Digital teknik­ inspirerar unga att träna

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Digital teknik kan främja ett fysiskt aktivt liv, visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Peppande sms och att kunna mäta sin fysiska aktivitet inspirerar ungdomar att röra på sig. Det visar Anna-Karin Lindqvists avhandling.

Vuxna ger ofta tekniken skulden för ungdomars brist på motion. Men med det resonemanget är man förlorad från början, menar fysioterapeuten Anna-Karin Lindqvist, som disputerade med avhandlingen Promoting adolescents’ physical activity @ school i mars i år.

– Det är ingen framkomlig väg. Teknik är en del av unga människors liv. Min studie visar att teknik i stället kan vara ett verktyg för en positiv beteendeförändring, berättar hon.

För att få reda på vad som triggar unga till mer motion ställde Anna-Karin Lindqvist frågan direkt till målgruppen. 28 ungdomar i årskurs 7 fick själva föreslå åtgärder och metoder som de tror lockar till mer fysisk aktivitet. Här handlar det inte om hårdträning av en specifik sport, utan om vardagsmotion. Under en månad fick eleverna sedan testa och utvärdera sina idéer.

De metoder som ungdomarna tog fram bygger på digital teknik som exempelvis sms och meddelanden i smartphones.

– Det är tydligt att ungdomar som regelbundet peppar varandra via sms oftare får till någon form av motion än de som inte peppar varandra. En stor fördel är också att kunna mäta sin aktivitet. Precis som vuxna motiveras av träningsappar uppmuntras eleverna av att kunna läsa av hur många minuter de varit aktiva under dagen.

Lite överraskande men positiva resultat är att flera föräldrar själva kom i gång med träning tack vare sina barn och att stora effekter uppnåddes efter att studien avslutats.

– En tjej som före studien var något av en soffpotatis ändrade livsstil totalt, började dansa zumba och bytte buss mot promenad till skolan. Det var verkligen fascinerande att se!

Skolportens favoritStudien visar också att föräldrarnas livsstil och förhållningssätt har  stor betydelse för ungdomars beteende och syn på fysisk aktivitet.

Anna-Karin Lindqvist planerar nu att utveckla studien med mer avancerad mätteknik samt att ta fram ett virtuellt spel där aktiv tid kan bytas ut mot resurser i spelet.

– Detta är ett drömprojekt och förhoppningsvis får jag medel till en postdoc i Austin, Texas, där man har stor kunskap om spel. Där finns också mycket forskning kring barns fysiska aktivitet och hur den kopplas till kognitiv förmåga. Till exempel använder barn som rör på sig en större del av hjärnan än de som inte är fysiskt aktiva.

Att rörelse har positiv påverkan på barns förmåga att lära är knappast några nyheter. Trots detta ges idrott och hälsa ofta minimalt med utrymme i många skolor.

– Jag tycker att det är märkligt. Framför allt är det konstigt att skolan inte tydligare ser kopplingen mellan fysisk aktivitet och prestation. Vi som arbetar med detta måste vässa våra argument och samverka med skolan!

Av Susanne Sawander

Foto Tomas Bergman

 

FAKTA/

ForskareAnna-Karin Lindqvist

Bakgrund: Leg. fysioterapeut och lektor vid Luleå tekniska universitet

Avhandling: Promoting adolescents’ physical activity @ school


Omslag_Skolporten nr 3_2015

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-10-01 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Marie Hedbergs avhandling handlar om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna, som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Skolor konkurrerar med hjälp av idrott

Allt fler skolor erbjuder idrottsprofilerade utbildningar för att öka sin konkurrenskraft. Men det är ont om utbildade lärare på utbildningarna, som främst lockar pojkar med svensk bakgrund och som har högutbildade föräldrar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Full rulle på Barnkullen

Störst av allt är leken, på förskolan Barnkullen i Hålanda. Glädjen sätts före ordningssinnet och om barnen inte lekt klart får mellanmålet vänta.  

