Dela:

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

I klassrummen på den elitpräglade gymnasieskolan råder inga diskussioner. Här fostras eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Janna Lundbergs forskning belyser en del av Skolsverige där karriär står i fokus.

Janna Lundberg. Foto Emil Malmborg.

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad.

Det säger Janna Lundberg, som i januari disputerade med avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. Här undersöker hon hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng. Studien baseras i huvudsak på observationer i en gymnasieklass under tre år. Frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Redan i skolans marknadsföringsmaterial sätts agendan. Här vänder man sig ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och framgångsrika före detta elever lyfts fram som förebilder.

– Det finns redan från start ett uttalat mål – eleverna på den här skolan strävar mot att bli en del av en överordnad elit, säger Janna Lundberg.

Under första årets första termin noterade hon att några elever gärna utmanade i klassrummet genom att ställa frågor och locka till diskussion.

– De här eleverna blev ganska snart i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Därefter ställdes det i princip aldrig några kritiska frågor i klassrummet.

Resultaten är intressanta eftersom de strider mot tidigare forskning om skoldemokrati, som visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet, påpekar Janna Lundberg.

– Forskning om elitskolor skildrar ofta självsäkra, analyserande elever som tar för sig och både vill och kan debattera. Men mina observationer visar att det snarare är tvärtom. I det här klassrummet förekom nästan aldrig några politiska diskussioner mellan politiska motståndare. I stället finns ett starkt fokus på att ”stå ut och härda ut”, för att nå framgång, menar Janna Lundberg.

Hon pekar på att de ideal av just överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver hon detta som ”frånvändandets didaktik”.

Janna Lundberg hoppas att hennes forskning framför allt ska nå skolpolitiker och bidra till debatten om hur vi vill att skolan ska se ut.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Vad händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola? Avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Observationsstudie av Särskilda läroverket redogör för en undervisning med syfte att nå överordning. Resultaten visar att eleverna fostras till passivt lydande och att kritiska frågor är icke-önskvärda. En viktig studie som kan kopplas till debatten kring frågan om vilken skola vi vill ha.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Janna Lundberg

Avhandling: Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket.

Född: År 1980. Bor i Malmö.

Disputerade: 31 januari 2020 vid Lunds universitet.

Bakgrund: Utbildad och legitimerad gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. dr i utbildningsvetenskap. Tidigare gymnasielärare i svenska och samhällskunskap. Arbetar nu med undervisning av blivande ämneslärare i samhällskunskap vid Malmö universitet.


Skolporten nr 3/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-05-15 11:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2020-05-26 07:10 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.