Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Publicerad:2022-12-20

Uppdaterad:2023-09-15

Skribent:Staffan Eng

IlIllustration: Peter Gehrman — **Illustration: Peter Gehrman.**

Mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning. Det efterlyser forskarna i den nya nationella digitaliseringsstrategin. SVENSK SKOLA SKA bli bäst i världen på digitalisering. Det var det uttalade målet för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet för år 2017 till 2022, som syftade till att förbereda eleverna för morgondagens högteknologiska samhälle och arbetsmarknad. I praktiken innebar digitaliseringsstrategin att alla i skolan – elever, lärare, skolledare och huvudmän – skulle få en adekvat digital kompetens, att tillgången till digitala verktyg skulle bli likvärdig och att digitaliseringen av skolan skulle utvecklas med hjälp av forskning och uppföljningar. Enligt Skolverkets senaste uppföljning från 2021 har skolans modernisering redan kommit en god bit på väg – låt vara att fler rektorer behöver arbeta systematiskt med digital utveckling och att elever i behov av stöd behöver få en bättre tillgång till digitala verktyg. Men Sylvana Sofkova Hashemi, professor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet, menar att det inte räcker med investeringar i ny teknik. Vi behöver också fundera över hur tekniken ska användas. I en studie från år 2020 där hon tillsammans med några kollegor undersökte de nya skrivningar som infördes i styrdokumenten i samband med digitaliseringsstrategin har hon sett att det fortfarande är oklart vilket slags digital kompetens eleverna egentligen förväntas utveckla och hur den ska bedömas i undervisningen. – Det som har gjorts hittills känns som ett första steg. Förändringarna finns framför allt i de olika ämnenas centrala innehåll – inte i betygskriterierna och avsnitten om bedömning. Det gör det svårt för lärarna att bedöma elevernas kunskaper, säger Sylvana Sofkova Hashemi. I studien såg hon också att styrdokumenten lade en oproportionerligt stor vikt vid själva verktygsanvändningen. Samtidigt saknades det tydliga formuleringar om vad eleverna skulle kunna i olika årskurser – inte minst när det gällde digital kommunikation med andra medier än skriven text. – Både lärare och elever går vilse. Det saknas till exempel ett språk för vad en passande bild är i elevernas redovisningar, och det är långt ifrån självklart hur mycket en svensklärare ska kunna om filmteknik. Mer generellt är det otydligt för lärarna vad digital kompetens innebär rent didaktiskt i deras ämnen. I den nya digitaliseringsstrategin för åren 2023 till 2028, som presenterades nu i december, hoppas Sylvana Sofkova Hashemi att det kommer att bli ett större fokus på vilka digitala kunskaper eleverna ska utveckla och i vilka situationer som de digitala verktygen är lämpliga att använda. I dag hör hon ofta att rektorer köper in dyr utrustning som inte används i undervisningen. Hon menar också att många lärare begränsar sin användning till de mest grundläggande funktionerna – utan att tillvarata verktygens möjligheter till exempelvis samarbeten mellan elever. – De digitala verktygen används som ett komplement, nästan som en skrivmaskin, och eleverna får sällan samarbeta eftersom bedömningen ska göras individuellt. Vi måste hitta bättre former för kollaborativt lärande och för hur det ska bedömas. I REGERINGSUPPDRAGET för den nya strategin betonas särskilt att digitaliseringen ska bidra till en bättre måluppfyllelse och likvärdighet. Stefan Hrastinski, professor inriktad mot digitalt lärande vid KTH, lyfter fram två digitala teknologier som han tror har en stor potential att förbättra lärandet. Den ena är just kollaborativa verktyg, där eleverna kan se vad andra elever gör och ge varandra feedback – till exempel genom att arbeta med texter i delade dokument. Den andra är interaktiva läromedel som anpassar sig till enskilda elevers nivå och repeterar det de har svårast för. – Men det är ganska komplicerat att använda individanpassade läromedel, för dagens skola bygger på tanken att lärarna har en större grupp elever som jobbar i samma takt. I vilken utsträckning vissa individer kan tillåtas att utvecklas snabbare än andra är snarast en politisk fråga, säger han. Digitala läromedel gör det också lättare för lärare att följa elevernas utveckling. Den informationen kan enligt Stefan Hrastinski användas till att jobba extra med elever som har fastnat eller göra smartare gruppindelningar – antingen i grupper där alla elever är på samma nivå eller så att det finns några elever i varje grupp som kan hjälpa de andra. – Det blir ett annat sätt att tänka på lärarrollen. Läraren blir mer av en organisatör eller moderator, som underlättar enskilda elevers lärande i stället för att tala till alla elever samtidigt i den utsträckning man kanske gör i dag. Samtidigt varnar han för att ha en övertro på den nya tekniken. För även om det finns en uppsjö av internationella studier som tyder på att användning av digitala verktyg kan förbättra elevernas lärande i en viss situation, så saknas det tydliga positiva effekter i större forskningssammanställningar. – Det är inte så att digitaliseringen kommer att få alla elever att plötsligt prestera mycket bättre. Om lärarna inte har fått fortbildning och det kommer in ny teknik i klassrummet så kan det snarare bli en distraktion som försämrar lärandet. I SVERIGE GJORDE till exempel Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, år 2019 en stor studie av hur kunskapsresultaten påverkades på skolor där alla elever hade varsin dator. Slutsatsen var att det inte gick att se någon effekt alls – utom möjligen en viss försämring hos elever med lågutbildade föräldrar. Liknande resultat visade det svenska forskningsprojektet Unos Uno år 2013 och en OECD-rapport från år 2015, om kopplingen mellan IKT och lärande, som konstaterade att det var viktigare att satsa på undervisning i grundläggande läs- och räkneförmågor. CATARINA PLAYER-KORO, professor i pedagogiskt arbete och verksam vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, forskar om digitalisering ur ett sociologiskt perspektiv. Hon menar att sådana större studier av sambandet mellan digital teknik och lärande visar att verkligheten inte lever upp till den teknikoptimistiska retorik som har drivit på skolans digitalisering. – Däremot visar studierna att när kompetenta lärare använder digitala redskap på ett genomtänkt sätt leder det till goda resultat i klassrummet. Frågan är bara i vilken utsträckning det beror på själva tekniken, säger hon. Själv tycker hon att det är problematiskt att digitaliseringen i så hög grad drivs av aktörer utanför skolsystemet som saknar pedagogiska kunskaper, eftersom många digitala verktyg styr hur lärarna arbetar. Det har hon sett i ett pågående projekt om digitalt arbete i skolan. – Flera lärare jag har pratat med säger att om de själva fick bestämma så skulle de inte lägga upp sin undervisning så som de gör. Men eftersom plattformen är konstruerad på ett visst sätt så måste de ändå göra det. MEN DET STÖRSTA problemet med digitaliseringen är enligt Catarina Player-Koro den stora insamlingen av beteendedata. Trots att försäljningen av sådana data är en av IT-företagens viktigaste inkomstkällor finns det vad hon känner till knappt några regler alls för hur data används. – För mig är det närmast upprörande! När man som vuxen blir övervakad så får man åtminstone godkänna det i ett avtal, men i det här fallet handlar det om små barn som över huvud taget inte har möjlighet att ta ställning till om de vill bli tappade på beteendedata under sin skolgång. Därför hoppas hon att den nya digitaliseringsstrategin ska mana till en diskussion om vilka krav och regelverk som behövs för IT-leverantörerna, samtidigt som den skruvar ner förväntningarna på tekniken till mer realistiska nivåer. Dessutom skulle hon vilja se en översyn av reglerna för offentliga upphandlingar, som hon menar missgynnar kommunala skolor. – Vart fjärde år finns risken att ett företag dumpar priset så att skolorna måste byta till deras plattform och anpassa hela sitt system till det. Privata skolor har inte det kravet på sig eftersom de går under aktiebolagslagen. Det behöver man titta på ur ett likvärdighetsperspektiv. STEFAN HRASTINSKI tror att det skulle underlätta med regionala eller nationella samarbeten vid upphandlingar, eftersom det är svårt för små kommuner att själva identifiera behov och förhandla med olika företag. Ett möjligt alternativ vore en nationell plattform med olika digitala verktyg och läromedel som är tillgängliga för alla skolor. Han menar också att det är viktigt för likvärdigheten att lärarutbildningarna blir bättre på att undervisa om digitalisering – blivande lärare behöver en djupare förståelse för hur digitala verktyg kan användas för att stödja elevernas lärande. Samtidigt betonar Stefan Hrastinski att det allra viktigaste är vad eleverna lär sig – inte om det sker digitalt eller analogt. – Jag ser ingen pedagogisk poäng med att pressa in digital utrustning bara för att vara moderna. Då är det bättre att vi frågar oss hur vi kan använda digitala verktyg för att möta alla elevers behov och förbereda dem för dagens digitala samhälle. Illustration Peter Gehrman

