Den svåra rollen som rektor

Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co.

En rektor är ofta en person med god självinsikt och en önskan att vara en pedagogisk ledare. Men för många kommer verkligheten emellan. Det visar en ny avhandling från Åbo Akademi om skolledare, gjord i finlandssvenska skolor.

I avhandlingen Understanding school principals’ leadership har Siv Saarukka dels intervjuat rektorer, dels samtalat med lärare i fokusgrupper om deras förväntningar på rektorers ledarskap.

– Det finns en hel del studier kring rektorers uppdrag och vad de gör, men jag ville titta på vem rektor är som individ, säger Siv Saarukka, som bland annat har arbetat som utbildningsplanerare och rektorsutbildare vid Centret för livslångt lärande, Svenskfinlands största enhet för vuxenutbildning.

Studien visar att rektorerna har god insikt om sig själva som ledare, och att de gärna berättar om hur de ser på uppgiften att representera skolan.

– Det ingår ju också i deras uppdrag att lyssna, entusiasmera och utveckla personalen.

I Finland måste man vara lärare i botten för att kunna bli rektor och de som söker sig till jobbet som rektor säger sig tycka om utmaningar som går utöver undervisningen. Men Siv Saarukka konstaterar att rektorerna ofta hade förväntningar på att kunna vara mer pedagogiska ledare än vad verkligheten tillåter.

– Löpande ärenden och administration tar mycket tid. Trots att man tänkt avdela särskild tid i skolan för pedagogiska diskussioner under rektors ledning, kände många att de inte kunde uppfylla målsättningarna de hade från början när de blev rektor, säger Siv Saarukka.

Alla intervjuade i studien hade minst tio års rektorserfarenhet, och deras insikter visar att rektorns vardag är en komplex helhet där olika områden går in i varandra. Vissa uppgifter är tidsbundna, som ekonomi och budgetering, och måste skötas inom givna tidsramar. De pedagogiska frågeställningarna är ständigt närvarande, men kan tidvis vila och tidvis vara akuta.

Vad rektorerna däremot upplevde var att spontana pedagogiska dialoger i vardagen förekom relativt ofta. Och eftersom alla rektorer inom grundskolan i Finland även undervisar några timmar i veckan är deras pedagogiska insikter trovärdiga i dialogen med lärare.

– Ett pedagogiskt möte mellan rektor och lärare konstaterades ofta vara odramatiskt, men inte desto mindre mycket angeläget.

Av Annika Larsson Sjöberg och Moa Duvarci Engman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2018

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Prenumerera här!

Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-04-04 16:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

En drömgård tillgänglig och lekfull för alla

Förskolan Lillgården i Östersund satsar på en tillgänglig utomhusmiljö. Med stora och små förändringar har de tagit bort hinder för att ge alla barn möjlighet att delta i lek överallt.

Risken för matteångest ökar vid sämre ”nummersinne”

Matteångest kan yttra sig i form av till exempel panik, rädsla eller en impuls att vilja fly allt vad matematik heter. En ny studie visar att man löper ökad risk att drabbas om man är sämre på att uppskatta antal objekt via synen.

Dokumentation – viktigare för pedagogerna än för barnen

Förskolepedagoger lägger stor vikt vid att dokumentationen genomförs på planerat sätt. Barnen däremot är inte alltid intresserade men lär sig tidigt att anpassa sig för att vinna fördelar, visar Katarina Nilfyr i sin licentiatavhandling.

”Anpassa förutsättningarna för andraspråkselever”

Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning.

Uppdrag om förslag på framtida utbildningssatsning för lärare i nationella minoritetsspråk

Redovisning av uppdrag om förslag på en framtida utbildningssatsning för lärare i nationella minoritetsspråk. (pdf)

Verktyg för kartläggning av yrkeskunskaper samt planering av examen inom komvux

Här hittar du verktyg som ger stöd i kartläggning av yrkeskunskaper samt planering av examen på gymnasial nivå inom komvux. Du som har bäst nytta av verktygen är studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare, ämneslärare eller handläggare på Arbetsförmedlingen.

Fritidshemmens hus – för det lärande fritidshemmet

I fritidshemmens hus samlas goda exempel för det lärande fritidshemmet. Här delas idéer, arbetssätt och inspiration från de många fritidshemmen på Stockholms stad skolor och huset skapas gemensamt av alla som arbetar inom fritidshemsverksamheten. Länkar till husets olika våningsplan hittar du till höger i navigationsmenyn.

Hon gör skillnad för eleverna

Angelica Lundin valde bort forskarkarriären för att bli lärare på en högstadieskola som kallats ”Sveriges sämsta skola”. Hon ville göra skillnad med sina gedigna ämneskunskaper, yrkeserfarenhet och stora engagemang för ledarskap i klassrummet.

Tretton nya lärare kopplar teorin till praktiken för lärarstudenter

Tretton yrkesverksamma lärare och förskollärare ska rekryteras till lärarutbildningen vid Örebro universitet och börja på sina nya jobb till hösten. Satsningen är ett steg i arbetet för ”Framtidens lärarutbildning”.

Remiss av Betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring, SOU 2018:19.

11 miljoner till forskning för att vässa skolan

Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs studerar just nu hur fysiska förändringar påverkar skolmiljön i Hudiksvall. Detta som en del av ett Vinnova-projekt, Laborativ aktivitetsanpassad skolmiljö i Hudiksvall.

Martin Norsell blir ny rektor för Högskolan Dalarna

Regeringen har beslutat att anställa professor Martin Norsell som ny rektor vid Högskolan Dalarna.

15 år med nordiskt nätverk för aktionsforskning

Denna rapport handlar om hur det nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) startades 2004 och hur arbetet har bedrivits under närmare 15 år. Författare är bland andra professor Karin Rönnerman, Göteborgs universitet. (Pdf.)

Otillräcklighet och frustration vardag för lärare i landet

Många lärare känner otillräcklighet och frustration i sitt arbete när de ska inkludera elever med beteendeproblem. För mycket tid ägnas åt att försöka fostra på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att såväl eleverna som deras klasskamrater far illa, det visar ny forskning från Mittuniversitetet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?