Den svåra rollen som rektor

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co.

En rektor är ofta en person med god självinsikt och en önskan att vara en pedagogisk ledare. Men för många kommer verkligheten emellan. Det visar en ny avhandling från Åbo Akademi om skolledare, gjord i finlandssvenska skolor.

I avhandlingen Understanding school principals’ leadership har Siv Saarukka dels intervjuat rektorer, dels samtalat med lärare i fokusgrupper om deras förväntningar på rektorers ledarskap.

– Det finns en hel del studier kring rektorers uppdrag och vad de gör, men jag ville titta på vem rektor är som individ, säger Siv Saarukka, som bland annat har arbetat som utbildningsplanerare och rektorsutbildare vid Centret för livslångt lärande, Svenskfinlands största enhet för vuxenutbildning.

Studien visar att rektorerna har god insikt om sig själva som ledare, och att de gärna berättar om hur de ser på uppgiften att representera skolan.

– Det ingår ju också i deras uppdrag att lyssna, entusiasmera och utveckla personalen.

I Finland måste man vara lärare i botten för att kunna bli rektor och de som söker sig till jobbet som rektor säger sig tycka om utmaningar som går utöver undervisningen. Men Siv Saarukka konstaterar att rektorerna ofta hade förväntningar på att kunna vara mer pedagogiska ledare än vad verkligheten tillåter.

– Löpande ärenden och administration tar mycket tid. Trots att man tänkt avdela särskild tid i skolan för pedagogiska diskussioner under rektors ledning, kände många att de inte kunde uppfylla målsättningarna de hade från början när de blev rektor, säger Siv Saarukka.

Alla intervjuade i studien hade minst tio års rektorserfarenhet, och deras insikter visar att rektorns vardag är en komplex helhet där olika områden går in i varandra. Vissa uppgifter är tidsbundna, som ekonomi och budgetering, och måste skötas inom givna tidsramar. De pedagogiska frågeställningarna är ständigt närvarande, men kan tidvis vila och tidvis vara akuta.

Vad rektorerna däremot upplevde var att spontana pedagogiska dialoger i vardagen förekom relativt ofta. Och eftersom alla rektorer inom grundskolan i Finland även undervisar några timmar i veckan är deras pedagogiska insikter trovärdiga i dialogen med lärare.

– Ett pedagogiskt möte mellan rektor och lärare konstaterades ofta vara odramatiskt, men inte desto mindre mycket angeläget.

Av Annika Larsson Sjöberg och Moa Duvarci Engman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2018

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Prenumerera här!

Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-04-04 16:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-08 11:00 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.