet och tidigare erfarenhet av ledarskap vidareutvecklas genom att delta i rektorsprogrammet. Däremot lyckas inte programmet engagera deltagare som saknar erfarenhet eller som har en annan syn på rektorsrollen. Det framgår av en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Undervisning och ledarskap på fritids – Fritidshemmets pedagogiska uppdrag

I denna slutrapport presenteras resultaten från FoU-programmet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Här finns också en sammanfattning av forskningsresultaten som kommer att presenteras i sin helhet i en särskild forskningsrapport senare under år 2022. (pdf)

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2021

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser