Dela:

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Illustration: Malin Koort.

Det kommer att saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige år 2035. Forskaren Per-Åke Rosvall menar att vi måste höja statusen för yrkesprogrammen.

I april beslutade riksdagen med stor majoritet att alla yrkesprogram i gymnasiet ska ge allmän behörighet till högskolan. Förhoppningen är att det ska öka elevernas intresse för yrkesutbildningarna, vilket ska göra fler ungdomar anställningsbara och tillgodose de växande behoven på arbetsmarknaden.

Statistikmyndigheten SCB räknar med att det år 2035 kommer att saknas nästan 300 000 yrkesutbildade i Sverige – något som enligt Svenskt Näringsliv motsvarar ett produktionsbortfall på 990 miljarder kronor under de närmaste 15 åren. Störst förväntas bristen bli inom industri och omsorg.

Samtidigt är elevernas intresse för yrkesutbildningarna ljummare än någonsin. När programmen år 2011 fick en tydligare yrkesprofil, som inte längre automatiskt gav behörighet till högskolan, sjönk andelen sökande från 40 till 30 procent på bara några år, och så har det förblivit.

Per-Åke Rosvall, lektor vid Umeå universitet och en av världens mest citerade forskare om yrkesutbildningar, tycker att det är bra att högskolebehörigheten återinförs, eftersom många 15-åringar inte är helt säkra på sitt yrkesval och därför vill kunna hålla flera dörrar öppna.

Skolinspektionen har också visat att det ofta har funnits praktiska hinder för de yrkeselever som har velat komplettera sina studier med högskoleförberedande kurser. Men han tror ändå inte att åtgärden räcker för att locka tillbaka eleverna till yrkesprogrammen om inte samhället samtidigt börjar betrakta utbildningarna på ett annat sätt.

– Det är problematiskt att man pratar om yrkesprogram som en utbildning för dem som inte klarar av skolan. Om man i stället skulle säga att vi ska stärka samhället genom att satsa på spetsyrkesprogram så tror jag att det skulle höja deras status, säger han.

I ett stort forskningsprojekt om kritiskt tänkande på yrkesprogram har hans forskargrupp visat att samhällets låga förväntningar till och med syns i språket i examensmålen: medan elever på högskoleförberedande program förväntas ”förstå”, ”resonera” och ”analysera”, så ska eleverna på yrkesprogrammen bara ”göra”, ”använda” och ”vara lyhörda”.

I läroplanerna står det vidare att yrkeselever ska utföra moment ”med rätt attityd”, medan det saknas liknande förmaningar om hur elever på naturvetenskapsprogrammet ska utföra sina labbar. För yrkesprogram med många kvinnliga elever saknas det dessutom – i motsats till de mansdominerade programmen – skrivningar om yrkenas samhällsnytta.

– Skolan kan inte kompensera för samhällets värderingar. Det är klart att ungdomarna ser att det ena skattas högre än det andra. Om vi på allvar vill öka attraktionskraften måste vi prata om högskoleförberedande och yrkesprogram som jämställda alternativ, säger Per-Åke Rosvall.

Av Staffan Eng


Detta är ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin. Du som är prenumerant kan läsa hela artikeln ur Skolportens magasin i e-tidningen här

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

Tema: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring

Sidan publicerades 2022-05-11 12:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som kan inspirera dig i din yrkesroll! Delta på plats i Stockholm 20-21 september eller via webbkonferensen 28 september – 12 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 augusti!

Elevhälsa

Välkommen till vår årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela elevhälsoteamet! Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-nu-pris 3 795 kr ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Avhandling visar hur lärare kan använda elevers bakgrundsspråk som resurs när de lär ett nytt språk

I avhandlingen har Carles Fuster Sansalvador undersökt hur en grupp gymnasieelever i spanska använder eller ”transfererar” aspekter från sina olika språk avsiktligt, som en strategi för att lösa kunskapsluckor, eller oavsiktligt, av misstag, när de skriver texter på spanska.

Poddagogen #12: Forskaren Henning Årman om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan

Forskaren Henning Årman är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan. 

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning – tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar

Denna rapport bygger på en enkät- och intervjuundersökning om verksammas syn på forskning och deras erfarenheter av forskningsanvändning. Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen (pdf).

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Autism, ADHD and school absence are risk factors for self-harm: new research

Data linkage, assessing information from over 113,000 teenagers in South London, addresses important gaps in research on the mental health and socio-economic risk factors for self-harm.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Forskarens fem tips – för lärare med NPF-elever

Forskaren Emma Leifler delar med sig av sina bästa tips för praktisk inkludering – verktyg för lärare med NPF-elever.