Dela:

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

I klassrummen på den elitpräglade gymnasieskolan råder inga diskussioner. Här fostras eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Janna Lundbergs forskning belyser en del av Skolsverige där karriär står i fokus.

Janna Lundberg. Foto Emil Malmborg.

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad.

Det säger Janna Lundberg, som i januari disputerade med avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. Här undersöker hon hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng. Studien baseras i huvudsak på observationer i en gymnasieklass under tre år. Frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Redan i skolans marknadsföringsmaterial sätts agendan. Här vänder man sig ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och framgångsrika före detta elever lyfts fram som förebilder.

– Det finns redan från start ett uttalat mål – eleverna på den här skolan strävar mot att bli en del av en överordnad elit, säger Janna Lundberg.

Under första årets första termin noterade hon att några elever gärna utmanade i klassrummet genom att ställa frågor och locka till diskussion.

– De här eleverna blev ganska snart i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Därefter ställdes det i princip aldrig några kritiska frågor i klassrummet.

Resultaten är intressanta eftersom de strider mot tidigare forskning om skoldemokrati, som visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet, påpekar Janna Lundberg.

– Forskning om elitskolor skildrar ofta självsäkra, analyserande elever som tar för sig och både vill och kan debattera. Men mina observationer visar att det snarare är tvärtom. I det här klassrummet förekom nästan aldrig några politiska diskussioner mellan politiska motståndare. I stället finns ett starkt fokus på att ”stå ut och härda ut”, för att nå framgång, menar Janna Lundberg.

Hon pekar på att de ideal av just överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver hon detta som ”frånvändandets didaktik”.

Janna Lundberg hoppas att hennes forskning framför allt ska nå skolpolitiker och bidra till debatten om hur vi vill att skolan ska se ut.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Vad händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola? Avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Observationsstudie av Särskilda läroverket redogör för en undervisning med syfte att nå överordning. Resultaten visar att eleverna fostras till passivt lydande och att kritiska frågor är icke-önskvärda. En viktig studie som kan kopplas till debatten kring frågan om vilken skola vi vill ha.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Janna Lundberg

Avhandling: Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket.

Född: År 1980. Bor i Malmö.

Disputerade: 31 januari 2020 vid Lunds universitet.

Bakgrund: Utbildad och legitimerad gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. dr i utbildningsvetenskap. Tidigare gymnasielärare i svenska och samhällskunskap. Arbetar nu med undervisning av blivande ämneslärare i samhällskunskap vid Malmö universitet.


Skolporten nr 3/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-05-15 11:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2020-05-26 07:10 av John Miller


Relaterat

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

UR: Skolbibliotek 2014 – Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling (webb-tv).

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.