Dela:

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

Hur upplevde gymnasieelever det var att studera på distans under pandemivåren 2020? Det har Ifous studerat i en enkätundersökning. Här berättar Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet och projekt- och processledare på Ifous, om studien.

Anna Åkerfeldt. Foto: Emma Kreü

”Inom ramen för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning har vi i ett första tema arbetat mycket med sociala relationer och hur man upprätthåller dem på distans. Vi ville undersöka hur elever upplever att studera i klassrummet – närundervisning – och på distans. Vi har fått drygt 2300 elevsvar i enkätundersökningen från de kommuner som är med i Ifous samt efter en generell förfrågan i sociala medier om att delta.

Svaren i den första delrapporten visar att eleverna känner sig väldigt ensamma när de studerar på distans, de saknar sina kompisar och att ha rutiner. De saknar skolan, den fysiska platsen. En del elever säger att de har svårt att komma igång, och även att sluta jobba för dagen. En del svarar även att de får mer gjort i skolan än när de läser på distans. Men det är varken svart eller vitt, även om man saknar sin skolvardag finns ändå fördelar med att studera på distans. En del uppger att de får mer skolarbete gjort hemma. En del skriver att de slipper långa skolresor.

En fråga som vi inte analyserat klart ännu är om eleverna har en miljö i hemmet som de kan arbeta i. Även om det är få, finns det en del som inte har en plats som de kan studera på. Det är också en faktor när man talar om likvärdighet – att skolmiljön och platsen är viktig för de som inte har det i hemmet. Frågan om hemmiljön ska vi undersöka vidare i den kommande slutrapporten som presenteras under hösten 2020.”

Läs mer om delrapporten Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat samt den kommande slutrapporten på Ifous.se

Av Moa Duvarci Engman


Artikeln är publicerad i Ifousbilagan nr 2/2020 – ute nu!

Läs hela bilagan utan kostnad här!

Sidan publicerades 2020-11-24 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans fjärrundervisning under Coronapandemin 2020: utmaningar, resultat och framtidsutsikter

Det viktigaste syftet med enkäten är att undersöka vilken roll distansarbete/fjärrundervisning kommer att spela i skolan inom den närmaste framtiden och vilka utvecklingsbehov det medför. Den baseras på strukturerade telefonintervjuer med 301 rektorer i grund- och gymnasieskolan. (pdf)

Karin Berg: Utbildningsskulden som ingen talar om

Pandemin slår hårt mot våra elevers utbildning. Distansundervisningen är, så som den är utformad, nöd-undervisning, och skolans verksamhet är satt under extrem press. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Distansstudier kräver socialt sammanhang

Tekniska lösningar och självstudier är ofta i fokus på distansutbildningar, men möjligheten till ett socialt sammanhang för studenterna är minst lika viktigt, enligt forskare på Högskolan i Gävle.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Nytt verktyg befrämjar hållbarhet inom småbarnspedagogiken

Det finns ett nytt verktyg som ska hjälpa personalen inom småbarnspedagogiken att lägga grunden för ett hållbart levnadssätt hos barn. Verktyget PROSUS är resultatet av ett unikt samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet och det första i sitt slag för finländsk småbarnspedagogik.

Elever utvecklas av att lära i naturen

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Framgångsfaktorer i förskoleklassens kartläggningsarbete

Skolinspektionen släppte sin rapport i oktober om att förskoleklasserna ännu inte uppfyller garantin för tidiga stödinsatser. De sammanfattar inte bara det som inte fungerar utan också vilka framgångsfaktorerna är för de skolor som uppfyller alla delar av garantin. Hur många av framgångsfaktorerna stämmer in på er skola?

Kooperativa strukturer även på fritids

Tillsammans med Nydalaskolans fritidspedagoger utvecklar Helena Yngvesson, förstelärare i fritidshem på Nydalaskolan, det kooperativa lärandet. ”Samspelet med eleverna i kooperativt lärande är en jättemöjlighet. Det blir ett ökat elevinflytande och vi vill ju att de ska vara delaktiga i sin fritidsverksamhet”, säger hon.

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. ”Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter”, säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Skolans sociala roll viktig i undervisning på distans

Situationen hemma har stor betydelse för hur eleverna klarar att ta till sig distansundervisningen. Det betonar forskaren Ingrid Henning Loeb vid Göteborgs universitet. Hon talar också om vikten av skolans sociala funktion även när undervisningen sker via skärmar.

Problem i forskarvärlden – många forskningsresultat kan inte upprepas

Att forskningsresultat ska kunna upprepas är en av vetenskapens grundläggande principer. Ändå visar flera genomgångar av vetenskapliga studier att det inte ser ut så. Kritiker pekar på flera orsaker och nu vill forskare minska fokus på publiceringshetsen för att minska felaktigheter.

Arbeta förebyggande i gymnasieskolan under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena

Distansundervisningen är extra tuff för lärare i de praktisk-estetiska ämnena. Därför har vi tagit er hjälp och sammanställt en stor guide med massor av tips för hur man får det att funka – ämne för ämne.

”Vi utgår från lärarnas behov” – forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. ”Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta”, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

Bilder i fysikböcker pallar inte trycket

Forskaren och fysikläraren Charlotte Lagerholm har analyserat bilder som behandlar begreppet tryck i fem fysikböcker. Syftet var att försöka ta reda på om bilderna bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Men nej, tyvärr utnyttjas inte den potential som bilder har.

Arbeta förebyggande inom vuxenutbildningen under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.