Dela:

Effekten av en lärare

Eric Hanushek, Stanford university, USA. Foto Michael Short.

EKONOMIPROFESSORN Eric Hanushek är inte helt okontroversiell i sin uppfattning om att klasstorleken inte spelar någon större roll. Det är lärarkvaliteten, effektiviteten, som är avgörande, menar han. Och lösningen: att byta ut de sämsta lärarna.

Som ung student läste Eric Hanushek om en amerikansk studie som hävdade att föräldrarna var den huvudsakliga orsaken till hur väl eleverna klarade sig i skolan.

– Jag tänkte: Det kan ju inte stämma. Vi lägger ner så mycket resurser på skolorna, det är klart att skillnaderna mellan skolor, och mellan lärare, måste spela roll, säger Eric Hanushek, som forskar på utbildningssystem vid Stanford university i USA.

HAN SKREV EN uppsats om ämnet och har forskat om skolkvalitet sedan dess. I början var det inte många ekonomer som arbetade med utbildningsfrågor.

– Jag gjorde det, till många skolforskares förtret. De gillade inte att ekonomer kom och klampade in på deras fält, men i dag är utbildningskvalitet ett populärt forskningsfält bland duktiga ekonomer, eftersom det finns mycket bra statistik att utgå ifrån, säger han när vi pratar över Skype.

Bland annat har Eric Hanushek studerat klasstorlekens betydelse för skolkvaliteten – och avfärdar den helt. Att satsa på minskade klasser är det största resursslöseriet i skolan, menar han. Det är dyrt att krympa klasserna eftersom det kräver fler lärare till samma antal elever.

– Minskade klasser är inte ens i närheten av lärarkvaliteten när det gäller att förbättra elevresultaten.

Men han medger att det är svårt att ringa in vem som är en bra lärare genom bara några få egenskaper.

– Undervisning är en extremt komplicerad uppgift. Det är en blandning av din egen kunskap om ämnet, förmågan att hantera olika elever i en viss ålder, att kontrollera en klass och att motivera dem. Vår forskning kan inte identifiera de enskilda komponenterna. Men alla på en skola vet precis vilka som är bra lärare, och vilka som är dåliga.

Eleverna vet det, deras föräldrar vet det, lärarkollegorna vet det, rektorn vet det … Det räcker förstås inte ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett standardsätt för att studera den så kallade lärareffekten är därför att jämföra nationella prov i ämnen som läsning, matematik och naturkunskap i stora dataunderlag från skolor.

– En bra lärare är den som får ut bra inlärningsresultat av sina elever. Vad kommer in i klassrummet, och vad kommer ut ett år senare? Och det verkar inte spela någon roll vilken typ av elever man har. Bra lärare får goda resultat med både högpresterande och lågpresterande elever.

PÅ 1990-TALET publicerade Eric Hanushek en omtalad studie från Gary i Indiana, en stad med nedlagd stålindustri och huvudsakligen låginkomsttagare. I de skolklasser som hade de bästa lärarna lärde sig eleverna 1,5 års material under ett år, medan eleverna som hade de sämsta lärarna bara lärde sig ett halvårs material under samma period.

– Eleverna var jämförbara, men lärarnas kompetens skiljde sig åt. Beroende på vilket klassrum eleven råkade hamna i kunde den alltså få ett helt års skillnad i kunskap. Den sortens studier har gjorts i många skolor nu, i många stater, och visar att lärarens effekt i klassrummen är dramatisk.

Eric Hanushek är öppen och pratar lättsamt om sin forskning. Mest känd är han för sin forskning om just lärareffekten, men han har även tittat på klasstorlek och ansvarsutkrävande. Han skrattar ofta, men är också tydligt bekymrad över att så få skolor bryr sig om forskningsresultaten.

Han berättar om ett ovanligt och radikalt skolsystem som infördes i Washington D.C. år 2012, med ett rigoröst bedömningssystem av lärare. Dels med hjälp av elevresultat, bland annat nationella prov i läsning och matematik, dels med externa professionella utvärderare. De bästa lärarna – den femtedel av lärarna som förbättrat sina elevers resultat mest två år i rad – fick stora bonusar.

Den femtedel av lärarna som presterat sämst två år i rad fick sparken. På fyra år hade skolorna i den amerikanska huvudstaden bytt ut 500 lärare – och fått en ökad prestation bland eleverna som resultat. Den nya skolmodellen accepteras av lärarna, men facket är förstås inte lika förtjust. Eric Hanushek önskar dock att detta system skulle tillämpas överallt.

– Det är kontroversiellt, men vi ser att eleverna gör bättre ifrån sig. Om man ersätter 5–8 procent av de sämsta lärarna med medelmåttiga lärare, så skulle USA enligt hans beräkningar nå upp till samma nivå som Finland på PISA-testet.

Anser du att det är möjligt att bli en bättre lärare?

– Ibland går det, ibland inte. Det finns inget enkelt system som gör alla till bättre lärare. Kompetensutveckling och utvecklingsprogram hjälper i allmänhet inte mycket, säger han en smula provokativt. Ofta har man det i sig redan från början, innan man blir lärare och går ut i skolan och undervisar. Det är bättre att hjälpa de sämsta lärarna att hitta andra jobb!

Anledningen till att en ekonom är intresserad av skolfrågor är förstås den ekonomiska tillväxten och intresset för fortsatt välfärd. I sin bok The knowledge capital of nations från 2015 konstaterar han att ekonomisk tillväxt är nära kopplat till kunskaperna hos befolkningen i ett land.

– PISA-testet är ett bra mått för hur arbetskraften i ett land kommer att se ut i framtiden. I dag ligger USA under snittet för PISA-resultaten bland OECD-länderna. Inom 30–50 år när robotar och artificiell intelligens har tagit hand om allt fler rutinjobb behöver vi en kompetent arbetsstyrka som kan utföra andra jobb – och här är utbildning centralt.

DÅ SKA MAN inte slösa bort viktiga skolår för framtidens amerikaner genom att ge dem dåliga lärare, resonerar han.

Ekonomisk utveckling är beroende av god utbildning. Därför måste skolan bli bättre, överallt. Det gäller även i Sverige, påpekar Eric Hanushek.

– Ni är ett av få länder som försämrat era PISA-resultat de 15 senaste åren. Ert ekonomiska system hjälper inte. Ni har mindre utväxling på kunskap än vi har i USA. Det kommer att påverka tillväxten i Sverige på sikt om man inte vågar satsa på de bästa lärarna, och faktiskt sortera bort de sämsta, säger Eric Hanushek.

Av Eva Barkeman

Foto Michael Short


5×Hanushek:

× Smeknamn: Rick

× Ålder: 75 år

× Karriär: U.S. Air force 1961–1974. Ph.D. i ekonomi vid MIT, Boston, 1968. Visade på lärareffekten i en vetenskaplig artikel 1971, där han introducerade idén att utvärdera lärarnas effektivitet genom elevernas inlärning.

× Bästa lärare: ”Tyvärr har jag glömt hans namn”, skrattar han lite skamset. ”Jag hade honom i ’grade 11’ (andra klass på gymnasiet).

× Sämsta lärare: ”Kemiläraren på gymnasiet. Han visste ingenting om ämnet utan hade hittat en enkel kemibok som han läste innantill ur. När jag kom på det, så läste jag före honom ur samma bok, låg hela tiden tre ord före. Det var nog det fulaste jag gjort.”


ERIC HANUSHEKS RECEPT FÖR ETT VÄLFUNGERANDE SKOLSYSTEM:

  • Hög accountability, ansvarsutkrävande, av skolan.
  • Mått på elevernas prestationer, t. ex. med nationella test, för att kunna jämföra olika skolor och olika lärare.
  • Flexibel lönesättning för lärare.
  • Större frihet för lärarna i deras undervisning.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-12-12 14:43 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-06-29 09:08 av Ebba Reinolf


Relaterat

Förskolechefens vardag under lupp

Bemanningen i förskolan är ofta knapp och barngrupperna upplevdes som för stora av fler än 40 procent av de tillfrågade förskolecheferna. Det visar Lärarförbundets rapport om förskolechefer.

Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Läraren och klassrumsmiljön har en stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas. Det visar Maria Lindfors i sin avhandling, som nu valts ut till Skolportens favorit av lärarpanelen.

En ny berättelse för klimatets skull

Ger en ostsmörgås verkligen mer klimatavtryck än en äggmacka? Hur kommer det sig att nötkött leder till större påverkan än kyckling? Och vilka andra effekter får det egentligen? Betyder det att vi ska ändra vårt sätt att jobba? Och hur förmedlar vi detta till barnen? I forskningsprojektet Världen behöver en ny berättelse möts forskare och förskolor för fördjupad kunskap.

Deras plattform blev guld värd i distansarbetet

När covid-19 tvingade gymnasieskolorna att införa distansundervisning över en natt var Ådalsskolan i Kramfors välrustad. Tack vare en bra digital infrastruktur och en skräddarsydd plattform kunde skolan snabbt ställa om och hitta lösningar för elever i behov av stöd.

Kooperativa strukturer även på fritids

Tillsammans med Nydalaskolans fritidspedagoger utvecklar Helena Yngvesson, förstelärare i fritidshem på Nydalaskolan, det kooperativa lärandet. ”Samspelet med eleverna i kooperativt lärande är en jättemöjlighet. Det blir ett ökat elevinflytande och vi vill ju att de ska vara delaktiga i sin fritidsverksamhet”, säger hon.

Digital lektionsstruktur för fjärrundervisning – så här kan du göra

En tydlig lektionsstruktur är viktigt oavsett om du undervisar i ett fysisk klassrum eller i ett digitalt. Martina Soomro går igenom hur du organiserar lärmiljön och får mer tid till att undervisa och stötta dina elever.

Berättelsens kraft – Om etiska samtal i utbildning

Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar. (pdf)

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena

Distansundervisningen är extra tuff för lärare i de praktisk-estetiska ämnena. Därför har vi tagit er hjälp och sammanställt en stor guide med massor av tips för hur man får det att funka – ämne för ämne.

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Kunskapen om hur motivation för matematik utvecklas är begränsad, särskilt i grundskolans tidigare år. Detta hoppas forskare nu kunna lösa genom att granska hur lärare i olika länder i sin dagliga praktik främjar motivation och lärande i ämnet.

Ny avhandling visar: Så bör skolans huvudmän leda digitaliseringen

Det råder stor olikhet i hur skolor använder digitala läromedel i undervisningen. Förmågan att hantera själva tekniken finns. Men det brister i kunskap hur lärare drar pedagogisk nytta av den nya tekniken, visar en färsk doktorsavhandling.

KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift årgång 16, nummer 2, 2020

Årgång 16, nummer 2, 2020 innehåller: Fördelar och nackdelar med treterminssystem – 5 En rapport om terminsindelningens betydelse för elevernas lärande av Emma Larsson och Catharina Tjernberg Nya rum för lärande? E-lärare som resurs för gymnasieelever 17 i ett utvidgat och digitaliserat klassrum av Ann-Christin Randahl, Christina Olin-Scheller och Marie Nilsberth. (pdf)

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Bristen på behöriga lärare är ett problem i Sverige, och i många andra europeiska länder. För att få en klarare bild över situationen inleds nu ett nytt projekt där forskare samarbetar för att analysera och hitta sätt att greppa problematiken.

”Stor betydelse för eleverna hur vi talar om miljön”

Det bästa är att visa goda exempel, både på nära håll och globalt. Det rådet ger Per Espen Stoknes till lärare som möter elever som är oroliga för miljön och för framtiden generellt. En nyckel är att förstå våra egna försvarsmekanismer.

”Vi utgår från lärarnas behov” – forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. ”Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta”, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

Fånga upp missförstånd tidigt

En stor andel elever lämnar grundskolan utan godkänt betyg i matematik. Det påverkar både deras privatliv och framtida arbetsliv. Hur kan lärare upptäcka om en elev riskerar att hamna i matematiksvårigheter, och vad ska de göra då?

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

After Covid, will digital learning be the new normal?

Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.

Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

Snabba råd vid undervisning på distans

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.