Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

Ett enerverande elände. Ungefär så skildrar mediedebatten mobiltelefoner i skolan. 
– Elevernas syn är betydligt mer nyanserad. De ser mobilen som ett självklart arbetsverktyg, men som också kan vara störande, säger forskaren Torbjörn Ott.

Är mobiltelefoner enbart ett otyg i klassrummet? Mobiltelefoner kan ju faktiskt användas till en rad vettiga och roliga saker i skolarbetet. I de banorna funderade Torbjörn Ott när han själv arbetade som lärare, och den då pågående mobildebatten ledde till ett lagbeslut 2007, som gjorde det möjligt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner.

Själv mindes han sin egen skoltid och hur roligt och inspirerande det var att få använda bandspelare och filmkamera i skolarbetet.

– Men den tekniken var ju lite krånglig och svårtillgänglig. Med mobiltelefonen blev de här verktygen plötsligt väldigt enkla och tillgängliga för många. Men de aspekterna lyftes nästan aldrig fram i debatten om mobiltelefonen i skolan.

I sin avhandling Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning har Torbjörn Ott utforskat hur mobiltelefonen ses och förstås och dess möjliga användning i skolan. Vad fungerar och vilka är problemen med mobiltelefoner i skolan?

Hans forskning bygger på fyra separata studier. Data har han samlat in genom att bland annat granska 113 dagstidningsartiklar, fått svar på över 500 enkäter och genom intervjuer med 19 fokusgruppdeltagare.

Enkäterna från cirka 200 lärare visade att majoriteten tillåter mobilanvändning i låg utsträckning. När det kom till specificerade funktioner i undervisningen, exempelvis att räkna eller söka på internet, tillät lärarna ofta att telefonerna användes som ett verktyg.

Ändå svarade merparten nej på frågan om de har ambitionen att använda mobilen på ett mer planerat sätt i undervisningen.

– Det här vittnar om att mobilen har ett starkt symbolvärde som är laddat och kulturellt utmanade, snarare än att vara ett praktiskt problem. För även om mobilen blivit en resurs i elevernas infrastruktur för lärande i klassrummet, är det fortfarande en omstridd resurs, säger Torbjörn Ott.

Eleverna däremot, har ett mer avspänt förhållningssätt till mobilen. Den är ett självklart verktyg under lektionstid, som används som digitalt uppslagsverk, kalkylator eller för att organisera sig i klasseller ämnesgrupper efter skolan.

– Jag blev positivt överraskad av hur nyanserade eleverna var i sina reflektioner. De beskriver mobilen som ett bra stöd i skolarbetet men ser samtidigt att den kan bli ett störande inslag.

Här pekar eleverna framför allt på att mobilen suddar ut gränsen mellan skola och fritid – ett meddelande från en kompis mitt under skolarbetet kan störa fokus.

Torbjörn Otts avhandling innehåller även en sammanfattning av mediedebatten om mobiltelefoner i skolan. Den visar på samma ensidiga bild som fick honom att börja forska i ämnet.

– Inläggen präglas över lag av svepande formuleringar om mobilen som ett störande föremål. Jag hoppas därför att mina resultat kanske kan berika och nyansera debatten kring mobiltelefonens plats i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Jarl Silander


Skolportens favorit

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan.

Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna, men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande – ett lärande där skola och fritid länkas samman.


Fakta/Forskare:
Torbjörn Ott, född 1981, bor i Partille

Avhandling:
Mobile phones in school. From disturbing objects to infrastructure for learning

Bakgrund:
Lärarexamen 2007, Magisterexamen i historia 2010. Lärare för år 6–9, gymnasiet och på universitetet. Lektor på Alströmergymnasiet i Alingsås

Disputerade: 
29 september 2017, vid Göteborgs universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 1 2018, beställ ditt ex här!

Omslag_Skolporten_1_2018

Skolportens magasin nr 1/2018

Nytt nr av Skolportens magasin ute 7 februari!

Tema: Undervisning i förskolan

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2018-02-06 11:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-15 11:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

To foster a love of art in children, we must teach it at primary school

If we want children to value art, we must give them access to it early on in life. Here’s how primary schools can make space for creativity.

Föreställningar om yrkeskunnande

Möt Eva Eliasson som forskar och undervisar på yrkeslärarprogrammet. (webb-tv)

Ny forskning om matematikbegåvade elever

Flickor som är begåvade i matematik presterar bättre och blir mer motiverade om de får studera i könshomogen klass på mellanstadiet. Det är ett av resultaten i Attila Szabos avhandling.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Smartphone detox: How teens can power down in a wired world

In an era when many kids get a first smartphone at age 10, psychologists say the devices have turned us into Pavlov’s dogs — drooling for the next notification, buzz or text. Ready to dial back?

Ingela Bursjöö: Den bortglömda lektorn?

Vad gör en lektor? Ingela Bursjöö lyfter fyra viktiga arbetsuppgifter: Utveckla ämnesundervisning, bidra till kompetensutveckling, delta i ämneslärarutbildning samt bidra till allmän skolutveckling. Hon uppmanar lärare att söka de forskarutbildningar för lärare som just nu finns att söka vid lärosäten runtom i landet.

Försök med teknologiförståelse som ämne på danska skolor

Nyligen presenterade Danmarks regering en strategi för den digitala teknikutvecklingen. När fler utvecklar tekniska lösningar kan det leda till nya företag och arbeten och är positivt för samhällsutvecklingen, hävdas det i strategin. Därför är det viktigt att hela utbildningssystemet stimulerar teknikintresset och utvecklar den digitala kompetensen.

Maria Jarlsdotter: Så kan vi få fler att vilja arbeta i skolan

Vill vi på allvar få fler intresserade av att bli lärare? I så fall måste vi ta itu med kundtänkande, lappa-och-lagapolitik, orimliga krav på individualisering och idén om att skolan ska lösa alla samhällets problem, skriver Maria Jarlsdotter, rektor Malmö latinskola.

Förslag: Så ska lärosätena styras

Ett samlat basanslag till forskning och utbildning. Separata överenskommelser mellan stat och lärosäte. Och en mindre andel extern finansiering. Det är några av huvudförslagen i Styr- och resursutredningen (Strut) som ska lämnas till regeringen senast den 3 december.

Ny bok: Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study

En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen.

Ny bok vill vidga begreppet radikalisering

Ensamvargar som utför terrordåd, en genomgång av hur islamistgruppen Boko Haram kunde växa fram i Nigeria och olika strategier för avradikalisering. En ny antologi samlar aktuell forskning om radikalisering i både politiska och religiösa miljöer.

Fler i jobb efter YH-examen

Yrkeshögskolan har nått sitt bästa resultat hittills. Enligt en ny rapport har 93 procent av de som examinerades 2016 fått jobb ett år senare. Ökningen har framförallt skett inom utbildningsområdena Data/IT och Teknik och tillverkning.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.

Singapore schools to use comics in essay writing

Some schools in Singapore will use comics to help improve students’ essay-writing skills. Low Yen Ling, senior Parliamentary secretary for education, recently announced a revised version of the Creative Comic Essay Writing Programme for schools, which focuses on boosting critical-thinking skills.

I Sverige jobbar 25 hundar som pedagoghundar

Skolor som har svårt att klara av elever som har svårt i skolan, kan få hjälp av en pedagoghund. Hör Gunilla Backman som startade Svenska pedagoghundinstitutet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.