Dela:

Effekten av en lärare

Eric Hanushek, Stanford university, USA. Foto Michael Short.

EKONOMIPROFESSORN Eric Hanushek är inte helt okontroversiell i sin uppfattning om att klasstorleken inte spelar någon större roll. Det är lärarkvaliteten, effektiviteten, som är avgörande, menar han. Och lösningen: att byta ut de sämsta lärarna.

Som ung student läste Eric Hanushek om en amerikansk studie som hävdade att föräldrarna var den huvudsakliga orsaken till hur väl eleverna klarade sig i skolan.

– Jag tänkte: Det kan ju inte stämma. Vi lägger ner så mycket resurser på skolorna, det är klart att skillnaderna mellan skolor, och mellan lärare, måste spela roll, säger Eric Hanushek, som forskar på utbildningssystem vid Stanford university i USA.

HAN SKREV EN uppsats om ämnet och har forskat om skolkvalitet sedan dess. I början var det inte många ekonomer som arbetade med utbildningsfrågor.

– Jag gjorde det, till många skolforskares förtret. De gillade inte att ekonomer kom och klampade in på deras fält, men i dag är utbildningskvalitet ett populärt forskningsfält bland duktiga ekonomer, eftersom det finns mycket bra statistik att utgå ifrån, säger han när vi pratar över Skype.

Bland annat har Eric Hanushek studerat klasstorlekens betydelse för skolkvaliteten – och avfärdar den helt. Att satsa på minskade klasser är det största resursslöseriet i skolan, menar han. Det är dyrt att krympa klasserna eftersom det kräver fler lärare till samma antal elever.

– Minskade klasser är inte ens i närheten av lärarkvaliteten när det gäller att förbättra elevresultaten.

Men han medger att det är svårt att ringa in vem som är en bra lärare genom bara några få egenskaper.

– Undervisning är en extremt komplicerad uppgift. Det är en blandning av din egen kunskap om ämnet, förmågan att hantera olika elever i en viss ålder, att kontrollera en klass och att motivera dem. Vår forskning kan inte identifiera de enskilda komponenterna. Men alla på en skola vet precis vilka som är bra lärare, och vilka som är dåliga.

Eleverna vet det, deras föräldrar vet det, lärarkollegorna vet det, rektorn vet det … Det räcker förstås inte ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett standardsätt för att studera den så kallade lärareffekten är därför att jämföra nationella prov i ämnen som läsning, matematik och naturkunskap i stora dataunderlag från skolor.

– En bra lärare är den som får ut bra inlärningsresultat av sina elever. Vad kommer in i klassrummet, och vad kommer ut ett år senare? Och det verkar inte spela någon roll vilken typ av elever man har. Bra lärare får goda resultat med både högpresterande och lågpresterande elever.

PÅ 1990-TALET publicerade Eric Hanushek en omtalad studie från Gary i Indiana, en stad med nedlagd stålindustri och huvudsakligen låginkomsttagare. I de skolklasser som hade de bästa lärarna lärde sig eleverna 1,5 års material under ett år, medan eleverna som hade de sämsta lärarna bara lärde sig ett halvårs material under samma period.

– Eleverna var jämförbara, men lärarnas kompetens skiljde sig åt. Beroende på vilket klassrum eleven råkade hamna i kunde den alltså få ett helt års skillnad i kunskap. Den sortens studier har gjorts i många skolor nu, i många stater, och visar att lärarens effekt i klassrummen är dramatisk.

Eric Hanushek är öppen och pratar lättsamt om sin forskning. Mest känd är han för sin forskning om just lärareffekten, men han har även tittat på klasstorlek och ansvarsutkrävande. Han skrattar ofta, men är också tydligt bekymrad över att så få skolor bryr sig om forskningsresultaten.

Han berättar om ett ovanligt och radikalt skolsystem som infördes i Washington D.C. år 2012, med ett rigoröst bedömningssystem av lärare. Dels med hjälp av elevresultat, bland annat nationella prov i läsning och matematik, dels med externa professionella utvärderare. De bästa lärarna – den femtedel av lärarna som förbättrat sina elevers resultat mest två år i rad – fick stora bonusar.

Den femtedel av lärarna som presterat sämst två år i rad fick sparken. På fyra år hade skolorna i den amerikanska huvudstaden bytt ut 500 lärare – och fått en ökad prestation bland eleverna som resultat. Den nya skolmodellen accepteras av lärarna, men facket är förstås inte lika förtjust. Eric Hanushek önskar dock att detta system skulle tillämpas överallt.

– Det är kontroversiellt, men vi ser att eleverna gör bättre ifrån sig. Om man ersätter 5–8 procent av de sämsta lärarna med medelmåttiga lärare, så skulle USA enligt hans beräkningar nå upp till samma nivå som Finland på PISA-testet.

Anser du att det är möjligt att bli en bättre lärare?

– Ibland går det, ibland inte. Det finns inget enkelt system som gör alla till bättre lärare. Kompetensutveckling och utvecklingsprogram hjälper i allmänhet inte mycket, säger han en smula provokativt. Ofta har man det i sig redan från början, innan man blir lärare och går ut i skolan och undervisar. Det är bättre att hjälpa de sämsta lärarna att hitta andra jobb!

Anledningen till att en ekonom är intresserad av skolfrågor är förstås den ekonomiska tillväxten och intresset för fortsatt välfärd. I sin bok The knowledge capital of nations från 2015 konstaterar han att ekonomisk tillväxt är nära kopplat till kunskaperna hos befolkningen i ett land.

