Dela:

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

Ett enerverande elände. Ungefär så skildrar mediedebatten mobiltelefoner i skolan. 
– Elevernas syn är betydligt mer nyanserad. De ser mobilen som ett självklart arbetsverktyg, men som också kan vara störande, säger forskaren Torbjörn Ott.

Är mobiltelefoner enbart ett otyg i klassrummet? Mobiltelefoner kan ju faktiskt användas till en rad vettiga och roliga saker i skolarbetet. I de banorna funderade Torbjörn Ott när han själv arbetade som lärare, och den då pågående mobildebatten ledde till ett lagbeslut 2007, som gjorde det möjligt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner.

Själv mindes han sin egen skoltid och hur roligt och inspirerande det var att få använda bandspelare och filmkamera i skolarbetet.

– Men den tekniken var ju lite krånglig och svårtillgänglig. Med mobiltelefonen blev de här verktygen plötsligt väldigt enkla och tillgängliga för många. Men de aspekterna lyftes nästan aldrig fram i debatten om mobiltelefonen i skolan.

I sin avhandling Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning har Torbjörn Ott utforskat hur mobiltelefonen ses och förstås och dess möjliga användning i skolan. Vad fungerar och vilka är problemen med mobiltelefoner i skolan?

Hans forskning bygger på fyra separata studier. Data har han samlat in genom att bland annat granska 113 dagstidningsartiklar, fått svar på över 500 enkäter och genom intervjuer med 19 fokusgruppdeltagare.

Enkäterna från cirka 200 lärare visade att majoriteten tillåter mobilanvändning i låg utsträckning. När det kom till specificerade funktioner i undervisningen, exempelvis att räkna eller söka på internet, tillät lärarna ofta att telefonerna användes som ett verktyg.

Ändå svarade merparten nej på frågan om de har ambitionen att använda mobilen på ett mer planerat sätt i undervisningen.

– Det här vittnar om att mobilen har ett starkt symbolvärde som är laddat och kulturellt utmanade, snarare än att vara ett praktiskt problem. För även om mobilen blivit en resurs i elevernas infrastruktur för lärande i klassrummet, är det fortfarande en omstridd resurs, säger Torbjörn Ott.

Eleverna däremot, har ett mer avspänt förhållningssätt till mobilen. Den är ett självklart verktyg under lektionstid, som används som digitalt uppslagsverk, kalkylator eller för att organisera sig i klasseller ämnesgrupper efter skolan.

– Jag blev positivt överraskad av hur nyanserade eleverna var i sina reflektioner. De beskriver mobilen som ett bra stöd i skolarbetet men ser samtidigt att den kan bli ett störande inslag.

Här pekar eleverna framför allt på att mobilen suddar ut gränsen mellan skola och fritid – ett meddelande från en kompis mitt under skolarbetet kan störa fokus.

Torbjörn Otts avhandling innehåller även en sammanfattning av mediedebatten om mobiltelefoner i skolan. Den visar på samma ensidiga bild som fick honom att börja forska i ämnet.

– Inläggen präglas över lag av svepande formuleringar om mobilen som ett störande föremål. Jag hoppas därför att mina resultat kanske kan berika och nyansera debatten kring mobiltelefonens plats i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Jarl Silander


Skolportens favorit

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan.

Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna, men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande – ett lärande där skola och fritid länkas samman.


Fakta/Forskare:
Torbjörn Ott, född 1981, bor i Partille

Avhandling:
Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning

Bakgrund:
Lärarexamen 2007, Magisterexamen i historia 2010. Lärare för år 6–9, gymnasiet och på universitetet. Lektor på Alströmergymnasiet i Alingsås

Disputerade: 
29 september 2017, vid Göteborgs universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018, beställ ditt ex här!

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Tips! Du kan också köpa digitala lösnummer av varje nummer i appen Skolporten!  

Sidan publicerades 2018-02-06 11:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-09 14:09 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer