Dela:

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

I klassrummen på den elitpräglade gymnasieskolan råder inga diskussioner. Här fostras eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Janna Lundbergs forskning belyser en del av Skolsverige där karriär står i fokus.

Janna Lundberg. Foto Emil Malmborg.

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad.

Det säger Janna Lundberg, som i januari disputerade med avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. Här undersöker hon hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng. Studien baseras i huvudsak på observationer i en gymnasieklass under tre år. Frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Redan i skolans marknadsföringsmaterial sätts agendan. Här vänder man sig ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och framgångsrika före detta elever lyfts fram som förebilder.

– Det finns redan från start ett uttalat mål – eleverna på den här skolan strävar mot att bli en del av en överordnad elit, säger Janna Lundberg.

Under första årets första termin noterade hon att några elever gärna utmanade i klassrummet genom att ställa frågor och locka till diskussion.

– De här eleverna blev ganska snart i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Därefter ställdes det i princip aldrig några kritiska frågor i klassrummet.

Resultaten är intressanta eftersom de strider mot tidigare forskning om skoldemokrati, som visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet, påpekar Janna Lundberg.

– Forskning om elitskolor skildrar ofta självsäkra, analyserande elever som tar för sig och både vill och kan debattera. Men mina observationer visar att det snarare är tvärtom. I det här klassrummet förekom nästan aldrig några politiska diskussioner mellan politiska motståndare. I stället finns ett starkt fokus på att ”stå ut och härda ut”, för att nå framgång, menar Janna Lundberg.

Hon pekar på att de ideal av just överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver hon detta som ”frånvändandets didaktik”.

Janna Lundberg hoppas att hennes forskning framför allt ska nå skolpolitiker och bidra till debatten om hur vi vill att skolan ska se ut.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Vad händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola? Avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Observationsstudie av Särskilda läroverket redogör för en undervisning med syfte att nå överordning. Resultaten visar att eleverna fostras till passivt lydande och att kritiska frågor är icke-önskvärda. En viktig studie som kan kopplas till debatten kring frågan om vilken skola vi vill ha.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Janna Lundberg

Avhandling: Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket.

Född: År 1980. Bor i Malmö.

Disputerade: 31 januari 2020 vid Lunds universitet.

Bakgrund: Utbildad och legitimerad gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. dr i utbildningsvetenskap. Tidigare gymnasielärare i svenska och samhällskunskap. Arbetar nu med undervisning av blivande ämneslärare i samhällskunskap vid Malmö universitet.


Skolporten nr 3/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-05-15 11:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2020-05-26 07:10 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.