Dela:

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

I klassrummen på den elitpräglade gymnasieskolan råder inga diskussioner. Här fostras eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Janna Lundbergs forskning belyser en del av Skolsverige där karriär står i fokus.

Janna Lundberg. Foto Emil Malmborg.

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad.

Det säger Janna Lundberg, som i januari disputerade med avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. Här undersöker hon hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng. Studien baseras i huvudsak på observationer i en gymnasieklass under tre år. Frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Redan i skolans marknadsföringsmaterial sätts agendan. Här vänder man sig ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och framgångsrika före detta elever lyfts fram som förebilder.

– Det finns redan från start ett uttalat mål – eleverna på den här skolan strävar mot att bli en del av en överordnad elit, säger Janna Lundberg.

Under första årets första termin noterade hon att några elever gärna utmanade i klassrummet genom att ställa frågor och locka till diskussion.

– De här eleverna blev ganska snart i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Därefter ställdes det i princip aldrig några kritiska frågor i klassrummet.

Resultaten är intressanta eftersom de strider mot tidigare forskning om skoldemokrati, som visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet, påpekar Janna Lundberg.

– Forskning om elitskolor skildrar ofta självsäkra, analyserande elever som tar för sig och både vill och kan debattera. Men mina observationer visar att det snarare är tvärtom. I det här klassrummet förekom nästan aldrig några politiska diskussioner mellan politiska motståndare. I stället finns ett starkt fokus på att ”stå ut och härda ut”, för att nå framgång, menar Janna Lundberg.

Hon pekar på att de ideal av just överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver hon detta som ”frånvändandets didaktik”.

Janna Lundberg hoppas att hennes forskning framför allt ska nå skolpolitiker och bidra till debatten om hur vi vill att skolan ska se ut.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Vad händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola? Avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Observationsstudie av Särskilda läroverket redogör för en undervisning med syfte att nå överordning. Resultaten visar att eleverna fostras till passivt lydande och att kritiska frågor är icke-önskvärda. En viktig studie som kan kopplas till debatten kring frågan om vilken skola vi vill ha.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Janna Lundberg

Avhandling: Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket.

Född: År 1980. Bor i Malmö.

Disputerade: 31 januari 2020 vid Lunds universitet.

Bakgrund: Utbildad och legitimerad gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. dr i utbildningsvetenskap. Tidigare gymnasielärare i svenska och samhällskunskap. Arbetar nu med undervisning av blivande ämneslärare i samhällskunskap vid Malmö universitet.


Skolporten nr 3/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-05-15 11:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2020-05-26 07:10 av John Miller


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.