Dela:

Debatt: ”Erbjud mer praktisk träning på lärarutbildningen”

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning.

En lärarutbildare provar att undervisa de digitala eleverna i matematik, som ett sätt att träna upp förmågan att styra avatarerna och leda simuleringsbaserad undervisning. FOTO: Marcus Samuelsson/Linköpings universitet

Lärarstudenter behöver återkommande och mer aktivt träna på att leda undervisning. Det skriver ett flertal forskare och lärarutbildare på Skolporten Debatt.

ETT FRAMGÅNGSRIKT ledarskap i klassrummet innebär att lärare ges möjlighet att bedriva stimulerande och motiverande undervisning. Det skapar goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Lärare med gedigna ämneskunskaper samt god ledarskaps- och undervisningsförmåga kan stimulera, styra, stötta och motivera eleverna till att lära. Några centrala delar i lärares ledarskap handlar om förmåga att skapa positiva relationer till eleverna, förmåga att strukturera och organisera klassrummet och förmåga att erbjuda eleverna trygghet och studiero. För lärarstudenter är det väsentligt att bygga upp de kompetenser som krävs för att känna sig tillräckligt rustade för att möta klassrumsvardagen. Det är därför viktigt att lärarutbildningen tillhandahåller kunskap och konkreta erfarenheter som lärarstudenter behöver för att kunna uppleva tillförsikt och säkerhet i sin yrkesroll. Men hur ser det ut i dag? Har lärarutbildningen vad som krävs eller finns det en brist på överensstämmelse mellan utbildning och skolvardag?

Vi menar att brister förekommer och vi tror att det finns utrymme för förändringar.

Vi vill åtgärda förekommande brister genom en långsiktig och hållbar förändring av studenternas utveckling av ledarskaps- och undervisningsförmågor. Konkret vill vi öka den praktiska träningen av ledarskaps- och undervisningsfärdigheter under den campusförlagda utbildningen (CFU).

Lärarstudenter behöver stöd för att utveckla kunskap och förmågor om ledarskap och undervisning. Här fyller den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en central roll. Men det är inte tillräckligt. VFU:n ser olika ut för varje lärarstudent och vad de får med sig från perioder av VFU är beroende av kvaliteten på praktikplatsen. Vi kan inte begära att handledarna i skolan har den överblick som krävs för att knyta innehållet i VFU:n till den övriga lärarutbildningen. Mera VFU är heller inte lösningen. Lösningen är att erbjuda lärarstudenter fler och bättre möjligheter att även under CFU:n återkommande och aktivt träna på att leda undervisning.

Vi menar att det som övas under VFU behöver kompletteras med strukturerad träning under CFU. Studenter behöver återkommande ställas inför uppgiften att avgränsa och sortera ut väsentliga delar av att leda undervisning. Detta som ett led i att öva upp sin ledarskaps- och undervisningsförmåga. Träning behöver genomföras kontinuerligt och kan med fördel vara förberedande inför VFU. För att träningen ska bli effektiv behövs en genomtänkt progression. I den progressionen behöver teoretisk kunskap kopplas ihop med praktisk träning i att leda undervisning.

Den praktiska träningen kan exempelvis bestå av rollspel, mikroundervisning och undervisning av simulerade elever. Sådan träning kan hjälpa studenter att sammanfoga begrepp, teorier och modeller med den praktiska sidan av läraryrket. Praktisk träning kan skapa en likvärdig utbildning som bättre förbereder studenterna på att hantera ett komplext läraruppdrag.

Utökad och mer precis träning av att leda undervisning ger en större trygghet i den egna lärarrollen och en större (och befogad) tilltro till den egna förmågan att möta den komplexa och varierande vardagen som klassrumsmiljön innebär.

Bättre möjligheter för träning av att leda undervisning på lärarutbildningen blir på så sätt en viktig del för en hållbar utveckling där lärare stannar kvar i läraryrket.

Fakta/Skribenterna:
Lisa Kilman, Henrik Lindqvist, Anja Thorsten och Marcus Samuelsson, forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet.
Andreas Andersson, Jonas Johansson och Martin Karlberg, forskare och lärarutbildare vid Uppsala universitet.


