2020-08-25 16:51  173 Dela:

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning.

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning. FOTO: Marcus Samuelsson/Linköpings universitet

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

ETT FRAMGÅNGSRIKT ledarskap i klassrummet innebär att lärare ges möjlighet att bedriva stimulerande och motiverande undervisning. Det skapar goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Lärare med gedigna ämneskunskaper samt god ledarskaps- och undervisningsförmåga kan stimulera, styra, stötta och motivera eleverna till att lära. Några centrala delar i lärares ledarskap handlar om förmåga att skapa positiva relationer till eleverna, förmåga att strukturera och organisera klassrummet och förmåga att erbjuda eleverna trygghet och studiero. För lärarstudenter är det väsentligt att bygga upp de kompetenser som krävs för att känna sig tillräckligt rustade för att möta klassrumsvardagen. Det är därför viktigt att lärarutbildningen tillhandahåller kunskap och konkreta erfarenheter som lärarstudenter behöver för att kunna uppleva tillförsikt och säkerhet i sin yrkesroll. Men hur ser det ut i dag? Har lärarutbildningen vad som krävs eller finns det en brist på överensstämmelse mellan utbildning och skolvardag?

Vi menar att brister förekommer och vi tror att det finns utrymme för förändringar.

Vi vill åtgärda förekommande brister genom en långsiktig och hållbar förändring av studenternas utveckling av ledarskaps- och undervisningsförmågor. Konkret vill vi öka den praktiska träningen av ledarskaps- och undervisningsfärdigheter under den campusförlagda utbildningen (CFU).

Lärarstudenter behöver stöd för att utveckla kunskap och förmågor om ledarskap och undervisning. Här fyller den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en central roll. Men det är inte tillräckligt. VFU:n ser olika ut för varje lärarstudent och vad de får med sig från perioder av VFU är beroende av kvaliteten på praktikplatsen. Vi kan inte begära att handledarna i skolan har den överblick som krävs för att knyta innehållet i VFU:n till den övriga lärarutbildningen. Mera VFU är heller inte lösningen. Lösningen är att erbjuda lärarstudenter fler och bättre möjligheter att även under CFU:n återkommande och aktivt träna på att leda undervisning.

Vi menar att det som övas under VFU behöver kompletteras med strukturerad träning under CFU. Studenter behöver återkommande ställas inför uppgiften att avgränsa och sortera ut väsentliga delar av att leda undervisning. Detta som ett led i att öva upp sin ledarskaps- och undervisningsförmåga. Träning behöver genomföras kontinuerligt och kan med fördel vara förberedande inför VFU. För att träningen ska bli effektiv behövs en genomtänkt progression. I den progressionen behöver teoretisk kunskap kopplas ihop med praktisk träning i att leda undervisning.

Den praktiska träningen kan exempelvis bestå av rollspel, mikroundervisning och undervisning av simulerade elever. Sådan träning kan hjälpa studenter att sammanfoga begrepp, teorier och modeller med den praktiska sidan av läraryrket. Praktisk träning kan skapa en likvärdig utbildning som bättre förbereder studenterna på att hantera ett komplext läraruppdrag.

Utökad och mer precis träning av att leda undervisning ger en större trygghet i den egna lärarrollen och en större (och befogad) tilltro till den egna förmågan att möta den komplexa och varierande vardagen som klassrumsmiljön innebär.

Bättre möjligheter för träning av att leda undervisning på lärarutbildningen blir på så sätt en viktig del för en hållbar utveckling där lärare stannar kvar i läraryrket.

Fakta/Skribenterna:
Lisa Kilman, Henrik Lindqvist, Anja Thorsten och Marcus Samuelsson, forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet.
Andreas Andersson, Jonas Johansson och Martin Karlberg, forskare och lärarutbildare vid Uppsala universitet.


Skolporten nr 3/2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin nr 3/2020

Beställ lösnummer i webbshopen

Tema: Skolchefens roll. Så komplex är den

Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2020-08-25 16:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Barnens bästa plats?

Barn tillbringar en stor del av sin tid i en miljö där omsorg, lek, lärande och utveckling ses som en helhet. I förskolans dagliga arbete har utemiljön länge varit en betydelsefull del och är det fortfarande. Den tid som barnen tillbringar utomhus sker dock alltmer på den egna gården och i mindre grad i olika naturmiljöer som parker och skogar, skriver Karin Engdahl, Fil dr i pedagogiskt arbete.  

Ge barnen orden

I begynnelsen var ordet. Mycket av människans utveckling kommer ur vår förmåga att kommunicera med varandra. Vi är beroende av språk. Det blir inte minst tydligt när det gäller barnen. Deras förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna r olika ut för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, Pedagog, föreläsare, författare.

Liten gård kräver stor fantasi

Rörelse och lek är avgörande för barns välmående och utveckling. Ändå har många förskolor små gårdar som begränsar aktiviteten. Hur gör man för att utnyttja sin lilla gård så bra som möjligt? Går det att kompensera en dålig utemiljö?

Jobbiga föräldrar : Föräldramöte, vad kan gå fel?

Programledare Maja Härngren och Catharina ”Catha” Glaas dissekerar mötet som fått föräldrar att tappa fattningen och lärare att ångra sitt yrkesval – och konstaterar att här finns mycket outnyttjad potential. (webb-tv)

Väck bokstavsglädjen!

Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt?  Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage, Leg. förskollärare och pedagogista.  

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Deltagarrekord för doktorandkurs – får lära sig skapa effekt i samhället

Forskningsbaserade idéer och innovationer får inte stanna kvar på campus – de måste komma till nytta ute i samhället. Det är grundtanken bakom doktorandkursen i nyttiggörande, som fyller tio år och har lyckats dubblera antalet deltagare sedan starten.

Om våldets konsekvenser, avslöjandeprocessen och effekterna av behandling ur barnets perspektiv

Johanna Thulins avhandling om barn som utsatts för våld i hemmet fokuserar på en metod som kan användas för att hjälpa barnen bearbeta sina upplevelser och för att få föräldrarna att sluta använda våld. Läs den omarbetade avhandlingen, som också är översatt till svenska, här (pdf).

Lärlabbet : Att skriva i matematik

Tips på hur du som lärare kan få eleverna att skriva bättre förklaringar i matematik och på så sätt höja resultaten! I läraren Annicka Macklins matteundervisning är skrivandet centralt. Forskaren Ola Hellenius tipsar om hur man kan skapa övningar för att förbättra skrivförmågan i matte. Docenten Tutita Casa, berättar om hur man kan skapa skrivuppgifter där man diskuterar de matematiska begreppen. Och så blir det tips från forskaren Anna Teledahl. (webb-tv)

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Skrivglappet

Har förmågan att skriva försämrats bland unga? Vi hör vittnesmål från arbetslivet om att ung personal ibland inte har den skrivförmåga som krävs. Samtidigt larmar universitetslärare om studenter som har problem med att klara sina utbildningar. Vad är orsakerna till skrivglappet? (webb-tv)

Effekten förvånade – vi lär oss mer när vi har fel

Att svara fel i klassrummet är många elevers skräck. Det borde det inte vara. Det ökar nämligen radikalt sannolikheten för att de senare minns rätt svar, visar forskning. Och ju säkrare vi är på att vi hade rätt, desto bättre minns vi.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.