Dela:

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Kristina Hunehäll Berndtsson. Foto: Emelie Asplund

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Digitala sexuella trakasserier kan vara till exempel oönskade dickpics och nakenbilder, eller delandet av sexuella bilder och videoklipp. Det kan handla om något man delat i samförstånd från början som sedan delas vidare utan samtycke, eller att man blir hotad eller lurad att dela bilder.

Kristina Hunehäll Berndtsson har i sin forskning undersökt elevers erfarenheter av digitala sexuella trakasserier. En generell iakttagelse är att dessa kränkningar påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning.

– Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt om det exempelvis handlar om elever i samma klass, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

DET SOM BRUKAR kallas sexting, att skicka exempelvis bilder eller filmer med sexuellt innehåll via mobilen, kan missbrukas på flera olika sätt, och skolungdomar beskriver alltså själva detta som vanligt. Eleverna i studien uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta. Men ungdomarna beskriver samtidigt att det är svårt att vända sig till vuxenvärlden, trots att konsekvenserna av trakasserierna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Det visade sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

Både flickor och pojkar drabbas, visar avhandlingen:
– Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår ofta inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier eftersom det sker digitalt.

RESULTATEN ÄR VIKTIGA att känna till för lärare, elevhälsoteam och rektorer och andra som jobbar i skolan, enligt Kristina Hunehäll Berndtsson. Men även poliser och andra som jobbar med unga behöver känna till omfattningen, menar hon.

– Det är en samhällsfråga och det är viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem.

Av Susanne Rydell

Foto Emelie Asplund


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Sexting handlar om att skicka bilder eller filmer med sexuella innehåll digitalt. I sin forskning belyser Kristina Hunehäll Berndtsson högstadieelevers upplevelser av detta numera mycket vanliga fenomen. Alla som arbetar med ungdomar borde läsa denna avhandling för att få en ökad förståelse kring fenomenet och därmed bättre kunna agera mot de sexuella trakasserier som sker i skolan via sexting.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Kristina Hunehäll Berndtsson, född 1977.
Bor: Kungsbacka
Avhandling: Digitala sexuella trakasserier i skolan. Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet
Bakgrund: Sjuksköterska och lärare.
Disputerade: 18 mars 2022 vid Göteborgs universitet.


Skolportens magasin nr 4/2022 – ute 13 sep 2022!

Tema: Barn på flykt

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-09-15 10:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-20 11:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Ledare: Dra nytta av lärdomarna

Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Så kan förskolan stötta barn på flykt

Läs vår intervju med Erica Mattelin, leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i förskolan. Hon kommer att tala om hur förskolan kan stötta flyktingbarn.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Matematiska begreppen som ställer till det för eleverna

De flesta lärare, lärarstudenter och elever kan inte ge exempel på när man använder de matematiska begreppen median och typvärde. ”För att skapa en djupgående förståelse måste läraren ta sig tid att prata om begreppen med sina elever”, säger forskaren Karin Kihlblom Landtblom.

Barns språkliga förmåga och hur de själva skattar sitt välmående på förskolan

I en ny publicerad studie ställs frågan om det finns en koppling mellan barns språkliga förmåga och deras självupplevda välmående i förskolan.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

IKT-bibliotek och digitalisering i förskolan?

Förskollärarna Hillevi Skoglund och Sofia Andersson i Eda kommun har arbetat fram ett IKT-bibliotek och ett bokningssystem där förskolan kan boka saker från biblioteket och även boka en IKT-pedagog. Under sitt deltagande i Framtidens Lärande Väst hoppas de kunna inspirera andra till nya idéer på hur arbetet med att utveckla digitaliseringen kan se ut.

Ny rapport: Tidig omsorg kan gynna barns utveckling

Barn som kommer från svåra hemförhållanden kan ha stor nytta av att börja på förskola tidigt. Det visar en ny rapport. ”De tenderar att få bättre provresultat och möjligheter i yrkeslivet”, säger forskaren Jonas Jessen.

Så kommer AI och ChatGPT att påverka skolan

Under skolkonferensen Sett pratade doktoranden Erik Winerö om hur AI och ChatGPT kan komma att påverka skolan. Han menar att det framöver blir ännu viktigare för lärare att prata med sina elever om fusk, att lärare behöver utveckla sin förståelse av AI och att kommuner behöver ett nytt sätt att se på upphandling.

Nytt stödmaterial för förskolan i arbetet med att främja barns psykiska hälsa

De första åren i ett barns liv är avgörande för den fortsatta utvecklingen av deras psykiska och fysiska hälsa. Därför är det viktigt att upptäcka tecken på ohälsa i ett tidigt stadium och erbjuda anpassade insatser för att stärka barnets mående. Men hur går man till väga i praktiken? Nu finns ett webbaserat stödmaterial tillgängligt för förskolor som vill arbeta hälsofrämjande och förebyggande.

Bruset hjälper barn med adhd och dyslexi

Barn med adhd och dyslexi kan fokusera och minnas bättre med hjälp av så kallat vitt eller brunt brusljud. Nu vill forskaren Göran Söderlund ta reda på om bruset kan få samma effekt som adhd-mediciner.

Brus och rock’n’roll kan hjälpa barn med adhd fokusera

Brunt, vitt eller rosa brus – eller riktigt skrällig hårdrock. Bakgrundsljud medan man läser kan få en att fokusera och minnas bättre, särskilt om man har adhd eller dyslexi. Här är ljuden som hjälper dig fokusera, och varför det känns så bra.    

Knepet som kan få barnen att smaka på maten

”Du kan väl åtminstone smaka”, säger vi till matkräsna barn. Men vi borde låta dem lukta först, för att väcka deras nyfikenhet, menar doktoranden Linnea Apelman som nu ska testa metoden på elever. ”Luktsinnet är mer sofistikerat än smaksinnet”, säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser