Hoppa till sidinnehåll
Segregation

”De här barnen träffas ju aldrig”

Publicerad:11 november
Uppdaterad:18 november
Elle Carlsson
Skribent:Elle Carlsson

När lärare från två mellanstadieskolor i Borlänge låter sina elever mötas skapas nyfikenhet, nya vänskapsband och en djupare samhällsförståelse.

Lärarna Marie Eriksson och Erik Nordqvist har låtit sina två mellanstadieklasser mötas. Erik Nordqvist betonar att de inte vill peka på brister hos eleverna, utan ge perspektiv: ”Det är avgörande, inte minst eftersom många barn i dag lever i isolerade bubblor. Det är inte så att de har fördomar eller är nedlåtande, utan att de behöver förstå att alla har olika förutsättningar”, säger han. Foto: Petter Cohen

Det skiljer bara tre kilometer mellan skolorna, ändå hade mellanstadieeleverna tidigare sällan kontakt med varandra. Dörrar öppnas nu till nya vardagsrealiteter, när eleverna får interagera med jämnåriga från andra delar av kommunen än de är vana vid.

Projektet, initierat av lärarna Marie Eriksson på Nygårdskolan och Erik Nordqvist på Skräddarbacksskolan, visar hur till synes små möten kan bygga relationer som förhoppningsvis följer eleverna långt in i framtiden.

– Borlänge är segregerat. På min skola har de flesta svenska som modersmål, till skillnad från Nygårdskolan som är mångkulturell. Tanken slog mig, de här barnen träffas ju aldrig. Jag pratade med Marie som nappade direkt. Det handlar om vad vi vill ge våra elever. Vi behöver vårda vårt viktigaste uppdrag – att fostra goda samhällsmedborgare, säger Erik Nordqvist.

TILLSAMMANS BÖRJADE de fila på hur projektet skulle kunna utföras på ett lättsamt, men ändå meningsfullt sätt. Efter en digital introduktion, där barnen fick lära känna och se varandra på skärmen, följde fysiska träffar. Förra läsåret blev det sex tillfällen som varade mellan en och tre timmar.

– Det har varit samarbetsövningar, skoluppgifter i grupp, spel och gemensamma luncher. Det vi gör är mindre viktigt, det viktiga är själva samvaron, säger Marie Eriksson.

Erik Nordqvist betonar att de inte vill peka på brister hos eleverna, utan ge perspektiv:

– Det är avgörande, inte minst eftersom många barn i dag lever i isolerade bubblor. Det är inte så att de har fördomar eller är nedlåtande, utan att de behöver förstå att alla har olika förutsättningar.

REAKTIONERNA FRÅN vårdnadshavare och kollegor har varit positiva. Lärarna påpekar också att aktiviteterna går hand i hand med läroplanens värdegrund.

– Fokus ligger på respekt och förståelse för alla. Eleverna får träna på det genom kontakten med andra. Sedan hoppas vi att det här sprider sig till andra skolor, säger Marie Eriksson.

Utbytet har redan gett tydliga resultat. På kort sikt handlar det om att eleverna har fått nya vänner och upptäckt likheter med varandra. Samtidigt finns en nyfikenhet och även en ödmjukhet i samtalen, exempelvis när någon har svårt att uttrycka sig.

– När de hamnar i nya klasser på högstadiet eller gymnasiet hoppas jag att de lättare kan ta kontakt. När mina elever är 17–18 år vill jag att de ska kunna fika med Maries elever. Att de kan umgås naturligt utan gränser, säger Erik Nordqvist.

MARIES OCH ERIKS TIPS

x Ta steget och kontakta andra skolor. Ett enkelt mejl kan räcka för att komma igång.

x Investera utan att överplanera. Projektet ger stort värde i förhållande till den tid du lägger ner.

x Börja smått. Det viktigaste är att eleverna får mötas – även korta aktiviteter kan göra stor skillnad.


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 5/2025.

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Logga in med ditt kundnummer och läs Skolporten på din dator här! Eller ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Skolportens magasin nr 5/2025 – ute nu!

Läs mer

Läs mer om Skolportens magasin!