Dela:

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning.

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning. FOTO: Marcus Samuelsson/Linköpings universitet

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

ETT FRAMGÅNGSRIKT ledarskap i klassrummet innebär att lärare ges möjlighet att bedriva stimulerande och motiverande undervisning. Det skapar goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Lärare med gedigna ämneskunskaper samt god ledarskaps- och undervisningsförmåga kan stimulera, styra, stötta och motivera eleverna till att lära. Några centrala delar i lärares ledarskap handlar om förmåga att skapa positiva relationer till eleverna, förmåga att strukturera och organisera klassrummet och förmåga att erbjuda eleverna trygghet och studiero. För lärarstudenter är det väsentligt att bygga upp de kompetenser som krävs för att känna sig tillräckligt rustade för att möta klassrumsvardagen. Det är därför viktigt att lärarutbildningen tillhandahåller kunskap och konkreta erfarenheter som lärarstudenter behöver för att kunna uppleva tillförsikt och säkerhet i sin yrkesroll. Men hur ser det ut i dag? Har lärarutbildningen vad som krävs eller finns det en brist på överensstämmelse mellan utbildning och skolvardag?

Vi menar att brister förekommer och vi tror att det finns utrymme för förändringar.

Vi vill åtgärda förekommande brister genom en långsiktig och hållbar förändring av studenternas utveckling av ledarskaps- och undervisningsförmågor. Konkret vill vi öka den praktiska träningen av ledarskaps- och undervisningsfärdigheter under den campusförlagda utbildningen (CFU).

Lärarstudenter behöver stöd för att utveckla kunskap och förmågor om ledarskap och undervisning. Här fyller den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en central roll. Men det är inte tillräckligt. VFU:n ser olika ut för varje lärarstudent och vad de får med sig från perioder av VFU är beroende av kvaliteten på praktikplatsen. Vi kan inte begära att handledarna i skolan har den överblick som krävs för att knyta innehållet i VFU:n till den övriga lärarutbildningen. Mera VFU är heller inte lösningen. Lösningen är att erbjuda lärarstudenter fler och bättre möjligheter att även under CFU:n återkommande och aktivt träna på att leda undervisning.

Vi menar att det som övas under VFU behöver kompletteras med strukturerad träning under CFU. Studenter behöver återkommande ställas inför uppgiften att avgränsa och sortera ut väsentliga delar av att leda undervisning. Detta som ett led i att öva upp sin ledarskaps- och undervisningsförmåga. Träning behöver genomföras kontinuerligt och kan med fördel vara förberedande inför VFU. För att träningen ska bli effektiv behövs en genomtänkt progression. I den progressionen behöver teoretisk kunskap kopplas ihop med praktisk träning i att leda undervisning.

Den praktiska träningen kan exempelvis bestå av rollspel, mikroundervisning och undervisning av simulerade elever. Sådan träning kan hjälpa studenter att sammanfoga begrepp, teorier och modeller med den praktiska sidan av läraryrket. Praktisk träning kan skapa en likvärdig utbildning som bättre förbereder studenterna på att hantera ett komplext läraruppdrag.

Utökad och mer precis träning av att leda undervisning ger en större trygghet i den egna lärarrollen och en större (och befogad) tilltro till den egna förmågan att möta den komplexa och varierande vardagen som klassrumsmiljön innebär.

Bättre möjligheter för träning av att leda undervisning på lärarutbildningen blir på så sätt en viktig del för en hållbar utveckling där lärare stannar kvar i läraryrket.

Fakta/Skribenterna:
Lisa Kilman, Henrik Lindqvist, Anja Thorsten och Marcus Samuelsson, forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet.
Andreas Andersson, Jonas Johansson och Martin Karlberg, forskare och lärarutbildare vid Uppsala universitet.


Skolporten nr 3/2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin nr 3/2020

Beställ lösnummer i webbshopen

Tema: Skolchefens roll. Så komplex är den

Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2020-08-25 16:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Strama tyglar för forskningen

Nästa vecka röstar riksdagen om den nya forskningspropositionen. Propositionen har fått kritik för att den å ena sidan säger att man vill värna den akademiska friheten, å andra understryker forskningens roll för att underlätta innovationsarbete och stödja nationell tillväxt.

​Ny forskning – så vill skolledare själva förbättra sin arbetsmiljö

I den nu aktuella rapporten föreslås åtgärder för att förbättra skolledares arbetsmiljö. Det är intervjuer med de deltagande skolledarna som ligger till grund för förslagen. Forskarna bedömer att förslagen kan främja skolledares hälsa och förbättra förutsättningarna för ledarrollen, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. 

Barn utan pengar har oftare sämre relationer med klasskamrater

Att ha mindre pengar eller inte kunna delta i aktiviteter som kostar pengar är kopplat till en ökad risk för en sämre social situation i skolan. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

Lyckad satsning på ljudmiljön i Almbys kommunala förskolor

I det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förskolan lyfts ljudmiljön ofta fram som ett problem. Lekfulla barn låter, så enkelt är det. Lägg därtill lokaler med övervägande plana väggar och några år på nacken – det är lätt att förställa sig hur ljudet studsar mellan golv och tak. Jenny Eriksson, rektor på Almby och Södra gårdens förskolor, bestämde sig för att göra en insats för att förbättra ljudmiljön.

Mie löser lokalbristen med mobil fritidsvagn

Silviaskolans fritidshem delar lokaler med skolan. För att inte störa i klassrummet har Mie Levin lagt fritidshemmets material i en mobil vagn i korridoren. – Det är trångbott och då får man göra det bästa av situationen.

Skolstudie: Pojkar oroas av jämställdhetsdebatt

Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Garantin för tidigt stöd

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här kan du läsa mer om garantin och få stöd i arbetet med att uppfylla den.

”Dags att ta arbetet med kultur i skolan på allvar”

Arbetet med kultur i skolan borde vara lika självklart som matte och svenska. Det menar Jenny Zander, rektor på Lorensborgsskolan. ”Det är inte valfritt. Vi har ett styrt uppdrag och eleverna har rätt till det”, säger hon.

”Som mellanstadielärare kan man verkligen göra skillnad”

Jamal Hussein drömmer om att bli en ämneskunnig lärare och en god pedagog. – Som elev vill man ha en schysst och skön lärare som både är snäll, rättvis och har förmågan att ge alla elever den kunskap de behöver för framtiden, säger han.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

5 sätt att nyttja den digitala tsunamin

Den tid vi lever i kan beskrivas som en digital ­tsunami, menar hjärnforskaren Katarina Gospic. Här är fem av hennes framtidstips för att utnyttja vågen i skolan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.