Gott resultat när lärare handleder varandra

Kollegial handledning är ett av flera exempel på hur lärarkollegor i allt högre utsträckning hjälper varandra till kompetensutveckling. En avhandling som läggs fram vid Göteborgs universitet visar hur detta både ökar samarbetet och minskar konflikterna i skolan. Avhandlingen visar även hur komplex handledning är.

Att lära på avstånd

Distansutbildning, flexibelt lärande, blended learning, nätbaserat lärande, open university. Begreppen är många när utbildningar världen över alltmer flyttar över till nätet. Vid Karlstads universitet har bland andra lärarutbildningen lång erfarenhet av att utbilda på avstånd (pdf – scrolla till sidan 12).

Svaga läsare kan bli starka lärare

Dåliga resultat i ett läsförståelsetest vid lärarutbildningens början säger inget om hur studenterna kommer att klara utbildningen. Trots en svag början finns det många som klarar sig utmärkt. Frågan är därför om den här typen av prov bör användas som urvalsinstrument, skriver Christine Lalander, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, i en licentiatuppsats.

Förskollärare tar tillvara olika kulturella bakgrunder

Andelen barn med utländsk bakgrund på länets förskolor kommer att öka under de närmsta åren. En av de mest sökta utbildningarna på Södertörns högskola i Flemingsberg är förskollärarutbildningen med interkulturell profil.

Vart är vi på väg?

”Frågan vi borde ställa är inte hur vi jobbar med digitala läromedel i skolan utan hur jobbar vi med lärandet i skolan i en digitaliserad värld” Jag älskar citatet ovan från Peter Bragner (@rektorPeter). Det sätter fokus på debatten just nu, skriver Mikael Parknäs, rektor Smedingeskolan Kungsbacka.

Lund ny på prestigefylld lista

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har ett av världens 50 bästa masterprogram, enligt Financial Times. Ekonomihögskolans finansprogram är nykomling på en 38:e plats.

UR: Lärarrummet – Filosofi på förskolenivå

Med hjälp av filosofiska samtal vill Suzanne Axelsson, förskollärare på förskolan Filosofiska, lära barnen att lyssna på varandra och se saker ur varandras perspektiv. Visionen är att barnen ska växa upp till att bli reflekterande och empatiska individer.

Skolmat på schemat

Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Sätt därför skolmåltiden på schemat och använd den som en del av utbildningen. Det är Livsmedelsverkets och Skolverkets budskap i en gemensam satsning på skolmåltiderna.

Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger

Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i Ann-Charlotte Lintons avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

UR: Lärarrummet – Helena-Irmeli Pekkala, NO-lärare med dyslexi

Hon är läraren som inte kan stava. Men HP, som hon kallas, låter inte sin dyslexi hindra henne i klassrummet. Jag tänker lite annorlunda än andra lärare på grund av mitt handikapp och är extra mån om att göra mina lektioner så visuella och lättfattliga som möjligt, säger Helena-Irmeli Pekkala (webb-radio).

Hälften av alla barn med stora rörelsenedsättningar deltar inte i skolidrotten

För barn med stora rörelsenedsättningar är det ytterst viktigt att ta tillvara på alla tillfällen till fysisk aktivitet, men en avhandling från Lunds universitet visar att nästan hälften av dessa barn inte deltar i skolidrotten. Barn med intellektuella funktionsnedsättningar får också färre fysioterapeutiska insatser än barn med rörelsenedsättningar.

UR: Ny vår för estetämnena – men med vilka lärare?

De estetiska ämnena ska bli obligatoriska i gymnasiet igen. Samtidigt börjar lärarlegitimationsreformen märkas av, och då särskilt inom estetiska ämnen där många lärare nu anses obehöriga och inte längre får sätta betyg på sina elever. På Södra Latins gymnasium i Stockholm är frustrationen stor. (webb-tv)

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.