Dela:

Digital teknik­ inspirerar unga att träna

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Peppande sms och att kunna mäta sin fysiska aktivitet inspirerar ungdomar att röra på sig. Det visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Vuxna ger ofta tekniken skulden för ungdomars brist på motion. Men med det resonemanget är man förlorad från början, menar fysioterapeuten Anna-Karin Lindqvist, som disputerade med avhandlingen Promoting adolescents’ physical activity @ school i mars i år.

– Det är ingen framkomlig väg. Teknik är en del av unga människors liv. Min studie visar att teknik i stället kan vara ett verktyg för en positiv beteendeförändring, berättar hon.

För att få reda på vad som triggar unga till mer motion ställde Anna-Karin Lindqvist frågan direkt till målgruppen. 28 ungdomar i årskurs 7 fick själva föreslå åtgärder och metoder som de tror lockar till mer fysisk aktivitet. Här handlar det inte om hårdträning av en specifik sport, utan om vardagsmotion. Under en månad fick eleverna sedan testa och utvärdera sina idéer.

De metoder som ungdomarna tog fram bygger på digital teknik som exempelvis sms och meddelanden i smartphones.

– Det är tydligt att ungdomar som regelbundet peppar varandra via sms oftare får till någon form av motion än de som inte peppar varandra. En stor fördel är också att kunna mäta sin aktivitet. Precis som vuxna motiveras av träningsappar uppmuntras eleverna av att kunna läsa av hur många minuter de varit aktiva under dagen.

Lite överraskande men positiva resultat är att flera föräldrar själva kom i gång med träning tack vare sina barn och att stora effekter uppnåddes efter att studien avslutats.

– En tjej som före studien var något av en soffpotatis ändrade livsstil totalt, började dansa zumba och bytte buss mot promenad till skolan. Det var verkligen fascinerande att se!

Skolportens favoritStudien visar också att föräldrarnas livsstil och förhållningssätt har  stor betydelse för ungdomars beteende och syn på fysisk aktivitet.

Anna-Karin Lindqvist planerar nu att utveckla studien med mer avancerad mätteknik samt att ta fram ett virtuellt spel där aktiv tid kan bytas ut mot resurser i spelet.

– Detta är ett drömprojekt och förhoppningsvis får jag medel till en postdoc i Austin, Texas, där man har stor kunskap om spel. Där finns också mycket forskning kring barns fysiska aktivitet och hur den kopplas till kognitiv förmåga. Till exempel använder barn som rör på sig en större del av hjärnan än de som inte är fysiskt aktiva.

Att rörelse har positiv påverkan på barns förmåga att lära är knappast några nyheter. Trots detta ges idrott och hälsa ofta minimalt med utrymme i många skolor.

– Jag tycker att det är märkligt. Framför allt är det konstigt att skolan inte tydligare ser kopplingen mellan fysisk aktivitet och prestation. Vi som arbetar med detta måste vässa våra argument och samverka med skolan!

Av Susanne Sawander

Foto Tomas Bergman

 

FAKTA/

ForskareAnna-Karin Lindqvist

Bakgrund: Leg. fysioterapeut och lektor vid Luleå tekniska universitet

Avhandling: Promoting adolescents’ physical activity @ school


Omslag_Skolporten nr 3_2015

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-10-01 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Akademier vill ha ökat samarbete för att motarbeta desinformation

Pandemin har visat vilket stort problem spridningen av falska nyheter, myter och konspirationsteorier är. I en ny rapport efterlyser nu Allea, en organisation för vetenskapsakademier i Europa, ett ökat samarbete för att motverka spridningen av desinformation.

Lyckad satsning på ljudmiljön i Almbys kommunala förskolor

I det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förskolan lyfts ljudmiljön ofta fram som ett problem. Lekfulla barn låter, så enkelt är det. Lägg därtill lokaler med övervägande plana väggar och några år på nacken – det är lätt att förställa sig hur ljudet studsar mellan golv och tak. Jenny Eriksson, rektor på Almby och Södra gårdens förskolor, bestämde sig för att göra en insats för att förbättra ljudmiljön.

De tränar på att undervisa – på låtsaselever

Lärarstudenter är ovana vid att ta taktpinnen och leda undervisningen i ­klassrummet. I en simulering fick studenter vid Linköpings universitet träna på att känna igen och hantera vanliga svårigheter. Forskningsprojektet gav så goda erfarenheterna att det sedan årsskiftet utvidgats.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Elevstöd – ett action-jobb!

Snapchat, bil och tillgång till en lägenhet är några av framgångsfaktorerna i arbetet med att få hemmasittande elever på introduktionsprogrammet i Sundsvall, ofta med multidiagnosproblematik, att inte bara komma till skolan utan också få upp betygen.

Utvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen i Uppsala

I Uppsala har man satsat på stödjande team i vuxenutbildningen för att på så sätt minska avhoppen och för att eleverna ska ha möjlighet att nå sina mål med utbildningen. Satsningen startade som ett utvecklingsprojekt som delvis finansierades av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och är idag en etablerad del av vuxenutbildningen i Uppsala. (webb-radio)

Glappet mellan gymnasiet och akademin

Många av dagens högskolestudenter känner sig lika förvirrade som jag gjorde under de första studieåren. Det visar både forskning och mina egna erfarenheter som skrivhandledare vid Åbo Akademi, skriver Jane Wingren, universitetslärare på Språkcentret vid Åbo Akademi.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Lära för att leda

Ledarskap är ett återkommande inslag på förskollärar­programmet vid Karlstads universitet. De tycker att de har hittat en bra balans mellan teori och praktik, men vissa färdigheter är problematiska att lära ut.

Artificiell intelligens hjälper elever att läsa

För att förbättra elevernas läsförståelse och läsförmåga testar Skattkärrsskolan i Karlstad AI, artificiell intelligens. Skolan är den enda i Värmland med den nya tekniken som går ut på att en eye tracker, skannar av elevens ögonrörelse och sedan analyserar elevens resultat.

Ny satsning ska främja praktiknära forskning i skolväsendet

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med en examen på forskarnivå att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Syftet med statsbidraget är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Eva-Lotta Hultén: Höj statusen på de praktiska färdigheterna

Frågan om hur praktiska respektive teoretiska kunskaper ska värderas av skola och samhälle är en evig fråga. Eva-Lotta Hultén tar sin utgångspunkt i den schweiziske pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi för att lyfta fram det praktiska görandets betydelse.

Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om undervisning i naturvetenskap i förskolan. Den kan bidra till att forskningsresultat i större utsträckning blir en del av förskolans praktik, och anknyter därmed till skollagens skrivningar om att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund.

Konsten att få ­alla att fungera

Att leda utan att vara chef, det är vardag för landets förskollärare. På förskolan Höjden i Stockholm är ansvarsfördelningen och förutsättningarna för ­ledarskap tydliggjorda och anpassade för alla.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.