Den värdefulla fritiden

Publicerad:2019-12-12

Uppdaterad:2023-09-01

Skribent:Moa Duvarci Engman

Vuxenstyrd pedagogik eller fri lek? Meningarna går isär om hur fritidshemmet bäst kan främja elevernas utveckling.

FRITIDSHEMMET HAR stora möjligheter att stimulera elevernas utveckling och lärande – men tar inte tillvara på dem. Det var slutsatsen i Skolinspektionens kvalitetsgranskning från förra året, som undersökte hur väl fritidshemmet levde upp till sitt kunskapsuppdrag. En av de viktigaste orsakerna var enligt Skolinspektionen bristen på behörig personal. Förra läsåret hade bara 37 procent av personalen på fritidshemmet en pedagogisk högskoleutbildning, medan 42 procent helt saknade utbildning för att arbeta med barn. För att höja den pedagogiska kvaliteten infördes den 1 juli i år ett krav på att bara legitimerade lärare får undervisa i fritidshemmet. Men Lina Lago, som är lektor vid Linköpings universitet, menar att utbildningen har störst betydelse för arbetet med barnens sociala relationer. – Outbildade personer kan vara väldigt duktiga på att bygga relationer med enskilda personer. Det man får med sig som utbildad lärare i fritidshemmet är verktyg för att reflektera över hur sociala processer uppkommer i grupp och hur man kan arbeta för att styra dem, säger hon. I den nya studien, ”Jag har oftast ingen att leka med”: Social exkludering på fritidshem har hon tillsammans med Helene Elvstrand visat att eleverna regelbundet osynliggör andra elever, tilldelar dem underordnade roller eller aktivt avvisar dem – ofta med hänvisning till fritidshemmets egna regler. I förlängningen kan sådana situationer leda till utfrysning och mobbning. PERSONALEN I studien upptäckte sällan vad som pågick. Lina Lago menar att det delvis är en konsekvens av den låga personaltätheten, men det handlar också om att kunna se relationerna mellan barnen – något som är lättare om man har en utbildning på området. – De största problemen är de stora elevgrupperna och den relativt låga andelen utbildade lärare. Men det krävs också tid för reflektion, för man måste få stanna upp och tänka efter vad som händer mellan eleverna för att kunna styra relationerna på ett gynnsamt sätt, säger Lina Lago. Relationerna mellan eleverna kan i sin tur påverka både deras hälsa och studieresultat. Det menar pedagogiklektorn Ann Ludvigsson vid Jönköping University, som tillsammans med Carin Falkner har gjort två kunskapsöversikter om fritidshemmet – den ena för Malmö stad 2012, den andra för SKR (f d SKL) och Kommunförbundet Skåne 2016. Där hänvisar hon till en longitudinell studie av sociologen Ylva Almqvist från 2011, som visar att elever med en låg status i klassen löper en högre risk att senare i livet få allt från psykiska problem till hjärtsjukdomar och diabetes. Det räcker till och med att gå i en klass med ojämn statusfördelning – utan att själv ha låg status – för att drabbas. ÖVERSIKTERNA LYFTER också fram en välkänd internationell metastudie av pedagogikprofessorn John Hattie, som visar att kamratpåverkan – såväl direkt hjälp som känslomässigt stöd – samt arbete med elevernas sociala relationer har en stor effekt på studieresultaten. – Det är ett vanligt problem att lärare i fritidshemmet används som hjälplärare i grundskolan. I stället borde de få använda sina egna kompetenser, till exempel genom att erbjuda rastaktiviteter med ett pedagogiskt innehåll, där alla barn får vara med och delta i ledningen av det övergripande arbetet mot kränkande behandling. Själv hoppas hon att legitimationskravet ska höja fritidslärarnas status, så att skolorna tar bättre tillvara på deras kunskaper. Det handlar inte bara om relationsskapande, utan också om konflikthantering, ledarskap och demokratisk fostran. Dagens grundlärare i fritidshemmet får dessutom en ämnesspecialisering i bild, musik eller idrott. Samtidigt betraktar hon kravet som en del av en pågående ”skolifiering” av fritidshemmet, som har paralleller i andra nordiska länder – fritids ska inte längre bara vara en plats för lek och rekreation, utan förväntas stödja eleverna i skolarbetet. Fritidshemmets kunskapsuppdrag skrevs fram i ett tillägg till läroplanen år 2016. Det var det som Skolinspektionen tog fasta på när den i sin kvalitetsgranskning menade att kopplingen till undervisningen i skolan var för svag, och att fritidshemmet måste bli bättre på att stimulera eleverna till matematiska resonemang och språklig utveckling. – Det kanske går att förena de båda målen, men vi får inte tappa bort att det i första hand handlar om att skapa en meningsfull fritid för barnen. Risken är att det blir som skola hela dagen, där barnen inte får jobba med sina egna intressen och sitt eget skapande, säger Ann Ludvigsson. Hon pekar på den norska pedagogikforskaren Maria Öksnes, som menar att leken är viktig för sin egen skull – inte bara som ett verktyg för att lära sig något annat. Pedagogikprofessorn Birgitta Qvarsell har också argumenterat för att det behövs fria och ”odesignade” utrymmen i undervisningen för att barnen ska bli aktiva och agera självständigt. – OECD lyfter fram det entreprenöriella lärandet, men man kan fråga sig hur man blir en entreprenör om man hela tiden blir styrd och matad. Det kanske snarare handlar om att få tid att göra vad man själv vill, med stöd av en lärare som kan inspirera och utmana, säger Ann Ludvigsson. Docenten i pedagogik Helena Ackesjö vid Linnéuniversitetet, som tillsammans med Björn Haglund leder Ifous nya forsknings- och utvecklingsprogram om fritidshemmet, menar däremot att läroplanens krav på ett kunskapsinnehåll kan höja kvaliteten på verksamheten – förutsatt att det finns kompetent personal och ändamålsenliga lokaler. HON VÄLKOMNAR också legitimationskravet, som hon menar tvingar rektorerna att sätta sig in i fritidshemmets uppdrag – det är ju de som är ansvariga för att kravet efterlevs. Både Skolinspektionen och forskare har tidigare visat att rektorernas styrning av fritidshemmet ofta brister. – Har man en rektor som förstår fritids så funkar verksamheten ofta väldigt bra. Mitt råd till rektorerna är att de ska se fritidshemmet som en målstyrd verksamhet som måste kvalitetssäkras, och att låta lärarna i fritidshemmet göra det som de är bäst på, säger Helena Ackesjö. Att organisationen spelar roll framgår av en jämförande studie av 25 grundskolor i Stockholms stad, som gjordes av Erika Isaksson år 2013. Där visade det sig att skolor med en god måluppfyllelse utmärktes av en nära samverkan med fritidshemmet, medan mindre framgångsrika skolor använde fritidshemmets personal som assistenter till grundskollärarna. Helena Ackesjö tror att sambandet beror på att framgångsrika skolor har en dialog och gemensamma mål, som får de olika yrkeskategorierna att dra åt samma håll. Om skolan försöker öka måluppfyllelsen i läsning, så kan fritidshemmet till exempel bidra genom att tillhandahålla läshörnor. Själv menar hon att fritidshemmet kan spela en viktig roll för skolans kompensatoriska uppdrag – inte minst genom att erbjuda en social trygghet och att ge elever med ett annat modersmål en möjlighet att få ”bada” i det svenska språket. – Det vore häftigt om det gick att hitta ett sätt att vetenskapligt visa vilken effekt fritidshemmet faktiskt kan ha på barnens utveckling och lärande. Om varenda unge hade gått på fritids kanske inte 15 procent av eleverna hade saknat behörighet till gymnasiet i årskurs nio, säger hon. I boken Entreprenöriell fritidspedagogik (Liber 2017), som hon har skrivit tillsammans med forskarna Marianne Dahl och Katarina Ellborg samt personal från fritidshemmet Skeppsrevet i Kalmar, visar hon också hur en målinriktad undervisning kan främja elevernas handlingskraft, mod och självtillit samtidigt som barnen lär sig saker de har nytta av i skolan. – Fritidshemmet ska inte vara en hjälparena för grundskolan, men fritidspedagogiken kan utveckla andra förmågor som gör att eleverna lyckas bättre även där. Genom att utgå från barnens lust och intresse att lära sig kan undervisningen i fritidshemmet till och med bli en förebild för skolan, säger Helena Ackesjö. MEN INTE HELLER fritidshemmet lyckas alltid uppmärksamma elevernas perspektiv. I en studie från förra året såg Lina Lago och Helene Elvstrand att personalen gärna ordnade formella valsituationer för barnen, eftersom det var ett sätt att visa att man levde upp till läroplanens krav på att undervisningen ska utgå från elevernas intressen och behov. Men eftersom det var de vuxna som bestämde vilka val som fanns, så hade barnen ofta en större chans att få verkligt inflytande vid informella förhandlingar med enskilda fritidslärare. I båda fallen var det dessutom de socialt starka barnen som hade lättast att göra sina röster hörda. – Det behövs en stark medvetenhet om de här frågorna när man organiserar formella valsituationer. Hur kan jag hjälpa barn som är mer tystlåtna att komma till tals? Man behöver också jobba systematiskt med att förstå de hierarkier som finns i alla grupperingar, säger Lina Lago. Samtidigt menar hon att fritidshemmet, med sitt breda, sociala lärandeuppdrag, har en unik möjlighet att verkligen arbeta elevcentrerat. – Vi vet att det kan vara oerhört viktigt för eleverna att fritids är något annat än skola – att de får vara mer delaktiga och ha en annan typ av relation till personalen. Och när det finns goda relationer mellan vuxna och barn så har eleverna också större möjligheter att lära och prestera.

