Dela:

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

I klassrummen på den elitpräglade gymnasieskolan råder inga diskussioner. Här fostras eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Janna Lundbergs forskning belyser en del av Skolsverige där karriär står i fokus.

Janna Lundberg. Foto Emil Malmborg.

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad.

Det säger Janna Lundberg, som i januari disputerade med avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket. Här undersöker hon hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng. Studien baseras i huvudsak på observationer i en gymnasieklass under tre år. Frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Redan i skolans marknadsföringsmaterial sätts agendan. Här vänder man sig ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och framgångsrika före detta elever lyfts fram som förebilder.

– Det finns redan från start ett uttalat mål – eleverna på den här skolan strävar mot att bli en del av en överordnad elit, säger Janna Lundberg.

Under första årets första termin noterade hon att några elever gärna utmanade i klassrummet genom att ställa frågor och locka till diskussion.

– De här eleverna blev ganska snart i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Därefter ställdes det i princip aldrig några kritiska frågor i klassrummet.

Resultaten är intressanta eftersom de strider mot tidigare forskning om skoldemokrati, som visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet, påpekar Janna Lundberg.

– Forskning om elitskolor skildrar ofta självsäkra, analyserande elever som tar för sig och både vill och kan debattera. Men mina observationer visar att det snarare är tvärtom. I det här klassrummet förekom nästan aldrig några politiska diskussioner mellan politiska motståndare. I stället finns ett starkt fokus på att ”stå ut och härda ut”, för att nå framgång, menar Janna Lundberg.

Hon pekar på att de ideal av just överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver hon detta som ”frånvändandets didaktik”.

Janna Lundberg hoppas att hennes forskning framför allt ska nå skolpolitiker och bidra till debatten om hur vi vill att skolan ska se ut.

Av Susanne Sawander

Foto Emil Malmborg


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Vad händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola? Avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Observationsstudie av Särskilda läroverket redogör för en undervisning med syfte att nå överordning. Resultaten visar att eleverna fostras till passivt lydande och att kritiska frågor är icke-önskvärda. En viktig studie som kan kopplas till debatten kring frågan om vilken skola vi vill ha.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Janna Lundberg

Avhandling: Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket.

Född: År 1980. Bor i Malmö.

Disputerade: 31 januari 2020 vid Lunds universitet.

Bakgrund: Utbildad och legitimerad gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. dr i utbildningsvetenskap. Tidigare gymnasielärare i svenska och samhällskunskap. Arbetar nu med undervisning av blivande ämneslärare i samhällskunskap vid Malmö universitet.


Skolporten nr 3/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-05-15 11:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2020-05-26 07:10 av John Miller


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.