Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Publicerad:2022-05-11
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Illustration: Malin Koort.
Det kommer att saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige år 2035. Forskaren Per-Åke Rosvall menar att vi måste höja statusen för yrkesprogrammen. I april beslutade riksdagen med stor majoritet att alla yrkesprogram i gymnasiet ska ge allmän behörighet till högskolan. Förhoppningen är att det ska öka elevernas intresse för yrkesutbildningarna, vilket ska göra fler ungdomar anställningsbara och tillgodose de växande behoven på arbetsmarknaden. Statistikmyndigheten SCB räknar med att det år 2035 kommer att saknas nästan 300 000 yrkesutbildade i Sverige – något som enligt Svenskt Näringsliv motsvarar ett produktionsbortfall på 990 miljarder kronor under de närmaste 15 åren. Störst förväntas bristen bli inom industri och omsorg. Samtidigt är elevernas intresse för yrkesutbildningarna ljummare än någonsin. När programmen år 2011 fick en tydligare yrkesprofil, som inte längre automatiskt gav behörighet till högskolan, sjönk andelen sökande från 40 till 30 procent på bara några år, och så har det förblivit. Per-Åke Rosvall, lektor vid Umeå universitet och en av världens mest citerade forskare om yrkesutbildningar, tycker att det är bra att högskolebehörigheten återinförs, eftersom många 15-åringar inte är helt säkra på sitt yrkesval och därför vill kunna hålla flera dörrar öppna. Skolinspektionen har också visat att det ofta har funnits praktiska hinder för de yrkeselever som har velat komplettera sina studier med högskoleförberedande kurser. Men Per-Åke Rosvall tror ändå inte att åtgärden räcker för att locka tillbaka eleverna till yrkesprogrammen om inte samhället samtidigt börjar betrakta utbildningarna på ett annat sätt. – Det är problematiskt att man pratar om yrkesprogram som en utbildning för dem som inte klarar av skolan. Om man i stället skulle säga att vi ska stärka samhället genom att satsa på spetsyrkesprogram så tror jag att det skulle höja deras status, säger han. I ett stort forskningsprojekt om kritiskt tänkande på yrkesprogram har hans forskargrupp visat att samhällets låga förväntningar till och med syns i språket i examensmålen: medan elever på högskoleförberedande program förväntas ”förstå”, ”resonera” och ”analysera”, så ska eleverna på yrkesprogrammen bara ”göra”, ”använda” och ”vara lyhörda”. I läroplanerna står det vidare att yrkeselever ska utföra moment ”med rätt attityd”, medan det saknas liknande förmaningar om hur elever på naturvetenskapsprogrammet ska utföra sina labbar. För yrkesprogram med många kvinnliga elever saknas det dessutom – i motsats till de mansdominerade programmen – skrivningar om yrkenas samhällsnytta. – Skolan kan inte kompensera för samhällets värderingar. Det är klart att ungdomarna ser att det ena skattas högre än det andra. Om vi på allvar vill öka attraktionskraften måste vi prata om högskoleförberedande och yrkesprogram som jämställda alternativ, säger Per-Åke Rosvall. Av Staffan Eng
Detta är ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin. Du som är prenumerant kan läsa hela artikeln ur Skolportens magasin i e-tidningen här! Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!*Endast för nya prenumeranterPrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play
Omslag Skolporten nr 3 2022
Skolporten nr 3 2022.
Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!Tema: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring
GymnasieskolaYrkesutbildningSkolportens magasinSkolporten
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Slöjd

Skolportens fortbildning för slöjdlärare! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Stockholm 29–30 september 2026, eller via webbkonferensen 7–30 oktober 2026.
Läs mer och boka
Åk F–9
29–30 sep