”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Den amerikanska psykologiprofessorn Daniel Willingham vill förbättra skolan genom att förmedla psykologiska insikter om inlärning och minne.

I MÅNGA ÅR arbetade Daniel Willingham enbart med grundforskning om hjärnans minnessystem och den biologiska basen för inlärning. Hur forskningen kunde tillämpas i klassrummet intresserade honom knappast alls, förutom när han undervisade sina egna studenter. Men i början av 2000-talet höll han några föreläsningar för lärare. Då upptäckte han att många åhörare saknade elementära kunskaper om minnet och trodde på teorier som psykologisk forskning för länge sedan hade avfärdat – särskilt teorin om lärstilar, som innebär att elever lyckas bättre om undervisningen anpassas till deras individuella sätt att lära sig.

– Jag utgick från att alla visste att teorin var felaktig, men så var det absolut inte. Det fick mig att fokusera på kunskapsförmedling, för jag insåg att det fanns en rad vetenskapliga rön som var potentiellt användbara i klassrummet, och som många lärare inte tycktes känna till.

Sedan dess har han vid sidan av sin professur på University of Virginia i USA skrivit kolumnen ”Ask the Cognitive Scientist” i tidskriften American Educator och gett ut ett flertal böcker för lärare. Hans förhoppning är att grundläggande psykologiska kunskaper ska leda till en bättre skola.

– Alla lärare har föreställningar om hur barn fungerar, och det påverkar hur de interagerar med sina elever. Om vi forskare vet ett och annat som med stor sannolikhet är sant för de flesta barn, är det då inte bättre att lärarna tror på det i stället för på något som kommer vem vet varifrån?

Det var med den utgångspunkten han skrev bästsäljaren Why don’t students like school? (Varför gillar elever inte skolan?) från 2009, som tar upp nio principer för hjärnans funktion som har en tydlig potential att utnyttjas i skolundervisningen.

SJÄLV ÄR HAN särskilt förtjust i den på samma gång uppenbara och tankeväckande principen att minnet är tänkandets restprodukt. Det betyder att vad än eleverna tänker på under en lektion, så är det detta de kommer att bära med sig i minnet efter lektionen.

– Det är en värdefull lins genom vilken lärare kan betrakta sina lektionsplaneringar. Fundera på om det finns något sätt att mer eller mindre tvinga eleverna att tänka på de aspekter du vill att de ska minnas – till exempel en uppgift som bara går att lösa om man tänker så.

Boken kan också ses som ett initierat försvar för faktainlärning i skolan. För även om målet är att lära eleverna att tänka kritiskt – inte att rabbla utantillläxor – så menar Daniel Willingham att goda faktakunskaper är en förutsättning för att kunna tänka över huvud taget.

– Ett illustrativt exempel är att jag undervisar om vetenskapligt tänkande inom kognitiv psykologi. Jag skulle kunna försöka tänka kritiskt om kemi, som bygger på samma vetenskapliga principer. Men jag skulle göra ett uselt jobb eftersom jag inte kan någonting om kemi!

ENLIGT DANIEL WILLINGHAM är faktakunskaperna avgörande för vår förmåga att förstå resonemang, bland annat för att de hjälper oss att fylla i logiska luckor och gruppera information till meningsfulla enheter som avlastar arbetsminnet. De är också oumbärliga för problemlösning, som ofta sker genom att vi hämtar och kombinerar fakta från långtidsminnet. Dessutom behöver vi känna till fakta för att lära oss nya saker, eftersom vi häktar upp minnen på sådant som vi redan känner till. Det gör att elever med sämre bakgrundskunskaper kommer att lära sig mindre än andra elever – trots att de anstränger sig lika mycket.

Därför uppmanar Daniel Willingham alla lärare att noga fundera över vilka faktakunskaper eleverna behöver och se till att eleverna tillgodogör sig dessa innan de förväntas resonera och tänka kritiskt om ett ämne.

– Det finns en liten mängd kursinnehåll som eleverna behöver öva på ända tills det automatiseras. Men det gäller att vara selektiv och se till att övningarna inte blir tråkiga. Man bör också ha klart för sig att mycket fastnar ändå om barnen får tänka på meningsfulla, engagerande problem.

Att fundera över meningen hos något – till skillnad från hur det är eller ser ut – är nämligen ett av de bästa sätten att minnas det, säger han. Ett annat sätt är att ta hjälp av berättelser, som appellerar till egenskaper hos minnet som gör att vi kommer ihåg dem nästan utan ansträngning.

– En bra berättelse gör oss mer uppmärksamma, vilket får oss att minnas bättre. Vi är också väldigt mottagliga för orsakssamband, som ofta är centrala i berättelsernas struktur. Jag föreslår att lärare ska lägga upp sina lektioner på ett sätt som drar nytta av de här egenskaperna.

Men den rikaste källan till bakgrundskunskaper är enligt Daniel Willingham läsning, som har en större informationstäthet än någon annan aktivitet vi känner till – ett tema som han har utvecklat i böckerna Raising kids who read från 2015 och The reading mind (Den läsande hjärnan) från 2017.

Slutsatsen blir förstås att barn bör läsa så mycket som möjligt. Och Daniel Willingham tror att en nyckel till att öka intresset för bokläsning bland barn är att se till att den förknippas med positiva upplevelser.

– Det minsta skolan kan göra är att förklara för barnen att läsningen av kursböcker är ett annat slags läsning än den som vuxna och äldre barn gör eller förväntas göra på fritiden. Jag tror att många barn associerar böcker med rent skolarbete, och det är ofta inte särskilt kul.

Eftersom faktakunskaperna spelar en så viktig roll för barns utveckling skulle Daniel Willingham vilja se mer genomtänkta och detaljerade kunskapskrav i de amerikanska läroplanerna – något som ska garantera att eleverna verkligen får de förkunskaper de behöver.

Han hoppas också att lärarutbildningarna ska bli bättre på att förmedla psykologisk forskning. Under tiden fortsätter han med sin egen kunskapsförmedling. I januari kommer han ut med en ny bok om självreglering, och näst på tur står ett bokprojekt om tänkande.

– Men den boken kommer också att handla om faktakunskaper. För en anledning till att skolan ofta inte är effektiv när det gäller att lära ut tänkande är att man gör det på ett abstrakt sätt i stället för i relation till konkreta fakta. Det är inte särskilt kompatibelt med hur hjärnan fungerar.

5 × Willingham
× Ålder: 61 år.
× Bor: I en villa i Keswick i Virginia, USA med fru och barn.
× Gör: Kognitionsforskare och professor i psykologi vid University of Virginia, USA.
× Aktuell: Böckerna Varför gillar elever inte skolan? och Den läsande hjärnan finns översatta till svenska (båda Natur & Kultur 2018). Hans nya bok Outsmart your brain: Why learning is hard and how you can make it easy kommer ut 2023.
× Försöker lära sig själv: Att göra videoklipp på Tiktok.

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 5/2022. 

Skolportens magasin – nytt nr ute 25 oktober 2022!

Tema: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Intervju: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Reportage: Genom att väcka tanken på högskolan tidigt ges även barn från icke-studievana hem en större möjlighet att studera vidare.

Ledarskap: Rektorer är bland de chefer inom offentlig sektor som får kämpa hårdast för att få gehör för ökade resurser.

Förskola: Didaktik och frågor som rör undervisningen är underordnade i förskolan, visar forskning.

Krönika: Gymnasieläraren Karin Berg om att få ägna mötestid åt ämneslagsarbetet och undervisningsfrågor.

Avhandlat: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap, samt lärarpanelens favoritavhandling.

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här som prenumerant!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!