Dela:

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Väck nyfikenheten, gör läsandet till en gemensam aktivitet och lämna inte eleverna ensamma. Så lockar svenskläraren Karin Herlitz fram elevernas läslust.

Karin Herlitz lägger mycket tid på att introducera böcker och skapa ett intresse för dem.

Karin Herlitz lägger mycket tid på att introducera böcker och skapa ett intresse för dem. Foto: Oskar Omne

”Är det någonsin rätt att döda en person?”

Frågan får snabbt igång eleverna. De får tänka själva i några sekunder först, sedan diskutera i grupp. Svenskläraren Karin Herlitz smalnar av frågeställningen: Är det okej med dödsstraff? Dödshjälp? Eleverna diskuterar vidare. Nästa fråga: Är det okej att döda en person om det betyder att man blir fri från någon som man har varit fången hos i 20 år?

– Sedan är det lätt att få dem att börja läsa Doktor Glas, om man berättar att de ska få möta en läkare, som svurit på att han ska rädda liv, men som har börjat fundera på att ta ett liv. Då är de redan nyfikna på vem den här personen är och vad som driver honom, säger Karin Herlitz.

Hon är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium och tilldelades 2019 lärarstipendiet Helgepriset för att skriva boken Skönlitteratur i undervisningen (Whip Media 2021). Karin Herlitz lägger tid på att introducera böckerna och skapa intresse innan klassen ens vet vad de ska läsa.

– Jag brukar börja i något som inte kräver några förkunskaper, där alla bara kan utgå från sig själva och sina egna tankar.

Eleverna läser alltid tillsammans i klassrummet. Det är den viktigaste faktorn för att väcka läslusten, menar Karin Herlitz. Läsning ses ofta som något som människor gör ensamma, menar hon, men det gäller att göra den till en gemensam aktivitet.

– Jag tror inte att de läser hemma. Det fungerade dåligt redan när jag gick i skolan för 30 år sedan; jag läste alltid min äldre brors böcker och skrev hans recensioner, i utbyte mot lite hjälp med kemin. Det var säkert inte unikt för oss två.

Klassen läser fram till en viss sida där Karin Herlitz har förberett en uppgift. Det kan vara att eleverna får reflektera själva i några minuter, för att hinna känna efter vad de själva tycker, och sedan diskutera i grupper eller helklass. Hon tror att den gemensamma bearbetningen skapar stora läsupplevelser, och att det i sig kan generera läslust.

– Eleverna förstår att de inte måste älska varje bok, de kan ändå få ut något av den, som insikter om världen och att det man själv gillar i en bok kan vara något som en annan person inte alls tycker om. Det finns inget rätt eller fel.

Läsning är också en komplex aktivitet som många har svårt för, fortsätter hon.

– Då kan man inte lämna ovana personer ensamma och säga åt dem att läsa 70 sidor. För de vet inte hur. De kanske kan avkoda, men de kan inte få ihop det till något betydelsefullt. I klassrummet kan de dels få hjälp av mig och dels av sina kamrater i diskussionerna.

Under läsningen varvar hon muntliga och kortare skriftliga reflektionsuppgifter. När temat avslutas utgår Karin Herlitz från vad hon behöver se att eleverna kan. Om de behöver skriva, presentera, diskutera eller en kombination av olika examinationsformer.

Hittills har hennes nuvarande trea läst elva böcker i svenska och engelska sedan de började gymnasiet.

– Eleverna tycker om att läsa nu. De kan komma och fråga: ”Hinner vi läsa något mer i år?”

KARIN HERLITZ TIPS FÖR ATT VÄCKA LÄSLUSTEN:

  • Gör läsningen till något gemensamt. Vik mycket tid i klassrummet till den faktiska läsningen.
  • Var inte rädd för att eleverna inte ska gilla boken, det gör inte så mycket. De kan fortfarande få ut något av den och i slutet kan läsupplevelsen vara fantastisk, även om boken var sådär.
  • Se till att skolan är en plats där man måste läsa. Om läsningen är en del av vardagen är den ingen som suckar när de måste läsa en hel bok.

Av Jennie Aquilonius


Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin nr 2/2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: Kreativitet i svenskämnet

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2022-04-12 13:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 augusti.

Tidiga insatser viktigt för elever med svenska som andraspråk

Många elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk behöver extra stöd för att utveckla en god läsförmåga. Det visar en stor studie från Linnéuniversitetet.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne

Ta del av hur man kan få reda på om en elev behöver undervisning utifrån ämnet svenska som andraspråk. Du får också veta hur en behovsprövning kan gå till. Materialet ger stöd i hur man kan organisera så att elever utvecklar det svenska språket mot en avancerad nivå.

Ris och ros till svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk är kluvna till ämnet. Å ena sidan upplever de att de får en stämpel som invandrare trots att de kan vara födda i Sverige och har svenska som vardagsspråk. Å andra sidan är de medvetna om att bättre kunskaper ger högre betyg vilket ökar deras chanserna till en bättre framtid, visar en ny avhandling.

”Vi utgår från lärarnas behov” – forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. ”Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta”, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk

Detta kommentarmaterial riktar sig till lärare som undervisar i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning. Delar av materialet kan även användas för kursen svenska på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning.

Sveriges radio granskar svenska som andraspråk

Sveriges Radio har gjort en granskning av svenska som andraspråk som visar att det finns stora brister gällande vilka elever som får sva-undervisning. En bild som Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) mycket väl känner igen.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Svenska som andraspråk måste få högre status

Trots att svenska som andraspråk utvecklats kontinuerligt sedan det infördes som skolämne för 25 år sedan stämplas det ofta som ett lågstatusämne utan utmaningar. Det kan den didaktiska forskningen i ämnet hjälpa till att ändra på.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser