2020-05-27 14:26  297 Dela:

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh vid Göteborgs universitet, fick tillsammans med forskningsinstitutet Ifous i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes.

Skolan hade genomfört flera riktade insatser i form av fortbildningar och Samverkan för bästa skola. De hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka.

– Det har varit ett insatstätt decennium. Många skolhuvudmän har känt sig mer eller mindre tvingade att tacka ja till nationella lyftinsatser. Samtidigt har det i vissa fall saknats en genomgripande analys av vad som brister på den egna skolan, säger Åsa Hirsh, som är docent i pedagogik.

Deras studie, Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola, visar att det fanns ett glapp mellan de yrkesverksammas idealbild av eleverna och de faktiska eleverna på skolan.

– De yrkesverksammas syn föreföll över lag vara att det är elevernas ansvar att ta till sig den undervisning som levereras. Eleverna kände att lärarna inte brydde sig om dem och att de hamnade efter direkt.

De insatser som behövs måste i större utsträckning utgå ifrån de faktiska eleverna på skolan, visar rapporten.

– Varje aktör måste se över sitt eget ansvar för att det blir som det blir på skolan. Vi måste prata om lärarens och elevens ansvar, men också om det ansvar som finns hos skolledning och förvaltning. Särskilt för skolor som denna, där allt inte lyckats så bra, har förvaltningen ett stort ansvar. De måste stödja på många olika sätt och hjälpa skolledningen med att hitta sin egen utveckling, säger Åsa Hirsh.

Att ta med elevernas perspektiv i rapporten var viktigt, menar hon. Det gav en heltäckande bild av situationen och innebar också en rejäl tankeställare för de yrkesverksamma på skolan.

– Att eleverna uttryckte att de tappat både framtidstro och hopp var svårt för dem att höra. Samtidigt är det modigt av skolledningen att genomföra denna undersökning. När resultatet fått landa ger det en bra grund för ett utvecklingsarbete som verkligen är anpassat till den aktuella skolan.

Läs hela rapporten på Ifous.se

Av Mats Almegård

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

Skolporten nummer 3/2020 – ute nu!

TEMA: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2020-05-27 14:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolchefer i bättre samarbete

Landets skolchefer upplever stora utmaningar inom tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd. Det framkom under Skolchefsdialogerna under våren.

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Ny som lärare

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en två dagar lång konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet! Forskare och erfarna lärare delar med sig av sina erfarenheter, och du får möjlighet att diskutera läraryrket med andra nyblivna pedagoger från hela Sverige.

Skolbibliotek 2020

I år går konferensen för Skolbibliotek av stapeln i Stockholm! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Ny som lärare Webbkonferens

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en webbaserad konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet!

”Det krävs organiserad kamp och opinionsbildning för lärares villkor”

Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Lektionstips på minuten : Hur kan du som lärare hinna med din arbetsdag?

Hälften av alla lärare uppgav i en undersökning att de arbetar på kvällar och veckoslut för att hinna med. Här kommer tre tips som enligt forskning kan hjälpa dig att fokusera på det du behöver för att hinna med. Svaren och tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Planering och stresshantering för lärare. (webb-tv)

Stöttar lärare i dagliga konfliktsituationer

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken ”Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus”.

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande

I styrdokumenten finns en stark förväntan på att entreprenöriellt lärande, EL, ska reformera skolan, skapa självgående elever och i förlängningen förbättra hela samhället. Men Carina Holmgren, som har utforskat en lärarroll i förändring, är kritisk.

Avtryck som synliggör

Ensamarbetets dagar är till ända, för elevers och lärares skull. Fast vi är inte riktigt där än. I väntan på detta finns det anledning att uppmärksamma om och hur pedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt i ett kollegium, skriver Marcus Samuelsson, leg slöjdlärare och biträdande professor i pedagogik på Högskolan Väst.

Specialpedagogerna måste vara med i bedömningsarbetet

Det finns en djupt rotad tradition av specialpedagogen som en sista utpost dit elever skickas när allt annat misslyckats. Men specialpedagogik handlar om tillgänglighetsarbete, om att organisera verksamheten efter elevernas behov. För det krävs att specialpedagogerna är delaktiga i lärarnas planering av undervisningsstrategier och därmed i betyg- och bedömningsarbetet, säger undervisningsrådet Helena Wallberg.

Hallå där Lill Langelotz: Är inte lärare experter på att handleda?

Hallå där Lill Langelotz! Varför har du skrivit boken "Kollegialt lärande i praktiken" – just nu?

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.