Dela:

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Illustration: Malin Koort.

Det kommer att saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige år 2035. Forskaren Per-Åke Rosvall menar att vi måste höja statusen för yrkesprogrammen.

I april beslutade riksdagen med stor majoritet att alla yrkesprogram i gymnasiet ska ge allmän behörighet till högskolan. Förhoppningen är att det ska öka elevernas intresse för yrkesutbildningarna, vilket ska göra fler ungdomar anställningsbara och tillgodose de växande behoven på arbetsmarknaden.

Statistikmyndigheten SCB räknar med att det år 2035 kommer att saknas nästan 300 000 yrkesutbildade i Sverige – något som enligt Svenskt Näringsliv motsvarar ett produktionsbortfall på 990 miljarder kronor under de närmaste 15 åren. Störst förväntas bristen bli inom industri och omsorg.

Samtidigt är elevernas intresse för yrkesutbildningarna ljummare än någonsin. När programmen år 2011 fick en tydligare yrkesprofil, som inte längre automatiskt gav behörighet till högskolan, sjönk andelen sökande från 40 till 30 procent på bara några år, och så har det förblivit.

Per-Åke Rosvall, lektor vid Umeå universitet och en av världens mest citerade forskare om yrkesutbildningar, tycker att det är bra att högskolebehörigheten återinförs, eftersom många 15-åringar inte är helt säkra på sitt yrkesval och därför vill kunna hålla flera dörrar öppna. Skolinspektionen har också visat att det ofta har funnits praktiska hinder för de yrkeselever som har velat komplettera sina studier med högskoleförberedande kurser. Men Per-Åke Rosvall tror ändå inte att åtgärden räcker för att locka tillbaka eleverna till yrkesprogrammen om inte samhället samtidigt börjar betrakta utbildningarna på ett annat sätt.

– Det är problematiskt att man pratar om yrkesprogram som en utbildning för dem som inte klarar av skolan. Om man i stället skulle säga att vi ska stärka samhället genom att satsa på spetsyrkesprogram så tror jag att det skulle höja deras status, säger han.

I ett stort forskningsprojekt om kritiskt tänkande på yrkesprogram har hans forskargrupp visat att samhällets låga förväntningar till och med syns i språket i examensmålen: medan elever på högskoleförberedande program förväntas ”förstå”, ”resonera” och ”analysera”, så ska eleverna på yrkesprogrammen bara ”göra”, ”använda” och ”vara lyhörda”.

I läroplanerna står det vidare att yrkeselever ska utföra moment ”med rätt attityd”, medan det saknas liknande förmaningar om hur elever på naturvetenskapsprogrammet ska utföra sina labbar. För yrkesprogram med många kvinnliga elever saknas det dessutom – i motsats till de mansdominerade programmen – skrivningar om yrkenas samhällsnytta.

– Skolan kan inte kompensera för samhällets värderingar. Det är klart att ungdomarna ser att det ena skattas högre än det andra. Om vi på allvar vill öka attraktionskraften måste vi prata om högskoleförberedande och yrkesprogram som jämställda alternativ, säger Per-Åke Rosvall.

Av Staffan Eng


Detta är ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin. Du som är prenumerant kan läsa hela artikeln ur Skolportens magasin i e-tidningen här

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

Tema: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring

Sidan publicerades 2022-05-11 12:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-19 09:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

”Lärarnas utvecklingsarbete är motorn i forskningen”

Forskning hjälper oss dra nytta av kunskaperna som lärare utvecklar i sin undervisning, så vi kan förstå hur arbetssätt och metoder fungerar i olika kontexter. ”Lärarnas jobb med att utveckla undervisningen är motorn i forskningen”, säger Camilla Björklund, professor i pedagogik och vetenskaplig ledare för Göteborgs Stads utbildningsområde

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Forskningen vägleder skolor i användandet av digitala verktyg

Digitala verktyg och gemensamma avtal finns på plats i kommunen. Men hur används verktygen och läromedlen på bästa sätt för att skapa en så bra undervisning som möjligt? Ett samverkansprojekt mellan skola och forskning har försökt gå på djupet i den frågan. Under en spridningskonferens redogjordes för resultaten.

Musikhögskolan i Malmö vill att fler lärare ska få plocka frukterna av ULF

å Musikhögskolan i Malmö finns sedan länge upparbetade vägar för ULF-forskning i ett nära samarbete med skolorna. Nu finns även doktorander och postdoktorer inom ULF-forskning. Näst på tur är att starta en webbplattform där fler skolor ska kunna plocka frukterna av ULF-forskning.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

“Lärare behöver kunna förstå, värdera och använda forskning”

Forskning kan bidra till att utveckla undervisningen och ger lärare argument för vägval och prioriteringar. Men vad krävs för att kunna förstå, värdera och använda forskning? Lärtorget har pratat med Sven Persson, professor i pedagogik, som skrivit en bok om forskningslitteracitet.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Hur kan skolan gagnas av bibliotekarier som tar plats?

Ulrika Centerwall har en bakgrund som bibliotekarie och undervisar nu på bibliotekarieprogrammet på Bibliotekshögskolan i Borås och är kulturpolitiker. I juni 2022 disputerade hon på avhandlingen Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter.

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning

Syftet med rapporten är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen. För skolledare och huvudmän kan rapporten fungera som underlag för att planera hur verksamheten kan organiseras för att främja användning av forskning. (pdf)

Hur har lärare använt forskning i undervisningen?

Vad innebär det att förstå, värdera och använda forskningsresultat? Och hur kan vetenskaplig grund förstås? Det, och lärares och förskollärares erfarenheter av att använda sig av forskning, skriver vi om i rapporten Erfarenheter av att använda forskning för undervisning – tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar.

Hur man kan ha svåra diskussioner med elever i tider av osäkerhet

När krig är nära eller en terroristattack inträffar kommer barnen att höra om det på ett antal olika sätt, varav några kan vara felaktiga, osäkra eller baserade på rykten eller spekulationer. Denna vägledning ger praktiska förslag på hur du kan strukturera diskussion, vidareutbildning och ifrågasättande vid svåra händelser.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer