Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

I sin nya bok Utmärkt ledarskap i skolan (Natur & Kultur 2018) visar skolforskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg vid Linnéuniversitetet att undervisningen snarare gynnas av delat ledarskap, kollektivt lärande och en gemensam förståelse av uppdraget.

– Vi behöver sluta tänka på ledarskap som ett antal personliga egenskaper. Rektorn är viktig som person, men det handlar mer om ett brett och utvidgat ledarskap, säger Jan Håkansson.

Han betonar också hur viktigt det är att ledningen verkligen har kunskap om verksamhetens innehåll – både om skolans uppdrag, undervisningen och hur verksamheten kan förbättras.

Boken är upplagd som en förbättringscykel, som sträcker sig hela vägen från analys och definiering av mål till åtgärder, uppföljning och spridning av framgångsrika lösningar. Varje kapitel sammanfattar vad den internationella forskningen säger om respektive steg.

– Boken handlar om hur man kan arbeta likt en vetenskaplig process. Det innebär att man både systematiserar förbättringsarbetet och drar nytta av den senaste tillgängliga kunskapen, säger Jan Håkansson.

Ett vanligt misstag i kompetensinsatser är att försöka tillämpa ett färdigt framgångsrecept ovanifrån, menar han. Men forskningen visar att en smart implementering snarare handlar om att göra lärarna delaktiga, låta dem lära av sina misstag och anpassa åtgärderna till de lokala förhållandena och eleverna man undervisar.

– Givetvis finns det framgångsfaktorer, men vi vill visa att de måste återvinnas i varje nytt sammanhang. Forskningen påminner oss också om att utvecklingsarbetet kan behöva åtföljas av förändringar i organisationen. Men det kan lika gärna handla om att ta till vara på och förfina de kunskaper som redan finns på skolan.

– Ofta betonas innovation och förändring, men lika viktigt är att bibehålla det som man en gång har uppnått, säger Jan Håkansson.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta

Läs mer: Utmärkt ledarskap i skolan av Jan Håkansson och Daniel Sundberg ges ut av Natur & Kultur.


Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nummer 1/2019

Tema: Dyslexi

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-18 13:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Individanpassad vuxenutbildning – en ny systematisk översikt presenteras på Skolgården i Almedalen

Skolforskningsinstitutet lanserar en ny systematisk översikt, Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. I översikten sammanställs forskning om arbetssätt och metoder som är utformade för att möjliggöra individanpassning inom vuxenutbildning.

Svårigheter i skolan – fokus när forskare och praktiker möttes

Under konferensen ”Att möta svårigheter i skolan” samlades 250 forskare och praktiker på Högskolan Väst för att ta del av forskning, goda exempel från skolans värld och för att diskutera lösningar och framtiden tillsammans.

Forskere: Grammatik i skolen gør ikke børnene bedre til at skrive

Grammatik-øvelser giver ro i klassen, men de hjælper ikke på det skriftlige sprog, fortæller forsker bag ny rapport.

Förskolepersonal i Lerum får lära sig stärka sin hälsa och hantera krav

Lerums kommuns satsning inom projektet HälsoGReppet handlar om att ge medarbetare på förskolor utbildning genom programmet Hjärnhälsa. Syftet är att hjälpa medarbetarna att stärka sin hälsa och hantera krav i arbetet och på fritiden.

Personliga erfarenheter centrala i konstnärlig undervisning

Isak Benyamine har disputerat på en avhandling om undervisning på konstnärliga utbildningar på gymnasiet och högskolan. Avhandlingen har fokus på film- och teaterutbildningar. Han introducerar begreppet konstnärlig undervisningspraktik.

Förberedd för högskolestudier? – En studie av hur ”vetenskapligt grundat arbetssätt” tar skriftspråklig form i svenska gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet

I artikeln undersöks gymnasiearbetet inom samhällsvetenskapsprogrammet med fokus på vilka representationer av ”vetenskapligt grundat arbetssätt”  som emfaseras i elevernas skrivande. Detta fokus motiveras av att det idag ställs krav på gymnasieelever inom högskoleförberedande program att bli just förberedda för högre studier och att de ska ges möjlighet att närma sig ”vetenskapsliknande processer som förekommer inom högskolan”. (pdf)

Projekt om Pusjkin sprider kunskap om modersmålsundervisning i ryska

Lärare och elever på grundskolor i Malmö har upptäckt vem den ryske författaren och nationalskalden Alexander Pusjkin är. Genom projektet ”Vad vet ni om Puskjin?” har elever med ryska som modersmål delat med sig av sitt arbete om författaren till sina klasskamrater.

Nya vägar in i leken

I förskolans utvecklingsprojekt “En väg in i leken” har leken varit det viktigaste verktyget i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Lekgrupper med lotsar och dragarbarn involverade “nybörjarlekarna” under strukturerade och återkommande träffar.

SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Skolan i bild: Hur är skolan egentligen?

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Svenska/Svenska som andraspråk ÅK 7-9: Parlamentet – Övningar i konsten att tala

Johanna Granqvist om sitt lektionstips: Jag har gjort en del olika talövningar med mina elever i åk 7 och dessa tyckte de var roligast och bäst. I Parlamentet glömde de både tid och rum och allt vad talängslan heter.

Stockholms universitet på plats 191 i QS-rankningen

Stockholms universitet hamnar på plats 191 i QS World University Ranking 2020. Nationellt hamnar Stockholms universitet på femte plats efter Lunds universitet (92), KTH (98), Uppsala universitet (116) och Chalmers tekniska högskola (140).

Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolan

Ett av Järvaveckans seminarier handlade om att hot, våld och trakasserier i skolan blir allt vanligare. Ylva Odenbring, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, var en av talarna.

Lärarutbildningar missar att förbereda för arbete i komvux

Lärarutbildningarna bryter mot krav i högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?