Skolporten nr 3/2020

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin nr 3/2020

Beställ lösnummer i webbshopen

Tema: Skolchefens roll. Så komplex är den

Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2020-08-25 16:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna känner sig väldigt ensamma när de studerar på distans, de saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som studerat hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Att lära elever skilja på ”de” och ”dem” är en fråga som engagerar många lärare. Vissa tycker att man ska byta ut orden mot talspråkets ”dom”. Andra anser att det är viktigt att eleverna får koll på när de ska skriva vad. Vår krönikör Charlotta Hemlin är en av dem.

Ifous fokuserar: Effekter av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram

Vilka avtryck ger programmen i verksamheterna och hur påverkas eleverna? Hur sprids och används den forskning som bedrivs inom programmen? Vad menas egentligen med praktiknära forskning och forskningsbaserat utvecklingsarbete? Det är några av de frågor som har behandlats i studien Ifous fokuserar: Effekter av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram. (pdf)

”Tala om rädslorna i klassrummet”

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Med lekfullt skrivande händer något i språket

På S:t Olofsskolan i Sundsvall och Medleskolan i Skellefteå får eleverna pröva den engelska metoden Playful writing. I det lekfulla skrivandet ingår legobygge för att illustrera berättandet.

Ny studie väcker nya frågor om FoU – samverkan

Vilka effekter ger Ifous fleråriga FoU-program? Vilka avtryck ger de i verksamheterna och hur påverkas eleverna? Hur sprids och används den forskning som bedrivs inom programmen? Vad menas egentligen med praktiknära forskning och forskningsbaserat utvecklingsarbete? Det är några av de frågor som har behandlats i en studie som nu publiceras.

En viktig bok om ett viktigt område

Det finns knappt någon forskning kring studie- och yrkesvägledning i Sverige. Det är som om andra områden är intressantare, eller att vi kanske bara kan ägna oss åt ett fält åt gången. I den här boken nämns varken Hattie, Wiliam, Timperley eller Robinson. Bara en så’n sak! Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Rundor med fokus på undervisningskvalitet: Professionell utveckling genom kollegialt lärande för lärare

Internationellt organiseras skolutveckling ofta som kollegialt lärande, som bygger på lärares professionella samarbete. Ändå visar få studier hur kollegialt lärande positivt påverkar skolmiljöer eller elevernas lärande. En sätt att organisera lärares professionella utveckling där forskningen kunnat uppvisa positiva resultat är att använda metoden rundor med fokus på undervisningskvalitet (Quality Teaching Rounds, QTR).

Skolstudion : Är handskrivningen på utdöende?

Hur anpassar vi skrivandet till en digital värld utan att förlora den taktila inlärningens fördelar? Och vilka är de långsiktiga konsekvenserna av minskad användning av finmotorik i händerna? Jenny Reichwald diskuterar med gästerna Victoria Johansson, universitetslektor i Lund, Hans Presto, bildlärare, och Martin Johansson, grundskolelärare. (webb-tv)

Utsatta elever – som inte får stöd

En del böcker känns mer angelägna än andra. Denna är en sådan. Den handlar om de mest utsatta, de mest sköra och i flera fall barn och elever som behöver så mycket stöd och vuxenhjälp de kan få. Ändå faller de allt som oftast mellan stolarna. Det skriver Per Hällström i en recension.

Läsning för långsiktigt lärande

Mellersta Förstadsskolans kollegiala fortbildningsinsats med läscoacher fortsätter – och nu ska vårdnadshavarna involveras än mer. ”Vi lyfter att man ska låta sitt barn öva läsförståelse med hjälp av lässtrategier. Självklart för oss som jobbar med det, men inte för de som inte befinner sig i skolans värld”, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor.

”Det finns inga dagis”

Förskolan är en uppskattad samhällsinstitution som många känner till och har erfarenhet av. Ändå känner sig många förskollärare och barnskötare missförstådda. Hur kan det komma sig? Och går det att göra någonting åt det? Det är några av frågorna som ställs en ny bok av förskoleforskaren Linn Eckeskog vid Umeå universitet.

Gamla sanningar blandas med nya – nyttigt för både gamla och nya skolledare

Det här är en reviderad och grundligt omarbetad version av en bok som gavs ut 2011. Det märks dock inte att originalet har snart tio år på nacken, innehållet känns fräscht och nutida. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.