Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

I sin nya bok Utmärkt ledarskap i skolan (Natur & Kultur 2018) visar skolforskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg vid Linnéuniversitetet att undervisningen snarare gynnas av delat ledarskap, kollektivt lärande och en gemensam förståelse av uppdraget.

– Vi behöver sluta tänka på ledarskap som ett antal personliga egenskaper. Rektorn är viktig som person, men det handlar mer om ett brett och utvidgat ledarskap, säger Jan Håkansson.

Han betonar också hur viktigt det är att ledningen verkligen har kunskap om verksamhetens innehåll – både om skolans uppdrag, undervisningen och hur verksamheten kan förbättras.

Boken är upplagd som en förbättringscykel, som sträcker sig hela vägen från analys och definiering av mål till åtgärder, uppföljning och spridning av framgångsrika lösningar. Varje kapitel sammanfattar vad den internationella forskningen säger om respektive steg.

– Boken handlar om hur man kan arbeta likt en vetenskaplig process. Det innebär att man både systematiserar förbättringsarbetet och drar nytta av den senaste tillgängliga kunskapen, säger Jan Håkansson.

Ett vanligt misstag i kompetensinsatser är att försöka tillämpa ett färdigt framgångsrecept ovanifrån, menar han. Men forskningen visar att en smart implementering snarare handlar om att göra lärarna delaktiga, låta dem lära av sina misstag och anpassa åtgärderna till de lokala förhållandena och eleverna man undervisar.

– Givetvis finns det framgångsfaktorer, men vi vill visa att de måste återvinnas i varje nytt sammanhang. Forskningen påminner oss också om att utvecklingsarbetet kan behöva åtföljas av förändringar i organisationen. Men det kan lika gärna handla om att ta till vara på och förfina de kunskaper som redan finns på skolan.

– Ofta betonas innovation och förändring, men lika viktigt är att bibehålla det som man en gång har uppnått, säger Jan Håkansson.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta

Läs mer: Utmärkt ledarskap i skolan av Jan Håkansson och Daniel Sundberg ges ut av Natur & Kultur.


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nummer 1/2019

Tema: Dyslexi

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-18 13:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-05 11:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Miljö och hållbarhet i slöjdundervisning

Hanna Hofverberg har disputerat med en avhandling som har fokus på miljö och hållbarhet i slöjdundervisning.

Doktorander ska forska om lek i stort LTU-projekt

Luleå tekniska universitet, LTU, ska forska om barns lek – i ett projekt som EU finansierar med 7 miljoner kronor för LTU:s del.

Forskningsutblick: Behov av individuella anpassningar för elever i gymnasieskolan

I en ny studie har forskare vid Linköpings universitet undersökt hur elever i gymnasieskolan med svårigheter att nå kunskapsmålen upplever kraven i skolmiljön i relation till elevens individuella förutsättningar. Resultatet visar att de individuella anpassningarna i gymnasieskolan inte är tillräckliga enligt eleverna.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – inlärningspyramiden

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an ännu en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om inlärningspyramiden.

Intervju med Hanna Hofverberg om den nya doktorsavhandlingen med fokus på miljö och hållbarhet i slöjdundervisning

Som vi tidigare skrivit om här på Slöjdlärarportalen tog Hanna Hofverberg sin doktorsexamen i mars i didaktik vid Uppsala universitet med doktorsavhandlingen Crafting Sustainable Development. Studies of Teaching and Learnaing Craft in Environmental and Sustainability Education.Nu ställs också några intervjufrågor till Hanna om hennes erfarenheter av avhandlingsarbetet och disputationstillfället och hur hon ser på framtiden utifrån avhandlingsresultaten.

”Nytt socialt landskap präglar relationerna i skolan”

En ny psykologisk modell för relationerna behövs när barn och vuxna rör sig på lika villkor i de sociala medierna. Allt för att stärka barnens inre psykologiska struktur så att de kan förstå den yttre verklighetens krav och förväntningar, skriver psykologerna Christoffer Eliasson och Marcel Bernhardsson.

Nätkurs i problemlösning ska stimulera matematikintresset hos högstadieelever

Henrik Petersson, lektor i matematik på Hvitfeldtska, har utvecklat en nätbaserad problemlösningskurs för elever i grundskolan. Kursen är gratis och syftet är att erbjuda utmanande och spännande uppgifter för matematikintresserade elever i högstadiet.

”All personal behöver ha sin egen verktygslåda i mötet med elever med adhd och autism”

När elever med autism och/eller adhd kommer upp i högstadiet och gymnasiet har de ofta hittat strategier som fungerar för hur de ska arbeta i skolan, säger Annelie Karlsson, specialpedagog och utvecklingsledare på Center för skolutveckling. Som lärare gäller det att vara lyhörd och fånga upp de strategierna, samtidigt som det finns en hel del andra saker att tänka på och anpassningar att göra för att underlätta skolgången.

Kunskapsresistens i universitetspodd

I podden ”Bakom Bokhyllan” medverkar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och nyligen invald som ledamot i Svenska akademien.

Få tidiga avhopp från ämneslärarutbildning i Jönköping

De tidiga avhoppen från ämneslärarutbildningarna vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping har minskat och är lägre än rikssnittet.

Så kan undervisningen i samhällskunskap främja kritiskt tänkande

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

Lektionstips på minuten : Hur blir man en bra ledare i klassrummet

Vad finns det för konkreta råd till lärare som vill bli bättre på ledarskap i klassrummet? Marcus Samuelsson är professor i pedagogik och har specialiserat sig på just det här. Här presenteras några av hans tips. Svaren och tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Ledarskap i klassrummet. (webb-tv)

Hur rapporteras forskning i svensk dagspress?

Hur rapporteras forskning i svensk dagspress? Det har en ny studie undersökt. Män dominerar i dagspressens forskningsnyheter och vissa forskningsområden är mer flitigt rapporterade än andra.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.