Dela:

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Johan Sandén.

Johan Sandén. Foto: Jonas Malmström

Skolans digitalisering innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén, som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Administratör, skådespelare, polis och PR-konsult. Att vara lärare har alltid inneburit att axla en rad olika roller, men med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det visar Johan Sandén i sin avhandling Närbyråkrater och digitaliseringar. Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer. I den undersöks hur lärarna ser på digitaliseringen i skolan och hur det påverkar deras eget arbete, både i och utanför klassrummet. Avhandlingen innehåller även en översikt av nationell och internationell forskning om hur tjänstemäns och lärares arbete påverkas av digitaliseringen.

– Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och när det gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden där trycket på digitalisering är som störst, säger Johan Sandén.

I avhandlingen definieras fyra olika typer av digitalisering som i hög grad men på olika sätt påverkar lärares arbete: sociala medier, lärplattformar, digitalisering av undervisning samt digitalisering som styrning. Johan Sandén pekar på två viktiga insikter som dessa olika former av digitalisering har lett till. Den ena är att digitaliseringen innebär att utrymmet för lärarens roll som expert blir mindre:

– När varje elev arbetar vid en egen digital enhet, som i dag ofta är fallet i så kallade en till-en-system, behöver lärare arbeta allt mer kontrollerande, vilket jag beskriver som en polisroll. Vid fjärr- och distansundervisning övergår lärarens expertroll till en skådespelarroll, och i arbetet med digitala läromedel växlar lärarna över till en redaktörsroll. I handhavandet med lärplattformar arbetar de mer likt administratörer.

Sociala medier har också medfört att en hel del lärare förväntas marknadsföra sin egen skola. Här blir lärarna något av en PR-konsult. Men användningen av sociala medier bidrar framför allt till att lärares kollegiala sammanhang har vidgats och fördjupats, vilket inneburit en utveckling av lärarnas expertis, något som såklart är positivt, menar Johan Sandén.

Den andra insikten handlar om de olika tidsaspekter som finns inbyggda i digitaliseringens olika former. Klickbara rutor i en lärplattform ger exempelvis en indikation på hur mycket tid som lärare bör lägga på arbetsuppgiften. En annan tidsaspekt synliggörs med den individualiserade undervisningen, något som digitaliseringar förstärker. Det innebär att lärarna måste öka sin arbetstakt eftersom de hela tiden måste skifta mellan elevernas olika arbetstempo.

– Något jag slogs av var hur många olika tidsdimensioner som finns inbyggda i de olika digitaliseringarnas former. Det framträdde väldigt tydligt när jag lade på det här tidsfiltret på mitt material. Det är ett komplext nät av tidsstrukturer som lärarna ska förhålla sig till.

Bakom allt detta finns ett återkommande pågående budskap från såväl ledning som politiken om vikten av ökad digitalisering, konstaterar Johan Sandén, som hoppas att resultaten kan bidra till ökade insikter om hur den digitalisering som pågår i skolan påverkar lärare.

Susanne Sawander

Foto: Jonas Malmström


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Denna avhandling sätter ord på flera fenomen i lärares alltmer digitaliserade yrkesvardag. I stället för att effektivisera, expanderar mängden roller och kontaktytor kraftigt och de digitala verktygen tar över styrningen av lärares tid. Det blir ett nät av strukturer som gör det svårare för lärare att arbeta som de skulle vilja.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Johan Sandén

Avhandling: Närbyråkrater och digitaliseringar. Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer

Bakgrund: Fil. dr i företagsekonomi med inriktning på offentlig organisation och ledning. Masterexamen i offentlig förvaltning, kandidatexamen i statsvetenskap. Arbetar i dag som forskare inom företagsekonomi och offentlig förvaltning på Södertörns högskola

Disputerade: 2021-10-22 vid Södertörns högskola


Omslag Skolporten nr 1/2022.

Skolporten nr 1/2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 11 februari 2022!

INTERVJU: Forskaren och juristen Maria Refors Legge vill visa hur lärarnas vardag påverkas av skollagen.

TEMA: Matematik för alla.

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-02-17 12:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer