Dela:

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Kristina Hunehäll Berndtsson. Foto: Emelie Asplund

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Digitala sexuella trakasserier kan vara till exempel oönskade dickpics och nakenbilder, eller delandet av sexuella bilder och videoklipp. Det kan handla om något man delat i samförstånd från början som sedan delas vidare utan samtycke, eller att man blir hotad eller lurad att dela bilder.

Kristina Hunehäll Berndtsson har i sin forskning undersökt elevers erfarenheter av digitala sexuella trakasserier. En generell iakttagelse är att dessa kränkningar påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning.

– Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt om det exempelvis handlar om elever i samma klass, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

DET SOM BRUKAR kallas sexting, att skicka exempelvis bilder eller filmer med sexuellt innehåll via mobilen, kan missbrukas på flera olika sätt, och skolungdomar beskriver alltså själva detta som vanligt. Eleverna i studien uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta. Men ungdomarna beskriver samtidigt att det är svårt att vända sig till vuxenvärlden, trots att konsekvenserna av trakasserierna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Det visade sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.

Både flickor och pojkar drabbas, visar avhandlingen:
– Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår ofta inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier eftersom det sker digitalt.

RESULTATEN ÄR VIKTIGA att känna till för lärare, elevhälsoteam och rektorer och andra som jobbar i skolan, enligt Kristina Hunehäll Berndtsson. Men även poliser och andra som jobbar med unga behöver känna till omfattningen, menar hon.

– Det är en samhällsfråga och det är viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem.

Av Susanne Rydell

Foto Emelie Asplund


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Sexting handlar om att skicka bilder eller filmer med sexuella innehåll digitalt. I sin forskning belyser Kristina Hunehäll Berndtsson högstadieelevers upplevelser av detta numera mycket vanliga fenomen. Alla som arbetar med ungdomar borde läsa denna avhandling för att få en ökad förståelse kring fenomenet och därmed bättre kunna agera mot de sexuella trakasserier som sker i skolan via sexting.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Kristina Hunehäll Berndtsson, född 1977.
Bor: Kungsbacka
Avhandling: Digitala sexuella trakasserier i skolan. Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet
Bakgrund: Sjuksköterska och lärare.
Disputerade: 18 mars 2022 vid Göteborgs universitet.


Skolportens magasin nr 4/2022 – ute 13 sep 2022!

Tema: Barn på flykt

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-09-15 10:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-20 11:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Ledare: Dra nytta av lärdomarna

Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Så kan förskolan stötta barn på flykt

Läs vår intervju med Erica Mattelin, leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings universitet, som ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik i förskolan. Hon kommer att tala om hur förskolan kan stötta flyktingbarn.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Stötta barns muntliga berättande i förskolan

Att kunna berätta så att det blir begripligt för andra handlar om att bli lyssnad på och att förstå sig själv och sin omvärld. Därför behöver förskollärare stötta barnen i deras muntliga berättande. Det menar Agneta Pihl, som nyligen har disputerat vid Göteborgs universitet.

Personal i förskolan tolkar centralt ord på olika vis

Förskolan ska bedriva undervisning. Det är läroplanen tydlig med. Men vad menas med undervisning, när det gäller förskolan? Det kan betyda en rad olika saker beroende på vem som får frågan, visar doktoranden Jenny Henriksson vid Högskolan Kristianstad.

Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det blir ett så normaliserat sätt att vara, att de inte tänker på det som sexuella trakasserier”

Nästan alla elever är utsatta, på något sätt, av det vi vuxna skulle kalla sexuella trakasserier. Det menar Liselotte Eek-Karlsson, som forskar om hur sexuella trakasserier i skolan kan förstås, hanteras och motverkas.

Ifous tjugonde FoU-program sätter fokus på undervisningen i anpassad skola

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man som lärare ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän i samverkan med forskare från två lärosäten och Ifous det tjugonde FoU-programmet i Ifous historia. Ett program som ska öka kunskaperna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

Digitalt bildskapande lär barnen tänka källkritiskt

På förskolan Kortedala Park lär sig barnen att tänka källkritiskt under lekfulla former. Med stöd från förvaltningens digitaliseringsfond driver förskolan ett utvecklingsprojekt där barnen själva lär sig skapa och manipulera digitala bilder. Det ger en djupare förståelse för att allt vi ser inte är sant.

Per Båvner: Respons på “Vad skulle en ”de-akademisering” av lärarutbildningen innebära?”

Anders Jönssons artikel om lärarutbildningen är ett välkommet initiativ där en diskussion kan inledas utan att hamna i politiskt käbbel utifrån låsta positioner. Det skriver Per Båvner, utredare på Lärarförbundet och tidigare anställd vid lärarutbildningarna på Stockholms och Karlstads universitet.

Boktips: Så jobbar du effektivt med skolutveckling

Vi har läst en ny bok om skol- och undervisningsutveckling, två böcker om ledarskap och organisation, och en bok om barns inflytande i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser