Dela:

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Den amerikanska psykologiprofessorn Daniel Willingham vill förbättra skolan genom att förmedla psykologiska insikter om inlärning och minne.

Daniel Willingham. Illustration: Owain Thomas.

I MÅNGA ÅR arbetade Daniel Willingham enbart med grundforskning om hjärnans minnessystem och den biologiska basen för inlärning. Hur forskningen kunde tillämpas i klassrummet intresserade honom knappast alls, förutom när han undervisade sina egna studenter. Men i början av 2000-talet höll han några föreläsningar för lärare. Då upptäckte han att många åhörare saknade elementära kunskaper om minnet och trodde på teorier som psykologisk forskning för länge sedan hade avfärdat – särskilt teorin om lärstilar, som innebär att elever lyckas bättre om undervisningen anpassas till deras individuella sätt att lära sig.

– Jag utgick från att alla visste att teorin var felaktig, men så var det absolut inte. Det fick mig att fokusera på kunskapsförmedling, för jag insåg att det fanns en rad vetenskapliga rön som var potentiellt användbara i klassrummet, och som många lärare inte tycktes känna till.

Sedan dess har han vid sidan av sin professur på University of Virginia i USA skrivit kolumnen ”Ask the Cognitive Scientist” i tidskriften American Educator och gett ut ett flertal böcker för lärare. Hans förhoppning är att grundläggande psykologiska kunskaper ska leda till en bättre skola.

– Alla lärare har föreställningar om hur barn fungerar, och det påverkar hur de interagerar med sina elever. Om vi forskare vet ett och annat som med stor sannolikhet är sant för de flesta barn, är det då inte bättre att lärarna tror på det i stället för på något som kommer vem vet varifrån?

Det var med den utgångspunkten han skrev bästsäljaren Why don’t students like school? (Varför gillar elever inte skolan?) från 2009, som tar upp nio principer för hjärnans funktion som har en tydlig potential att utnyttjas i skolundervisningen.

SJÄLV ÄR HAN särskilt förtjust i den på samma gång uppenbara och tankeväckande principen att minnet är tänkandets restprodukt. Det betyder att vad än eleverna tänker på under en lektion, så är det detta de kommer att bära med sig i minnet efter lektionen.

– Det är en värdefull lins genom vilken lärare kan betrakta sina lektionsplaneringar. Fundera på om det finns något sätt att mer eller mindre tvinga eleverna att tänka på de aspekter du vill att de ska minnas – till exempel en uppgift som bara går att lösa om man tänker så.

Boken kan också ses som ett initierat försvar för faktainlärning i skolan. För även om målet är att lära eleverna att tänka kritiskt – inte att rabbla utantillläxor – så menar Daniel Willingham att goda faktakunskaper är en förutsättning för att kunna tänka över huvud taget.

– Ett illustrativt exempel är att jag undervisar om vetenskapligt tänkande inom kognitiv psykologi. Jag skulle kunna försöka tänka kritiskt om kemi, som bygger på samma vetenskapliga principer. Men jag skulle göra ett uselt jobb eftersom jag inte kan någonting om kemi!

ENLIGT DANIEL WILLINGHAM är faktakunskaperna avgörande för vår förmåga att förstå resonemang, bland annat för att de hjälper oss att fylla i logiska luckor och gruppera information till meningsfulla enheter som avlastar arbetsminnet. De är också oumbärliga för problemlösning, som ofta sker genom att vi hämtar och kombinerar fakta från långtidsminnet. Dessutom behöver vi känna till fakta för att lära oss nya saker, eftersom vi häktar upp minnen på sådant som vi redan känner till. Det gör att elever med sämre bakgrundskunskaper kommer att lära sig mindre än andra elever – trots att de anstränger sig lika mycket.

Därför uppmanar Daniel Willingham alla lärare att noga fundera över vilka faktakunskaper eleverna behöver och se till att eleverna tillgodogör sig dessa innan de förväntas resonera och tänka kritiskt om ett ämne.

– Det finns en liten mängd kursinnehåll som eleverna behöver öva på ända tills det automatiseras. Men det gäller att vara selektiv och se till att övningarna inte blir tråkiga. Man bör också ha klart för sig att mycket fastnar ändå om barnen får tänka på meningsfulla, engagerande problem.

Att fundera över meningen hos något – till skillnad från hur det är eller ser ut – är nämligen ett av de bästa sätten att minnas det, säger han. Ett annat sätt är att ta hjälp av berättelser, som appellerar till egenskaper hos minnet som gör att vi kommer ihåg dem nästan utan ansträngning.

– En bra berättelse gör oss mer uppmärksamma, vilket får oss att minnas bättre. Vi är också väldigt mottagliga för orsakssamband, som ofta är centrala i berättelsernas struktur. Jag föreslår att lärare ska lägga upp sina lektioner på ett sätt som drar nytta av de här egenskaperna.

Men den rikaste källan till bakgrundskunskaper är enligt Daniel Willingham läsning, som har en större informationstäthet än någon annan aktivitet vi känner till – ett tema som han har utvecklat i böckerna Raising kids who read från 2015 och The reading mind (Den läsande hjärnan) från 2017.

Slutsatsen blir förstås att barn bör läsa så mycket som möjligt. Och Daniel Willingham tror att en nyckel till att öka intresset för bokläsning bland barn är att se till att den förknippas med positiva upplevelser.

– Det minsta skolan kan göra är att förklara för barnen att läsningen av kursböcker är ett annat slags läsning än den som vuxna och äldre barn gör eller förväntas göra på fritiden. Jag tror att många barn associerar böcker med rent skolarbete, och det är ofta inte särskilt kul.

Eftersom faktakunskaperna spelar en så viktig roll för barns utveckling skulle Daniel Willingham vilja se mer genomtänkta och detaljerade kunskapskrav i de amerikanska läroplanerna – något som ska garantera att eleverna verkligen får de förkunskaper de behöver.

Han hoppas också att lärarutbildningarna ska bli bättre på att förmedla psykologisk forskning. Under tiden fortsätter han med sin egen kunskapsförmedling. I januari kommer han ut med en ny bok om självreglering, och näst på tur står ett bokprojekt om tänkande.

– Men den boken kommer också att handla om faktakunskaper. För en anledning till att skolan ofta inte är effektiv när det gäller att lära ut tänkande är att man gör det på ett abstrakt sätt i stället för i relation till konkreta fakta. Det är inte särskilt kompatibelt med hur hjärnan fungerar.

5 × Willingham
× Ålder: 61 år.
× Bor: I en villa i Keswick i Virginia, USA med fru och barn.
× Gör: Kognitionsforskare och professor i psykologi vid University of Virginia, USA.
× Aktuell: Böckerna Varför gillar elever inte skolan? och Den läsande hjärnan finns översatta till svenska (båda Natur & Kultur 2018). Hans nya bok Outsmart your brain: Why learning is hard and how you can make it easy kommer ut 2023.
× Försöker lära sig själv: Att göra videoklipp på Tiktok.

Av Staffan Eng


Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 5/2022. 

Omslag Skolporten nr 5 2022

Skolporten nr 5 2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 25 oktober 2022!

Tema: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Intervju: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Reportage: Genom att väcka tanken på högskolan tidigt ges även barn från icke-studievana hem en större möjlighet att studera vidare.

Ledarskap: Rektorer är bland de chefer inom offentlig sektor som får kämpa hårdast för att få gehör för ökade resurser.

Förskola: Didaktik och frågor som rör undervisningen är underordnade i förskolan, visar forskning.

Krönika: Gymnasieläraren Karin Berg om att få ägna mötestid åt ämneslagsarbetet och undervisningsfrågor.

Avhandlat: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap, samt lärarpanelens favoritavhandling.

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här som prenumerant!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-11-01 17:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-08 12:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krönika: Att blotta eller inte blotta sig

För att vi ska vara beredda att blotta oss krävs att vi upplever en grundläggande trygghet inför varandra. Skolans chefer och ledare har en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar för en sådan trygghet, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Forskningsutblick: Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet

Denna intervjustudie fokuserar på elevers egna erfarenheter av särskilt stöd. Genom att de själva får komma till tals nyanseras förståelsen av särskilt stöd, ur elevernas perspektiv. Forskningen ger en erfarenhetsbaserad bild av hur skolgång och stöd kan upplevas.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet

I den här skriften skriver Marina Wernholm, lektor i pedagogik, om fritidshemslärares erfarenheter med extra anpassningar och särskilt stöd. Läsaren får en beskrivning av vad fritidshemslärare ser som viktiga förutsättningar för att kunna erbjuda extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. (pdf)

Ruhi Tyson: ”Hur eniga är vi om vetenskaplig grund egentligen?”

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet riskerar bli ideologiska termer om vi använder dem utan att veta vad vi menar, skriver Ruhi Tyson, lektor i pedagogik.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Skriva sig till lärande – STL

Denna rapport visar hur kunskap och väl beprövad erfarenhet om digitalisering i undervisning kan byggas utifrån den vetenskapligt testade och framgångsrika pedagogiska STL-modellen (Skriva sig till lärande). (pdf)

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Språket är nyckeln till framgång

Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och språk är i grunden en demokratifråga. Att förbättra den språkutvecklande undervisningen är just nu ett prioriterat arbetsområde i Helsingborgs stads skolor. Monica Andersson, Ulrika Borkmar och Tina Sjöberg är språk-, läs- och skrivutvecklarna på Pedagogiskt center. Deras uppdrag är att stötta och handleda förskolor och grundskolor genom språkutvecklande insatser.

Förskollärare behöver träffas i mindre grupper

I begreppet ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” är det ordet ”och” som är det viktigaste, enligt Anette Jahnke, lektor i pedagogik och projek­tledare på forskningsinstitutet Ifous. Det ena kan inte ersätta det andra.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser