Dela:

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Kristina Hunehäll Berndtsson. Foto: Emelie Asplund

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Digitala sexuella trakasserier kan vara till exempel oönskade dickpics och nakenbilder, eller delandet av sexuella bilder och videoklipp. Det kan handla om något man delat i samförstånd från början som sedan delas vidare utan samtycke, eller att man blir hotad eller lurad att dela bilder.

Kristina Hunehäll Berndtsson har i sin forskning undersökt elevers erfarenheter av digitala sexuella trakasserier. En generell iakttagelse är att dessa kränkningar påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning.

– Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt om det exempelvis handlar om elever i samma klass, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

DET SOM BRUKAR kallas sexting, att skicka exempelvis bilder eller filmer med sexuellt innehåll via mobilen, kan missbrukas på flera olika sätt, och skolungdomar beskriver alltså själva detta som vanligt. Eleverna i studien uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta. Men ungdomarna beskriver samtidigt att det är svårt att vända sig till vuxenvärlden, trots att konsekvenserna av trakasserierna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Det visade sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

Både flickor och pojkar drabbas, visar avhandlingen:
– Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår ofta inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier eftersom det sker digitalt.

RESULTATEN ÄR VIKTIGA att känna till för lärare, elevhälsoteam och rektorer och andra som jobbar i skolan, enligt Kristina Hunehäll Berndtsson. Men även poliser och andra som jobbar med unga behöver känna till omfattningen, menar hon.

– Det är en samhällsfråga och det är viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem.

Av Susanne Rydell

Foto Emelie Asplund


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Sexting handlar om att skicka bilder eller filmer med sexuella innehåll digitalt. I sin forskning belyser Kristina Hunehäll Berndtsson högstadieelevers upplevelser av detta numera mycket vanliga fenomen. Alla som arbetar med ungdomar borde läsa denna avhandling för att få en ökad förståelse kring fenomenet och därmed bättre kunna agera mot de sexuella trakasserier som sker i skolan via sexting.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Kristina Hunehäll Berndtsson, född 1977.
Bor: Kungsbacka
Avhandling: Digitala sexuella trakasserier i skolan. Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet
Bakgrund: Sjuksköterska och lärare.
Disputerade: 18 mars 2022 vid Göteborgs universitet.


Skolportens magasin nr 4/2022 – ute 13 sep 2022!

Tema: Barn på flykt

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-09-15 10:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-20 11:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 5 november.

Ledare: Dra nytta av lärdomarna

Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Så kan förskolan stötta barn på flykt

Läs vår intervju med Erica Mattelin, leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i förskolan. Hon kommer att tala om hur förskolan kan stötta flyktingbarn.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Gift i gamla leksaker riskerar barns hälsa

Att låta barnen leka med ärvda plastleksaker kan vara en risk. När forskare testade gamla leksaker och utklädningsföremål i plast innehöll 84 procent av föremålen gifter som kan orsaka störningar i utvecklingen och fortplantningsförmågan hos barn.

Därför måste vi ta elevernas bilder på allvar

Enligt professorn Karin Aronsson kan vi lära oss mycket om barn genom att studera deras teckningar. Men tyvärr tar vi sällan tillvara på deras slagkraftiga sätt att analysera sin omvärld. Så vill Karin Aronsson bidra till förändring med sin nya bok ”Att läsa barns bilder”.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Forskaren: ”Rörelse måste in i förskolans läroplan”

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som krävs för ett hälsosamt liv.

Sånger som kan förändra liv – så kan musik i unga åldrar förhindra framtida kriminalitet

Kan musik riktad till barn i förskoleåldern hjälpa till att förebygga framtida kriminalitet? Det tror både forskningen och professor Anna-Karin Andershed, som utvecklat idén PUFF.  

Ny metod ger barn bättre koll på matematik

Förskolebarn som lär sig att se och förstå tal blir bättre på matematik jämfört med det traditionella sättet att räkna upp och ner. Det visar forskning om en ny metod.

Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen

Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Forskaren: Så kan vi lyfta pojkarna i skolan

Pojkar presterar generellt sämre än flickor i skolan. Här tipsar forskaren Fredrik Zimmerman om hur lärare kan bidra till att vända trenden.

Podcast: Så fungerar TMO, traumamedveten omsorg

Lyssna på ett nytt avsnitt av Skolverkspodden som handlar om hur traumamedveten omsorg, TMO kan vara till hjälp för alla som möter barn och unga i och utanför skolan. Avsnitt från både förskola och gymnasieskola. Lyssna på ett nytt avsnitt av vår podd. (webb-radio)

Förskolan Galaxen vill gå på djupet i hållbarhetsfrågorna

Galaxen i Almby är en av 14 förskolor från Örebro som deltar i FoU-programmet ”Hållbar förskola” fram till 2024. Förskolan hoppas att hållbarhetsfrågorna kommer vara ständigt närvarande och att en förändrat förhållningssätt växer fram hos både barn och vuxna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer