Dela:

Digital teknik­ inspirerar unga att träna

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Peppande sms och att kunna mäta sin fysiska aktivitet inspirerar ungdomar att röra på sig. Det visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Vuxna ger ofta tekniken skulden för ungdomars brist på motion. Men med det resonemanget är man förlorad från början, menar fysioterapeuten Anna-Karin Lindqvist, som disputerade med avhandlingen Promoting adolescents’ physical activity @ school i mars i år.

– Det är ingen framkomlig väg. Teknik är en del av unga människors liv. Min studie visar att teknik i stället kan vara ett verktyg för en positiv beteendeförändring, berättar hon.

För att få reda på vad som triggar unga till mer motion ställde Anna-Karin Lindqvist frågan direkt till målgruppen. 28 ungdomar i årskurs 7 fick själva föreslå åtgärder och metoder som de tror lockar till mer fysisk aktivitet. Här handlar det inte om hårdträning av en specifik sport, utan om vardagsmotion. Under en månad fick eleverna sedan testa och utvärdera sina idéer.

De metoder som ungdomarna tog fram bygger på digital teknik som exempelvis sms och meddelanden i smartphones.

– Det är tydligt att ungdomar som regelbundet peppar varandra via sms oftare får till någon form av motion än de som inte peppar varandra. En stor fördel är också att kunna mäta sin aktivitet. Precis som vuxna motiveras av träningsappar uppmuntras eleverna av att kunna läsa av hur många minuter de varit aktiva under dagen.

Lite överraskande men positiva resultat är att flera föräldrar själva kom i gång med träning tack vare sina barn och att stora effekter uppnåddes efter att studien avslutats.

– En tjej som före studien var något av en soffpotatis ändrade livsstil totalt, började dansa zumba och bytte buss mot promenad till skolan. Det var verkligen fascinerande att se!

Skolportens favoritStudien visar också att föräldrarnas livsstil och förhållningssätt har  stor betydelse för ungdomars beteende och syn på fysisk aktivitet.

Anna-Karin Lindqvist planerar nu att utveckla studien med mer avancerad mätteknik samt att ta fram ett virtuellt spel där aktiv tid kan bytas ut mot resurser i spelet.

– Detta är ett drömprojekt och förhoppningsvis får jag medel till en postdoc i Austin, Texas, där man har stor kunskap om spel. Där finns också mycket forskning kring barns fysiska aktivitet och hur den kopplas till kognitiv förmåga. Till exempel använder barn som rör på sig en större del av hjärnan än de som inte är fysiskt aktiva.

Att rörelse har positiv påverkan på barns förmåga att lära är knappast några nyheter. Trots detta ges idrott och hälsa ofta minimalt med utrymme i många skolor.

– Jag tycker att det är märkligt. Framför allt är det konstigt att skolan inte tydligare ser kopplingen mellan fysisk aktivitet och prestation. Vi som arbetar med detta måste vässa våra argument och samverka med skolan!

Av Susanne Sawander

Foto Tomas Bergman

 

FAKTA/

ForskareAnna-Karin Lindqvist

Bakgrund: Leg. fysioterapeut och lektor vid Luleå tekniska universitet

Avhandling: Promoting adolescents’ physical activity @ school


Omslag_Skolporten nr 3_2015

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-10-01 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Så ska fler välja yrkesprogram

Höga förväntningar på eleverna, retorik som lyfter programmens status och bra apl. Det är några faktorer som kan öka intresset för yrkesprogram, anser Kerstin Littke, en av författarna i en ny antologi om yrkesutbildning.

Idéer för livet satsar på förskoleforskning

Uppsala universitets Barn och BabyLab får 1,5 mkr för förskoleforskning. Syftet är att främja tvärgående kunskap om barns utveckling, effekten av olika pedagogiska metoder samt hur föräldrar på bästa sätt kan engageras i sina barns utveckling och lärande.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Forskarintervju: Stärk elevernas självtillit

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.

IKT-nätverksträffar som en del av vårt kollegiala lärande och vår delakultur inom digitalisering

Varje termin genomför Digitaliseringsenheten i Malmö ett antal IKT-nätverksträffar för de IT och IKT-ansvariga på grundskolorna. Under dessa träffar sprider vi information från centralt håll om vad som är aktuellt i vår organisation.

”Det viktigaste är att lära för livet”

Omsorg och trygghet är grundläggande för alla elevers trivsel, inte minst för barnen i grundsärskolan. På Olympiaskolan i Vallentuna uppmuntrar man också eleverna att våga ta risker – och samtidigt upptäcka sig själva.

Digitala möten: nya vanor kräver nya rutiner

Det är väldigt mycket som är annorlunda just nu och samtidigt viktigt att vi fortsätter hålla samma höga kvalitet i vårt arbete. Möten kan ju bli nog så röriga under de bästa omständigheter och därför tänker jag att det är bra med lite punkter att tänka på när vi nu håller så många möten som möjligt över nätet.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.

Gränsland LIGHT – Konstbaserade ingångar i poesiundervisningen del II

Videoklipp där olika konstbaserade ingångar till att arbeta med poesi i undervisningen diskuteras. Fokus ligger på dansskapande och bildskapande arbete. Videorna är producerad inom fortbildningshelheten Gränsland LIGHT som finansieras av Utbildningsstyrelsen.

Ny kvalitetsmodell utvecklar undervisningen inom sfi

En ny modell som bygger på forskning och beprövade erfarenheter inom vuxenutbildningen ska leda till högre kvalitet på sfi-undervisningen samtidigt som det är kvalitetshöjande för både lärare och elever. Det nya konceptet är framtagen av Hermods och kallas internt för sfi 3.0.

Handbok – För dig som vill testa digitala lärresurser som en del av en lärarutbildning

Handboken är framtagen av Swedish Edtest, Högskolan i Halmstad och Region Halland. Handboken bygger på erfarenheter av tester tillsammans med 80 förskollärarstudenter, övningsförskolor och två edtechbolag under hösten 2020. (pdf)

Så lär man elever att skilja på ”sin” och ”deras”

Det händer att Charlotta Hemlin snöar in sig totalt på grammatik. Ett område som kan få henne att fastna är possessiva reflexiva pronomen, där det finns ett undantag som frångår den vanliga tumregeln – vilket brukar ställa till det.

Nya insikter med pedagogik på distans

Övergången till distansutbildning på komvux har gett sva-läraren Gabriella Eftimie anledning att reflektera över sitt arbete. ”Jag har helt tänkt om när det gäller planering och instruktioner. Jag har blivit lite av ett kontrollfreak”, skrattar hon.

Framgångsrika flickor och floppande pojkar

Vi ser allt fler tecken på att en växande grupp pojkar misslyckas i skolan. Även på universiteten ökar andelen kvinnor. Är det så att utbildningen feminiseras, och är det rimligt att skolan så påtagligt gynnar flickor och missgynnar pojkar, frågar sig Erik Cardelús, forskare i pedagogik vid Stockholms universitet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.