Dela:

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning.

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning. FOTO: Marcus Samuelsson/Linköpings universitet

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

ETT FRAMGÅNGSRIKT ledarskap i klassrummet innebär att lärare ges möjlighet att bedriva stimulerande och motiverande undervisning. Det skapar goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Lärare med gedigna ämneskunskaper samt god ledarskaps- och undervisningsförmåga kan stimulera, styra, stötta och motivera eleverna till att lära. Några centrala delar i lärares ledarskap handlar om förmåga att skapa positiva relationer till eleverna, förmåga att strukturera och organisera klassrummet och förmåga att erbjuda eleverna trygghet och studiero. För lärarstudenter är det väsentligt att bygga upp de kompetenser som krävs för att känna sig tillräckligt rustade för att möta klassrumsvardagen. Det är därför viktigt att lärarutbildningen tillhandahåller kunskap och konkreta erfarenheter som lärarstudenter behöver för att kunna uppleva tillförsikt och säkerhet i sin yrkesroll. Men hur ser det ut i dag? Har lärarutbildningen vad som krävs eller finns det en brist på överensstämmelse mellan utbildning och skolvardag?

Vi menar att brister förekommer och vi tror att det finns utrymme för förändringar.

Vi vill åtgärda förekommande brister genom en långsiktig och hållbar förändring av studenternas utveckling av ledarskaps- och undervisningsförmågor. Konkret vill vi öka den praktiska träningen av ledarskaps- och undervisningsfärdigheter under den campusförlagda utbildningen (CFU).

Lärarstudenter behöver stöd för att utveckla kunskap och förmågor om ledarskap och undervisning. Här fyller den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en central roll. Men det är inte tillräckligt. VFU:n ser olika ut för varje lärarstudent och vad de får med sig från perioder av VFU är beroende av kvaliteten på praktikplatsen. Vi kan inte begära att handledarna i skolan har den överblick som krävs för att knyta innehållet i VFU:n till den övriga lärarutbildningen. Mera VFU är heller inte lösningen. Lösningen är att erbjuda lärarstudenter fler och bättre möjligheter att även under CFU:n återkommande och aktivt träna på att leda undervisning.

Vi menar att det som övas under VFU behöver kompletteras med strukturerad träning under CFU. Studenter behöver återkommande ställas inför uppgiften att avgränsa och sortera ut väsentliga delar av att leda undervisning. Detta som ett led i att öva upp sin ledarskaps- och undervisningsförmåga. Träning behöver genomföras kontinuerligt och kan med fördel vara förberedande inför VFU. För att träningen ska bli effektiv behövs en genomtänkt progression. I den progressionen behöver teoretisk kunskap kopplas ihop med praktisk träning i att leda undervisning.

Den praktiska träningen kan exempelvis bestå av rollspel, mikroundervisning och undervisning av simulerade elever. Sådan träning kan hjälpa studenter att sammanfoga begrepp, teorier och modeller med den praktiska sidan av läraryrket. Praktisk träning kan skapa en likvärdig utbildning som bättre förbereder studenterna på att hantera ett komplext läraruppdrag.

Utökad och mer precis träning av att leda undervisning ger en större trygghet i den egna lärarrollen och en större (och befogad) tilltro till den egna förmågan att möta den komplexa och varierande vardagen som klassrumsmiljön innebär.

Bättre möjligheter för träning av att leda undervisning på lärarutbildningen blir på så sätt en viktig del för en hållbar utveckling där lärare stannar kvar i läraryrket.

Fakta/Skribenterna:
Lisa Kilman, Henrik Lindqvist, Anja Thorsten och Marcus Samuelsson, forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet.
Andreas Andersson, Jonas Johansson och Martin Karlberg, forskare och lärarutbildare vid Uppsala universitet.


Skolporten nr 3/2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin nr 3/2020

Beställ lösnummer i webbshopen

Tema: Skolchefens roll. Så komplex är den

Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2020-08-25 16:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Kloka val av spelappar stärker lärandet

Spellappar som lärresurs finns i en mängd olika varianter, och kvaliteten mellan dem skiljer sig stort. Eftersom få appar bygger på forskning eller är vetenskapligt utvärderade är det viktigt att lärare har kunskap om viktiga aspekter vid val av resurser, till exempel kopplingen till läroplanen, bra återkoppling och aktivt deltagande.

”Stor betydelse för pedagogisk forskning”

Årets mottagare av ekonomipriset har gett viktiga metodologiska bidrag till hur man kan undersöka kausala effekter, och de har även använt dem i flera studier om skolan. – Pristagarnas stora bidrag är att de har visat att det i många fall går att dra kausala slutsatser genom så kallade naturliga experiment, säger Jan-Eric Gustafsson, seniorforskare i pedagogik vid Göteborgs universitet.

”Vi har verkliga problem med ökad radikalisering bland unga”

Malin Tväråna verkar läsa in saker som inte finns i min text, skriver Eva-Lotta Hultén i en debattreplik. Vi har verkliga problem med ökad radikalisering bland unga och ointresse för att träna elever i demokratiarbete. Vi delar dock synen på utbildning som en viktig demokratisk praktik där unga bör få kunskaper i att diskutera reella samhällsfrågor.

De använder naturen som lärmiljö

Pandemin har fått fler att söka sig ut i naturen – så även i skolans värld. ”Naturen är oslagbar som lärmiljö. Här fångar vi elevernas uppmärksamhet och de har lättare att minnas det de lärt sig”, säger läraren Mia Hjortenbo.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

Forskning: Black metal i skolan kan lossa på känslorna

Kulturnytt i P4 rapporterar om forskning som visar att skolan skulle kunna vinna på att ta in musikgenren black metal i musikundervisningen för att hjälpa barn att uttrycka starka känslor.

Sex tips: Så skapar du studiero i klassrummet

Hur får man studiero i klassrummet? Lär känna varje elev och försök förstå vad det är som skaver, är en av slutsatserna i en ny gigantisk forskningsgenomgång.

Chattbot som studievägledare på Realgymnasiet

Realgymnasiet har implementerat en chattbot som svarar på presumtiva elevers frågor om utbildningen. Utöver att botten är tillgänglig dygnet runt och avlastar skolans studio- och yrkesvägledare, ger frågorna också skolan bra kunskap om vad kommande elever vill veta och vad de efterfrågar.

Se Skolverkets digitala konferens i efterhand

Det här är en inspelning av Skolverkets digitala konferens om de ändrade kursplanerna och läroplanerna som ägde rum den 30 september 2021. Filmen kommer att syntolkas och textas senast den 14 oktober. (webb-tv)

Varför stängde inte Sverige skolan under coronapandemin?

Trots att Sverige hade flest bekräftade fall av covid-19 av åtta länder i en studie var det bara här som grundskolan hölls öppen. Det främsta skälet, menar forskarna, är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter.

Så jobbar de med dubbla läroplaner

När en elev är mottagen i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan gäller två läroplaner. Med kunskap och rektors stöd går det att göra undervisningen tillgänglig för alla i klassen.

Sverige ensamt om att inte stänga grundskolan

Skolans sociala roll, begränsningar med distansundervisning och vikten av att vara förberedd på framtida pandemier. Det är några centrala erfarenheter i spåren av skolnedstängningar. Det visar en genomgång av den politiska diskussionen i åtta europeiska länder där endast Sverige stängde skolan.  

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.  

Varför stängde inte Sverige skolan under coronapandemin?

Trots att Sverige hade flest bekräftade fall av covid-19 av åtta länder i en studie var det bara här som grundskolan hölls öppen. Det främsta skälet, menar forskarna, är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.