Digital teknik­ inspirerar unga att träna

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Peppande sms och att kunna mäta sin fysiska aktivitet inspirerar ungdomar att röra på sig. Det visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Vuxna ger ofta tekniken skulden för ungdomars brist på motion. Men med det resonemanget är man förlorad från början, menar fysioterapeuten Anna-Karin Lindqvist, som disputerade med avhandlingen Promoting adolescents’ physical activity @ school i mars i år.

– Det är ingen framkomlig väg. Teknik är en del av unga människors liv. Min studie visar att teknik i stället kan vara ett verktyg för en positiv beteendeförändring, berättar hon.

För att få reda på vad som triggar unga till mer motion ställde Anna-Karin Lindqvist frågan direkt till målgruppen. 28 ungdomar i årskurs 7 fick själva föreslå åtgärder och metoder som de tror lockar till mer fysisk aktivitet. Här handlar det inte om hårdträning av en specifik sport, utan om vardagsmotion. Under en månad fick eleverna sedan testa och utvärdera sina idéer.

De metoder som ungdomarna tog fram bygger på digital teknik som exempelvis sms och meddelanden i smartphones.

– Det är tydligt att ungdomar som regelbundet peppar varandra via sms oftare får till någon form av motion än de som inte peppar varandra. En stor fördel är också att kunna mäta sin aktivitet. Precis som vuxna motiveras av träningsappar uppmuntras eleverna av att kunna läsa av hur många minuter de varit aktiva under dagen.

Lite överraskande men positiva resultat är att flera föräldrar själva kom i gång med träning tack vare sina barn och att stora effekter uppnåddes efter att studien avslutats.

– En tjej som före studien var något av en soffpotatis ändrade livsstil totalt, började dansa zumba och bytte buss mot promenad till skolan. Det var verkligen fascinerande att se!

Skolportens favoritStudien visar också att föräldrarnas livsstil och förhållningssätt har  stor betydelse för ungdomars beteende och syn på fysisk aktivitet.

Anna-Karin Lindqvist planerar nu att utveckla studien med mer avancerad mätteknik samt att ta fram ett virtuellt spel där aktiv tid kan bytas ut mot resurser i spelet.

– Detta är ett drömprojekt och förhoppningsvis får jag medel till en postdoc i Austin, Texas, där man har stor kunskap om spel. Där finns också mycket forskning kring barns fysiska aktivitet och hur den kopplas till kognitiv förmåga. Till exempel använder barn som rör på sig en större del av hjärnan än de som inte är fysiskt aktiva.

Att rörelse har positiv påverkan på barns förmåga att lära är knappast några nyheter. Trots detta ges idrott och hälsa ofta minimalt med utrymme i många skolor.

– Jag tycker att det är märkligt. Framför allt är det konstigt att skolan inte tydligare ser kopplingen mellan fysisk aktivitet och prestation. Vi som arbetar med detta måste vässa våra argument och samverka med skolan!

Av Susanne Sawander

Foto Tomas Bergman

 

FAKTA/

ForskareAnna-Karin Lindqvist

Bakgrund: Leg. fysioterapeut och lektor vid Luleå tekniska universitet

Avhandling: Promoting adolescents’ physical activity @ school


Omslag_Skolporten nr 3_2015

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-10-01 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Individanpassad vuxenutbildning – en ny systematisk översikt presenteras på Skolgården i Almedalen

Skolforskningsinstitutet lanserar en ny systematisk översikt, Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. I översikten sammanställs forskning om arbetssätt och metoder som är utformade för att möjliggöra individanpassning inom vuxenutbildning.

Gymnasieelever inte tillräckligt förberedda för högskolan

Gymnasiearbeten inom högskoleförberedande program är en egen skrivpraktik som inte går att jämföra med det akademiska skrivande som sker inom högre utbildning. Samtidigt tycks både Skolverket och högskolan förvänta sig högre grad av akademisering. En ny studie sätter fokus på glappet som framträder vid övergången till högskolan.

SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Johannes Westberg: Paradoxen Glädjeparadoxen

Boken Glädjeparadoxen är ett uttryck för en nostalgisk längtan till en svunnen bättre tid. Det hade varit klädsamt om bokens författare hade visat intresse för den befintliga forskningen om det svenska skolväsendets historia, inte minst då de anspelar på den vetenskapliga genren i användande av ord som forskning och vetenskapligt stöd.

Jakten på dyslexin : Självbild och identitet

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker. (webb-tv)

Ifous deltar i Almedalen 2019 – fokuserar på värdegrund och demokrati

Är vi överens om vad skolans demokratiuppdrag innebär? Kan en värderingsstyrd verksamhet vara vetenskapligt förankrad? Vilken vetenskap kan man i så fall luta sig mot? Det är några av frågorna som behandlas vid Ifous seminarium i Almedalen.

Miljonanslag till studie om undervisning på engelska

På senare år har det blivit vanligare att elever i grundskolan får undervisning delvis på engelska. Forskaren Eva Olsson vill ta reda på vad det innebär för barnens ämneskunskaper. Vetenskapsakademien beviljar nu projektet en och en halv miljon kronor från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Satsning på högskolepedagogik uppmärksammas nationellt

Örebro universitet är ett av sju lärosäten i landet som valts ut till en nationell kartläggning av hur universitet och högskolor jobbar med pedagogiskt utvecklingsarbete. – Det är otroligt roligt att vi uppmärksammas just när det handlar om något som gör nytta för kvaliteten på våra utbildningar, säger Kristin Ewins, föreståndare på PIL.

Psykologistudie: Olika beteendeproblem kräver olika insatser

Unga med beteendeproblem har svårigheter inte bara med inlärning, utan även socialt, i skolan. Ökad kunskap och tidiga interventioner kan minska risken för att de hamnar i negativa spiraler senare i livet, visar en ny studie.

Karin Berg: Vem vill bli rektor?

Rektorsjobbet ter sig som ett kamikazeuppdrag som omöjligt kan lyckas. Samtidigt finns något i uppdragets komplexitet som, om det lyckas, verkligen kan vara hela skillnaden. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Det vilda skollivet

Full fart mellan hönsgård och linbana. Elsebeth Holm, vägledare i utepedagogik på danska Strandgårdskolen, är övertygad om att utevistelse stärker lärandet för alla – men att det passar extra bra för elever i behov av särskilt stöd.

Skolfam – ett eget team för barn i familjehem

Skolfam är en förebyggande insats som ska få barn i familjehem att lyckas i skolan genom en tät samverkan mellan socialtjänst och skola. Just nu omfattas 120 elever på ett 70-tal skolor i Stockholm av insatsen.

Vad påverkar hur samhällskunskapsundervisningen blir?

Samhällskunskapslärare har väldigt olika syn på vad de upplever är de viktigaste påverkansfaktorerna för hur undervisningen blir. Det slår Joakim Öberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University fast i en ny avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser