2018-12-12 14:43  11270 Dela:

Effekten av en lärare

Eric Hanushek, Stanford university, USA. Foto Michael Short.

EKONOMIPROFESSORN Eric Hanushek är inte helt okontroversiell i sin uppfattning om att klasstorleken inte spelar någon större roll. Det är lärarkvaliteten, effektiviteten, som är avgörande, menar han. Och lösningen: att byta ut de sämsta lärarna.

Som ung student läste Eric Hanushek om en amerikansk studie som hävdade att föräldrarna var den huvudsakliga orsaken till hur väl eleverna klarade sig i skolan.

– Jag tänkte: Det kan ju inte stämma. Vi lägger ner så mycket resurser på skolorna, det är klart att skillnaderna mellan skolor, och mellan lärare, måste spela roll, säger Eric Hanushek, som forskar på utbildningssystem vid Stanford university i USA.

HAN SKREV EN uppsats om ämnet och har forskat om skolkvalitet sedan dess. I början var det inte många ekonomer som arbetade med utbildningsfrågor.

– Jag gjorde det, till många skolforskares förtret. De gillade inte att ekonomer kom och klampade in på deras fält, men i dag är utbildningskvalitet ett populärt forskningsfält bland duktiga ekonomer, eftersom det finns mycket bra statistik att utgå ifrån, säger han när vi pratar över Skype.

Bland annat har Eric Hanushek studerat klasstorlekens betydelse för skolkvaliteten – och avfärdar den helt. Att satsa på minskade klasser är det största resursslöseriet i skolan, menar han. Det är dyrt att krympa klasserna eftersom det kräver fler lärare till samma antal elever.

– Minskade klasser är inte ens i närheten av lärarkvaliteten när det gäller att förbättra elevresultaten.

Men han medger att det är svårt att ringa in vem som är en bra lärare genom bara några få egenskaper.

– Undervisning är en extremt komplicerad uppgift. Det är en blandning av din egen kunskap om ämnet, förmågan att hantera olika elever i en viss ålder, att kontrollera en klass och att motivera dem. Vår forskning kan inte identifiera de enskilda komponenterna. Men alla på en skola vet precis vilka som är bra lärare, och vilka som är dåliga.

Eleverna vet det, deras föräldrar vet det, lärarkollegorna vet det, rektorn vet det … Det räcker förstås inte ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett standardsätt för att studera den så kallade lärareffekten är därför att jämföra nationella prov i ämnen som läsning, matematik och naturkunskap i stora dataunderlag från skolor.

– En bra lärare är den som får ut bra inlärningsresultat av sina elever. Vad kommer in i klassrummet, och vad kommer ut ett år senare? Och det verkar inte spela någon roll vilken typ av elever man har. Bra lärare får goda resultat med både högpresterande och lågpresterande elever.

PÅ 1990-TALET publicerade Eric Hanushek en omtalad studie från Gary i Indiana, en stad med nedlagd stålindustri och huvudsakligen låginkomsttagare. I de skolklasser som hade de bästa lärarna lärde sig eleverna 1,5 års material under ett år, medan eleverna som hade de sämsta lärarna bara lärde sig ett halvårs material under samma period.

– Eleverna var jämförbara, men lärarnas kompetens skiljde sig åt. Beroende på vilket klassrum eleven råkade hamna i kunde den alltså få ett helt års skillnad i kunskap. Den sortens studier har gjorts i många skolor nu, i många stater, och visar att lärarens effekt i klassrummen är dramatisk.

Eric Hanushek är öppen och pratar lättsamt om sin forskning. Mest känd är han för sin forskning om just lärareffekten, men han har även tittat på klasstorlek och ansvarsutkrävande. Han skrattar ofta, men är också tydligt bekymrad över att så få skolor bryr sig om forskningsresultaten.

Han berättar om ett ovanligt och radikalt skolsystem som infördes i Washington D.C. år 2012, med ett rigoröst bedömningssystem av lärare. Dels med hjälp av elevresultat, bland annat nationella prov i läsning och matematik, dels med externa professionella utvärderare. De bästa lärarna – den femtedel av lärarna som förbättrat sina elevers resultat mest två år i rad – fick stora bonusar.

Den femtedel av lärarna som presterat sämst två år i rad fick sparken. På fyra år hade skolorna i den amerikanska huvudstaden bytt ut 500 lärare – och fått en ökad prestation bland eleverna som resultat. Den nya skolmodellen accepteras av lärarna, men facket är förstås inte lika förtjust. Eric Hanushek önskar dock att detta system skulle tillämpas överallt.

– Det är kontroversiellt, men vi ser att eleverna gör bättre ifrån sig. Om man ersätter 5–8 procent av de sämsta lärarna med medelmåttiga lärare, så skulle USA enligt hans beräkningar nå upp till samma nivå som Finland på PISA-testet.

Anser du att det är möjligt att bli en bättre lärare?

– Ibland går det, ibland inte. Det finns inget enkelt system som gör alla till bättre lärare. Kompetensutveckling och utvecklingsprogram hjälper i allmänhet inte mycket, säger han en smula provokativt. Ofta har man det i sig redan från början, innan man blir lärare och går ut i skolan och undervisar. Det är bättre att hjälpa de sämsta lärarna att hitta andra jobb!

Anledningen till att en ekonom är intresserad av skolfrågor är förstås den ekonomiska tillväxten och intresset för fortsatt välfärd. I sin bok The knowledge capital of nations från 2015 konstaterar han att ekonomisk tillväxt är nära kopplat till kunskaperna hos befolkningen i ett land.

– PISA-testet är ett bra mått för hur arbetskraften i ett land kommer att se ut i framtiden. I dag ligger USA under snittet för PISA-resultaten bland OECD-länderna. Inom 30–50 år när robotar och artificiell intelligens har tagit hand om allt fler rutinjobb behöver vi en kompetent arbetsstyrka som kan utföra andra jobb – och här är utbildning centralt.

DÅ SKA MAN inte slösa bort viktiga skolår för framtidens amerikaner genom att ge dem dåliga lärare, resonerar han.

Ekonomisk utveckling är beroende av god utbildning. Därför måste skolan bli bättre, överallt. Det gäller även i Sverige, påpekar Eric Hanushek.

– Ni är ett av få länder som försämrat era PISA-resultat de 15 senaste åren. Ert ekonomiska system hjälper inte. Ni har mindre utväxling på kunskap än vi har i USA. Det kommer att påverka tillväxten i Sverige på sikt om man inte vågar satsa på de bästa lärarna, och faktiskt sortera bort de sämsta, säger Eric Hanushek.

Av Eva Barkeman

Foto Michael Short


5×Hanushek:

× Smeknamn: Rick

× Ålder: 75 år

× Karriär: U.S. Air force 1961–1974. Ph.D. i ekonomi vid MIT, Boston, 1968. Visade på lärareffekten i en vetenskaplig artikel 1971, där han introducerade idén att utvärdera lärarnas effektivitet genom elevernas inlärning.

× Bästa lärare: ”Tyvärr har jag glömt hans namn”, skrattar han lite skamset. ”Jag hade honom i ’grade 11’ (andra klass på gymnasiet).

× Sämsta lärare: ”Kemiläraren på gymnasiet. Han visste ingenting om ämnet utan hade hittat en enkel kemibok som han läste innantill ur. När jag kom på det, så läste jag före honom ur samma bok, låg hela tiden tre ord före. Det var nog det fulaste jag gjort.”


ERIC HANUSHEKS RECEPT FÖR ETT VÄLFUNGERANDE SKOLSYSTEM:

  • Hög accountability, ansvarsutkrävande, av skolan.
  • Mått på elevernas prestationer, t. ex. med nationella test, för att kunna jämföra olika skolor och olika lärare.
  • Flexibel lönesättning för lärare.
  • Större frihet för lärarna i deras undervisning.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-12-12 14:43 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-06-29 09:08 av Ebba Reinolf


Relaterat

Förskolechefens vardag under lupp

Bemanningen i förskolan är ofta knapp och barngrupperna upplevdes som för stora av fler än 40 procent av de tillfrågade förskolecheferna. Det visar Lärarförbundets rapport om förskolechefer.

Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Läraren och klassrumsmiljön har en stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas. Det visar Maria Lindfors i sin avhandling, som nu valts ut till Skolportens favorit av lärarpanelen.

UR Samtiden – Specialpedagogikens dag 2020 : Nytorpsmodellen mot utanförskap i skolan

Åtgärder för att få en frånvarande elev tillbaka till skolan måste bygga på elevens egen motivation. Anna Borg, samordnare för skolfrågor på KIND, och Gunilla Carlsson Kendall, leg. psykolog, berättar om framgångsfaktorerna bakom Nytorpsmodellen för att förebygga och åtgärda utanförskap i skolan.(webb-tv)

Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar

Vid undervisning på distans eller med en stor del frånvarande elever, är det extra viktigt att hålla kontakt med de elever som riskerar att hoppa av skolan. Här får du vägledning för att motverka avhopp och fånga upp elever i kommunernas aktivitetsansvar.

Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar

Vid undervisning på distans eller med en stor del frånvarande elever, är det extra viktigt att hålla kontakt med de elever som riskerar att hoppa av skolan. Här får du vägledning för att motverka avhopp och fånga upp elever i kommunernas aktivitetsansvar.

Tvåspråkigt – men till vilket pris?

Mer disciplin och föräldrars drömmar om en framtida internationell karriär för sina barn. Det kan förklara en av trenderna i svensk skola, att fler svenskspråkiga familjer väljer engelsk­språkiga grundskolor. Men försämrade kunskaper i svenska och stressade elever kan bli resultatet, visar språkforskaren Jeanette Toths fallstudie.

Avhandling om elitpräglad gymnasieskola utsedd till Skolportens favorit

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

När skolan flyttar hem : Hur gör vi för att inte tappa bort varann?

I distansförhållanden finns det en risk för att man börjar glida ifrån varandra. Det gäller också när skolan flyttar hem. Hur ska vi göra för att hålla kontakten när vi inte kan träffas? Programledare Maja Härngren och mellanstadielärare Catharina Glaas tar reda på hur vi når fram till varandra när vi behöver hålla avstånd – föräldrar, elever och lärare. (webb-tv)

Lärarmentorerna : Så skapar du tillit i ditt klassrum

Specialpedagogen och lärarmentorn Sanna Löfgren går igenom sammanhangsmodellen. Modellen hjälper till att skapa en god relation och tillit mellan läraren och dess elever. Modellen är bra för samtliga elever, även elever med NPF. (webb-tv)

Polariserade utbildningsval efter slopad närhetsprincip

Det blev ännu vanligare att elever med höga betyg sökte till högprestigeutbildningar på högskola och universitet, och att elever med lägre betyg sökte sig till utbildningar med lägre prestige efter att en skolvalsreform till gymnasiet genomfördes i början av 2000-talet i Stockholms stad. Men förändringen kan inte förklaras av ökad segregation sett till föräldrarnas bakgrund, enligt en ny studie i sociologi.

”Jag blev eld och lågor” – professorn omvandlade lärarnas stöd till nyanlända till praktiknära forskning

De nyanlända tonårstjejerna behöver extra stöd för att lyckas nå målen i ämnet idrott och hälsa. Det insåg två lärare när de såg hur deras elever hade svårt för att hoppa, krypa, balansera – och vinkla ut fötterna. Det som började som ett tidsbestämt projekt för att förbättra rörelseförmågan är nu praktiknära forskning vid Örebro universitet, med en examensuppsats som första steg.

Taluppfattningsutveckling i förskoleklass

Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet. För att möta alla elever kan skolor ha olika pedagogiska inriktningar vad gäller vad som fokuseras i undervisningen och hur undervisningen bedrivs. I denna artikel presenteras en studie om hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer