Den svåra rollen som rektor

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co.

En rektor är ofta en person med god självinsikt och en önskan att vara en pedagogisk ledare. Men för många kommer verkligheten emellan. Det visar en ny avhandling från Åbo Akademi om skolledare, gjord i finlandssvenska skolor.

I avhandlingen Understanding school principals’ leadership har Siv Saarukka dels intervjuat rektorer, dels samtalat med lärare i fokusgrupper om deras förväntningar på rektorers ledarskap.

– Det finns en hel del studier kring rektorers uppdrag och vad de gör, men jag ville titta på vem rektor är som individ, säger Siv Saarukka, som bland annat har arbetat som utbildningsplanerare och rektorsutbildare vid Centret för livslångt lärande, Svenskfinlands största enhet för vuxenutbildning.

Studien visar att rektorerna har god insikt om sig själva som ledare, och att de gärna berättar om hur de ser på uppgiften att representera skolan.

– Det ingår ju också i deras uppdrag att lyssna, entusiasmera och utveckla personalen.

I Finland måste man vara lärare i botten för att kunna bli rektor och de som söker sig till jobbet som rektor säger sig tycka om utmaningar som går utöver undervisningen. Men Siv Saarukka konstaterar att rektorerna ofta hade förväntningar på att kunna vara mer pedagogiska ledare än vad verkligheten tillåter.

– Löpande ärenden och administration tar mycket tid. Trots att man tänkt avdela särskild tid i skolan för pedagogiska diskussioner under rektors ledning, kände många att de inte kunde uppfylla målsättningarna de hade från början när de blev rektor, säger Siv Saarukka.

Alla intervjuade i studien hade minst tio års rektorserfarenhet, och deras insikter visar att rektorns vardag är en komplex helhet där olika områden går in i varandra. Vissa uppgifter är tidsbundna, som ekonomi och budgetering, och måste skötas inom givna tidsramar. De pedagogiska frågeställningarna är ständigt närvarande, men kan tidvis vila och tidvis vara akuta.

Vad rektorerna däremot upplevde var att spontana pedagogiska dialoger i vardagen förekom relativt ofta. Och eftersom alla rektorer inom grundskolan i Finland även undervisar några timmar i veckan är deras pedagogiska insikter trovärdiga i dialogen med lärare.

– Ett pedagogiskt möte mellan rektor och lärare konstaterades ofta vara odramatiskt, men inte desto mindre mycket angeläget.

Av Annika Larsson Sjöberg och Moa Duvarci Engman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2018

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Prenumerera här!

Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-04-04 16:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-08 11:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Uthållighet ger bra prestationer i skolan

Om du inte lyckas första gången, så försök igen. Det ligger en viss sanning i det gamla lärartalesättet. Elever som inte ger sig utan försöker igen lyckas betydligt bättre och klarar mer avancerade uppgifter, visar forskning vid Lunds och Linköpings universitet.

Behandling av personuppgifter för forskningsändamål

I en lagrådsremiss föreslås vissa ändringar i svensk rätt med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Rapport (pdf).

GDPR-anpassningar ska möjliggöra behandling av personuppgifter i forskning och samtidigt skydda den personliga integriteten

Behandling av personuppgifter i forskning ska även fortsatt kunna ske på ett ändamålsenligt sätt samtidigt som den enskildes integritet skyddas, nu när EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) har börjat tillämpas. För att det ska vara möjligt föreslår regeringen nu anpassningar av ett flertal lagar på området.

Skolor digitaliseras inte av sig själva

Det är hög tid att rusta skolorna för digitaliseringen- och staten måste sätta press på kommunerna. Annars finns det risk för att utvecklingen stannar av, menar Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet.

Nytt häfte ska lära unga om samtycke och förebygga våld

Den 1 juli träder den nya sexualbrottslagstiftningen, ofta kallad samtyckeslagen, i kraft. Nu krävs stora utbildningsinsatser för att informera om vad den innebär. Stiftelsen 1000 Möjligheter, som arbetar med unga som utsätts – eller utsätter andra – för våld, har därför tagit fram OKEJ SEX, ett häfte om samtycke och om att förebygga våld och sexuella övergrepp.

Gräsrötternas språkvård

Mats Landqvist, professor vid Södertörns högskola, har undersökt språklig förändring som kommer underifrån. Till exempel från grupper med en politisk vilja eller ambitioner att införa nya benämningar. I Sverige har han tittat på tre grupper – antirasismen, HBTQ-rörelsen och funktionsrörelsen.

Hörselskador av jobbet vanligast bland förskollärare

Sju av tio kvinnliga förskollärare drabbas av ljudtrötthet, varannan har svårigheter att uppfatta tal och fyra av tio blir ljudöverkänsliga. Det är avsevärt högre andelar än hos kvinnor generellt och även högre än i andra bullerutsatta yrkesgrupper, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

Konkreta verktyg för att förebygga psykisk ohälsa hos elever

HAND i HAND är ett nytt utbildningsprogram som bland annat ska förebygga psykisk ohälsa bland elever. Mittuniversitetet leder arbetet som ska ge alla skolor konkreta verktyg att ta del av utan kostnad. Elever och personal i 48 högstadieskolor i Sverige får pröva en helt ny modell som ska leda till att färre elever drabbas av psykisk ohälsa i framtiden. Programmen med instruktioner, övningar och videofilmer görs tillgängliga på projektets webbplats på flera europeiska språk, utan kostnad.

Forskning intressantare än sommarlov

Att förena integration genom naturvetenskap är tanken bakom Science Meetup som är ett projekt som Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm står bakom. 10 skolor i landet deltar och Örebro var först ut.

”Vi måste inse att det finns ett ömsesidigt beroende mellan skola och akademi”

– Vi ska försöka bygga ett system – eller en infrastruktur – för samverkan kring praktiknära forskning. En förutsättning för att det ska lyckas är att lärosätena och skolhuvudmännen ingår överenskommelser eller avtal om samverkan. Det säger Maria Jarl, ordförande i samordningsnämnden för lärarutbildning på Göteborgs universitet och medlem i den nationella samordningsgruppen för ULF.

Per Måhl: Vi behöver betyget godkänt!

Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller få gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats