Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

Ett enerverande elände. Ungefär så skildrar mediedebatten mobiltelefoner i skolan. 
– Elevernas syn är betydligt mer nyanserad. De ser mobilen som ett självklart arbetsverktyg, men som också kan vara störande, säger forskaren Torbjörn Ott.

Är mobiltelefoner enbart ett otyg i klassrummet? Mobiltelefoner kan ju faktiskt användas till en rad vettiga och roliga saker i skolarbetet. I de banorna funderade Torbjörn Ott när han själv arbetade som lärare, och den då pågående mobildebatten ledde till ett lagbeslut 2007, som gjorde det möjligt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner.

Själv mindes han sin egen skoltid och hur roligt och inspirerande det var att få använda bandspelare och filmkamera i skolarbetet.

– Men den tekniken var ju lite krånglig och svårtillgänglig. Med mobiltelefonen blev de här verktygen plötsligt väldigt enkla och tillgängliga för många. Men de aspekterna lyftes nästan aldrig fram i debatten om mobiltelefonen i skolan.

I sin avhandling Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning har Torbjörn Ott utforskat hur mobiltelefonen ses och förstås och dess möjliga användning i skolan. Vad fungerar och vilka är problemen med mobiltelefoner i skolan?

Hans forskning bygger på fyra separata studier. Data har han samlat in genom att bland annat granska 113 dagstidningsartiklar, fått svar på över 500 enkäter och genom intervjuer med 19 fokusgruppdeltagare.

Enkäterna från cirka 200 lärare visade att majoriteten tillåter mobilanvändning i låg utsträckning. När det kom till specificerade funktioner i undervisningen, exempelvis att räkna eller söka på internet, tillät lärarna ofta att telefonerna användes som ett verktyg.

Ändå svarade merparten nej på frågan om de har ambitionen att använda mobilen på ett mer planerat sätt i undervisningen.

– Det här vittnar om att mobilen har ett starkt symbolvärde som är laddat och kulturellt utmanade, snarare än att vara ett praktiskt problem. För även om mobilen blivit en resurs i elevernas infrastruktur för lärande i klassrummet, är det fortfarande en omstridd resurs, säger Torbjörn Ott.

Eleverna däremot, har ett mer avspänt förhållningssätt till mobilen. Den är ett självklart verktyg under lektionstid, som används som digitalt uppslagsverk, kalkylator eller för att organisera sig i klasseller ämnesgrupper efter skolan.

– Jag blev positivt överraskad av hur nyanserade eleverna var i sina reflektioner. De beskriver mobilen som ett bra stöd i skolarbetet men ser samtidigt att den kan bli ett störande inslag.

Här pekar eleverna framför allt på att mobilen suddar ut gränsen mellan skola och fritid – ett meddelande från en kompis mitt under skolarbetet kan störa fokus.

Torbjörn Otts avhandling innehåller även en sammanfattning av mediedebatten om mobiltelefoner i skolan. Den visar på samma ensidiga bild som fick honom att börja forska i ämnet.

– Inläggen präglas över lag av svepande formuleringar om mobilen som ett störande föremål. Jag hoppas därför att mina resultat kanske kan berika och nyansera debatten kring mobiltelefonens plats i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Jarl Silander


Skolportens favorit

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan.

Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna, men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande – ett lärande där skola och fritid länkas samman.


Fakta/Forskare:
Torbjörn Ott, född 1981, bor i Partille

Avhandling:
Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning

Bakgrund:
Lärarexamen 2007, Magisterexamen i historia 2010. Lärare för år 6–9, gymnasiet och på universitetet. Lektor på Alströmergymnasiet i Alingsås

Disputerade: 
29 september 2017, vid Göteborgs universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018, beställ ditt ex här!

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Tips! Du kan också köpa digitala lösnummer av varje nummer i appen Skolporten!  

Sidan publicerades 2018-02-06 11:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-09 14:09 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.