Läs mer:Entreprenöriell fritidspedagogik av Helena Ackesjö m.fl., Liber 2017 ”Jag har oftast ingen att leka med”: Social exkludering på fritidshem av Lina Lago och Helene Elvstrand, Linköpings universitet, 2019 God kvalitet i fritidshem – grund för elevers lärande, utveckling och hälsaav Carin Falkner och Ann Ludvigsson, Jönköping University 2012.

Det svenska fritidshemmet är unikt Det svenska fritidshemmet är det enda i världen som regleras av skolans styrdokument och har en egen lärarutbildning. Skolformen är frivillig, men omfattar 84 procent av 6- till 9-åringarna. Bland barn mellan 10 och 12 år är deltagandet bara 20 procent, men ökar stadigt. Förra läsåret var 489 900 barn inskrivna på fritidshemmet, vilket är fler än i gymnasieskolan.

Legitimationskravet Enligt skollagen får endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet. Tidigare fanns det ett undantag som innebar att även utbildade fritidspedagoger utan lärarlegitimation fick bedriva undervisning i fritidshemmet, men den 1 juli togs det undantaget bort. Personal utan lärarexamen som har en utbildning avsedd för fritidshemmet är dock behöriga att ansöka om en legitimation. Dessutom får det fortfarande finnas annan personal i undervisningen, förutsatt att deras utbildning eller erfarenhet främjar barnens utveckling och lärande. I nuläget råder det brist på behöriga fritidspedagoger i Sverige – vid sidan av legitimationskravet krävs det alltså att fler utbildas om andelen utbildad personal i fritidshemmet ska kunna öka.

Fritidshemmet under utredning I augusti förra året tillsatte regeringen miljöpartisten Linda Eskilsson som särskild utredare, med uppgift att ta reda på vad som kan förbättra kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet, samt hur fritidshemmets kompensatoriska uppdrag kan stärkas. Utredningen har sedan dess fått ett utvidgat uppdrag, bland annat att undersöka hur lärmiljön kan förbättras – och planeras därför redovisas 31 januari 2020.

Av Staffan EngFoto Niclas Fasth

Elevhälsa Skolportens magasin Mobbning Grundskola 1-6 Fritidshem

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar

Digital temaföreläsning

Leda språkutveckling och högläsning i förskolan

Välkommen till Skolportens temaföreläsning om hur du kan leda arbetet med språkutveckling och högläsning i förskolan. Föreläsningen finns tillgänglig 11 maj–15 juni. Innehållet riktar sig till rektorer i förskolan, men kan även vara av intresse för förskollärare med utvecklingansvar.

Läs mer och boka