FAKTA/Digitaliseringsstrategin * Den nya digitaliseringsstrategin – som avlöser den gamla för åren 2017–2022 – ska enligt regeringens uppdrag bidra till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Den ska också ta hänsyn till möjligheter och utmaningar i förhållande till elevernas ålder och kunskaper – särskilt när det gäller yngre barn. * Ett förslag till ny strategi redovisades av Skolverket den 19 december, läs det här!Källa: SkolverketFAKTA/SKR:s utvärdering * Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, utvärderade i oktober år 2021 sin egen handlingsplan för genomförandet av digitaliseringsstrategin. * Enligt utvärderingen har mycket arbete påbörjats, men ännu saknas: medel till fortbildning för lärare, en plan för lärarutbildningarnas arbete med digitalisering, systematisk datainsamling för uppföljning, stimulans till forskningssamverkan mellan akademi och skolväsende. Källa: SKR

Skolporten nr 6 2022.Artikeln är publicerad som en del av en temaartikel om skolans digitalisering i Skolporten nr 6 2022. Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här! Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-erbjudandet 2 nr av Skolporten för endast 99 kr*. LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!*Endast för nya prenumeranter

Digitalisering Skolreformer Skolportens magasin Skolporten Skolpolitik Kompetensutveckling, fortbildning Didaktik

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar

Digital temaföreläsning

Leda språkutveckling och högläsning i förskolan

Välkommen till Skolportens temaföreläsning om hur du kan leda arbetet med språkutveckling och högläsning i förskolan. Föreläsningen finns tillgänglig 11 maj–15 juni. Innehållet riktar sig till rektorer i förskolan, men kan även vara av intresse för förskollärare med utvecklingansvar.

Läs mer och boka