Dela:

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Illustration: Malin Koort.

Det kommer att saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige år 2035. Forskaren Per-Åke Rosvall menar att vi måste höja statusen för yrkesprogrammen.

I april beslutade riksdagen med stor majoritet att alla yrkesprogram i gymnasiet ska ge allmän behörighet till högskolan. Förhoppningen är att det ska öka elevernas intresse för yrkesutbildningarna, vilket ska göra fler ungdomar anställningsbara och tillgodose de växande behoven på arbetsmarknaden.

Statistikmyndigheten SCB räknar med att det år 2035 kommer att saknas nästan 300 000 yrkesutbildade i Sverige – något som enligt Svenskt Näringsliv motsvarar ett produktionsbortfall på 990 miljarder kronor under de närmaste 15 åren. Störst förväntas bristen bli inom industri och omsorg.

Samtidigt är elevernas intresse för yrkesutbildningarna ljummare än någonsin. När programmen år 2011 fick en tydligare yrkesprofil, som inte längre automatiskt gav behörighet till högskolan, sjönk andelen sökande från 40 till 30 procent på bara några år, och så har det förblivit.

Per-Åke Rosvall, lektor vid Umeå universitet och en av världens mest citerade forskare om yrkesutbildningar, tycker att det är bra att högskolebehörigheten återinförs, eftersom många 15-åringar inte är helt säkra på sitt yrkesval och därför vill kunna hålla flera dörrar öppna. Skolinspektionen har också visat att det ofta har funnits praktiska hinder för de yrkeselever som har velat komplettera sina studier med högskoleförberedande kurser. Men Per-Åke Rosvall tror ändå inte att åtgärden räcker för att locka tillbaka eleverna till yrkesprogrammen om inte samhället samtidigt börjar betrakta utbildningarna på ett annat sätt.

– Det är problematiskt att man pratar om yrkesprogram som en utbildning för dem som inte klarar av skolan. Om man i stället skulle säga att vi ska stärka samhället genom att satsa på spetsyrkesprogram så tror jag att det skulle höja deras status, säger han.

I ett stort forskningsprojekt om kritiskt tänkande på yrkesprogram har hans forskargrupp visat att samhällets låga förväntningar till och med syns i språket i examensmålen: medan elever på högskoleförberedande program förväntas ”förstå”, ”resonera” och ”analysera”, så ska eleverna på yrkesprogrammen bara ”göra”, ”använda” och ”vara lyhörda”.

I läroplanerna står det vidare att yrkeselever ska utföra moment ”med rätt attityd”, medan det saknas liknande förmaningar om hur elever på naturvetenskapsprogrammet ska utföra sina labbar. För yrkesprogram med många kvinnliga elever saknas det dessutom – i motsats till de mansdominerade programmen – skrivningar om yrkenas samhällsnytta.

– Skolan kan inte kompensera för samhällets värderingar. Det är klart att ungdomarna ser att det ena skattas högre än det andra. Om vi på allvar vill öka attraktionskraften måste vi prata om högskoleförberedande och yrkesprogram som jämställda alternativ, säger Per-Åke Rosvall.

Av Staffan Eng


Detta är ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin. Du som är prenumerant kan läsa hela artikeln ur Skolportens magasin i e-tidningen här

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

Tema: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring

Sidan publicerades 2022-05-11 12:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-19 09:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Slöjd

Välkommen till Skolportens konferens i slöjd! Ta del av föreläsningar med aktuell forskning inom slöjd och praktiska exempel som inspirerar dig i yrkesrollen! Delta i Stockholm 20-21 sept eller via vår webbkonferens 28 sept–12 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms gäller t.o.m 20 aug!

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 4 november.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Avhandling visar hur lärare kan använda elevers bakgrundsspråk som resurs när de lär ett nytt språk

I avhandlingen har Carles Fuster Sansalvador undersökt hur en grupp gymnasieelever i spanska använder eller ”transfererar” aspekter från sina olika språk avsiktligt, som en strategi för att lösa kunskapsluckor, eller oavsiktligt, av misstag, när de skriver texter på spanska.

Poddagogen #12: Forskaren Henning Årman om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan

Forskaren Henning Årman är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan. 

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Poddagogen #13: Forskaren Johan Sandén om digitaliseringen av skolan

Forskaren Johan Sandén är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om hur digitaliseringen av skolan påverkar lärares arbete.

Ny forskning: Läsförståelse på engelska ökar – minskar på svenska

Svenska ungdomar blir allt bättre på att läsa engelska och samtidigt allt sämre på att läsa svenska, enligt ny forskning. ”Det är två tydliga trender”, säger John Löwenadler vid Göteborgs universitet.

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning – tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar

Denna rapport bygger på en enkät- och intervjuundersökning om verksammas syn på forskning och deras erfarenheter av forskningsanvändning. Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen (pdf).

Hur man kan ha svåra diskussioner med elever i tider av osäkerhet

När krig är nära eller en terroristattack inträffar kommer barnen att höra om det på ett antal olika sätt, varav några kan vara felaktiga, osäkra eller baserade på rykten eller spekulationer. Denna vägledning ger praktiska förslag på hur du kan strukturera diskussion, vidareutbildning och ifrågasättande vid svåra händelser.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Kloka val av spelappar stärker lärandet

Spellappar som lärresurs finns i en mängd olika varianter, och kvaliteten mellan dem skiljer sig stort. Eftersom få appar bygger på forskning eller är vetenskapligt utvärderade är det viktigt att lärare har kunskap om viktiga aspekter vid val av resurser, till exempel kopplingen till läroplanen, bra återkoppling och aktivt deltagande.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!