– PISA-testet är ett bra mått för hur arbetskraften i ett land kommer att se ut i framtiden. I dag ligger USA under snittet för PISA-resultaten bland OECD-länderna. Inom 30–50 år när robotar och artificiell intelligens har tagit hand om allt fler rutinjobb behöver vi en kompetent arbetsstyrka som kan utföra andra jobb – och här är utbildning centralt.

DÅ SKA MAN inte slösa bort viktiga skolår för framtidens amerikaner genom att ge dem dåliga lärare, resonerar han.

Ekonomisk utveckling är beroende av god utbildning. Därför måste skolan bli bättre, överallt. Det gäller även i Sverige, påpekar Eric Hanushek.

– Ni är ett av få länder som försämrat era PISA-resultat de 15 senaste åren. Ert ekonomiska system hjälper inte. Ni har mindre utväxling på kunskap än vi har i USA. Det kommer att påverka tillväxten i Sverige på sikt om man inte vågar satsa på de bästa lärarna, och faktiskt sortera bort de sämsta, säger Eric Hanushek.

Av Eva Barkeman

Foto Michael Short


5×Hanushek:

× Smeknamn: Rick

× Ålder: 75 år

× Karriär: U.S. Air force 1961–1974. Ph.D. i ekonomi vid MIT, Boston, 1968. Visade på lärareffekten i en vetenskaplig artikel 1971, där han introducerade idén att utvärdera lärarnas effektivitet genom elevernas inlärning.

× Bästa lärare: ”Tyvärr har jag glömt hans namn”, skrattar han lite skamset. ”Jag hade honom i ’grade 11’ (andra klass på gymnasiet).

× Sämsta lärare: ”Kemiläraren på gymnasiet. Han visste ingenting om ämnet utan hade hittat en enkel kemibok som han läste innantill ur. När jag kom på det, så läste jag före honom ur samma bok, låg hela tiden tre ord före. Det var nog det fulaste jag gjort.”


ERIC HANUSHEKS RECEPT FÖR ETT VÄLFUNGERANDE SKOLSYSTEM:

  • Hög accountability, ansvarsutkrävande, av skolan.
  • Mått på elevernas prestationer, t. ex. med nationella test, för att kunna jämföra olika skolor och olika lärare.
  • Flexibel lönesättning för lärare.
  • Större frihet för lärarna i deras undervisning.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-12-12 14:43 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-06-29 09:08 av Ebba Reinolf


Relaterat

Förskolechefens vardag under lupp

Bemanningen i förskolan är ofta knapp och barngrupperna upplevdes som för stora av fler än 40 procent av de tillfrågade förskolecheferna. Det visar Lärarförbundets rapport om förskolechefer.

Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Läraren och klassrumsmiljön har en stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas. Det visar Maria Lindfors i sin avhandling, som nu valts ut till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Skönlitterära böcker lär elever historia

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Möjligt att jämföra kunskaper i matematik ända från 1960-talet

För första gången har rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 länkats till resultaten i den nyare kunskapsmätningen TIMSS. Det innebär att det nu finns jämförbara data för kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

”Studieron i skolan är inte en valfråga”

De politiska partier som i valrörelsen säger sig vilja ta itu med bristande studiero i skolan löper risken att inkräkta på lärares och rektorers profession genom att vilja att detaljstyra mötet mellan elever och lärare, skriver mastersstudenten och gymnasieläraren Maja Morsing.

Forskare vill se fler ljudböcker i skolan

Skolan måste möta samtidens krav och låta elever läsa mer ljudböcker. Det tycker forskaren Maria Engberg – trots att en av hennes studier visar att elever saknar verktyg för att ta till sig en berättelse enbart genom att lyssna. Men det går att råda bot på, menar hon.

Ny forskning visar – undervisning i klassrummen är ineffektiv

Undervisningen i svenska högstadieklassrum är ineffektiv och lärarnas pedagogiska ledarskap har mer att önska. Det konstaterar sju forskare från Karlstads universitet i en nyutgiven bok och Michael Tengberg, redaktör för boken och professor i pedagogiskt arbete tror att forskningen kan komma att användas till undervisning.

”Sänk tröskeln för att komma i gång”

Det är en myt att undervisning utomhus kräver extraordinära insatser, skriver Maria Hammarsten, doktorand och universitetsadjunkt i pedagogik. Hon slår också ett slag för skogsträdgården.

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI)

I den här systematiska kartläggningen beskrivs undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) som adresseras inom ramen för forskningsstudier. Syftet är att ge lärare kunskap om och inspiration till undervisningen.

Skolinspektionens sanktioner träffar bredvid målet

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till att alla barn och elever ska få lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Men leder den här granskningen till en bättre skola i Sverige?

Tips till nyexade lärare: Tänk som en forskare

I boken ”Tänk som en forskare” ger Emma Frans fem handfasta tips på hur man når ut med vetenskap. Samma teknik kan användas av en nyexaminerad lärare som vill få gehör för sina kunskaper bland kollegor – och elever.

De ger ut handbok mot mobbning

Strategin fick mobbningen att minska med 40 procent i Gävle. Nu finns kunskapen om Gävlemodellen samlad i en ny bok. Silvia Edling, professor i didaktik, är en av bokens författare.

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Forskningsutblick: Strävan mot en inkluderande skolmåltid

Artikeln handlar om hur skolmåltiden kan organiseras för att bli mer inkluderande för alla elever. Den bygger på ett treårigt forskningsprojekt där skol- och kökspersonal i tre skolor har intervjuats om sina upplevelser av skolmåltidssituationens utmaningar och möjligheter.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.

Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?

Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer