Hoppa till sidinnehåll
Favorit

”Elevers texter mer avancerade än vi trott”

Publicerad:2023-12-20
Uppdaterad:2023-12-21
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

– Vi behöver ta det tidiga skolskrivandet och elevers röster på större allvar. Det säger Oscar Björk som analyserat lågstadieelevers texter – och blev imponerad.

Skrivundervisning på lågstadiet handlar ofta om att knäcka skrivkoden och mer sällan om texternas innehåll. Det konstaterar Oscar Björk som tidigare arbetat som ämneslärare i svenska både på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. För varje steg nedåt i stadierna blev han mer och mer fascinerad över vad elever gör och kan göra med språket.

Oscar Björk. Foto: Erik Abel

Intresset ledde honom in på forskarbanan, och i sin avhandling har han analyserat innehållet i lågstadieelevers texter med hjälp av analytiska verktyg som inte brukar användas på den typen av texter.

Resultaten visar att elever i den här åldern kan uttrycka sig mer avancerat än man tidigare har utgått ifrån och att elever redan på lågstadiet kan visa olika frön till ett mer avancerat skrivande i olika ämnen.

– Varenda elevtext var något av en överraskning. Jag fann texter med dialoger, eller antydan till dialoger, som visade tecken på ett utforskande förhållningssätt till andra människors liv och perspektiv på världen. Andra uttryckte ett mer avancerat naturvetenskapligt skrivande.

Att barn i den här åldern bär med sig väldigt mycket in i skrivundervisningenär inget man riktigt pratat om tidigare. Diskussionen kring barns tidiga skrivande har snarare handlat om skrivande som en färdighet som ska erövras, menar Oscar Björk.

Han pekar också på att tidigt skrivande som forskningsområde i regel siktar in sig på skriftspråkskoden eller läskoden. Mer sällan riktas fokus på innehållet och vad elevtexterna faktiskt handlar om, och hur man genom analys av dem kan få fram vad barnen verkligen vill säga.

– Jag ser ett behov av att ta det tidigare skolskrivandet och elevers röster på större allvar. Vi vet från tidigare forskning att elevers erfarenheter och relationer till skrivande är någonting som kan ha stor effekt på senare skolframgångar. Då kräver det att vi som lärare intresserar oss för, och visar en lyhördhet inför, vad eleverna faktiskt uttrycker.

Avhandlingen belyser också hur skrivundervisning kan förstås som social praktik. Det vill säga att klassrummet inte bara är en lärosal, utan en plats där lärare och elever påverkas av sociala maktstrukturer som både möjliggör och begränsar den skrivundervisning som elever får tillgång till.

– Det här innebär att lärarna också bör fundera över sin position och hur deras agerande kan bjuda in eller begränsa elevers deltagande.

Att det är så förhållandevis få forskare som intresserar sig för det tidigare skolskrivandet förvånar till viss del Oscar Björk.

Hans förhoppning är nu att avhandlingen kan bidra till att ge ämnet mer uppmärksamhet.

– Jag tror att det finns mycket som är direkt relevant för lärare att tänka kring, inte minst i relation till mer avancerade sätt att skriva inom olika discipliner. Den typen av arbete kräver förberedelse och tid att reflektera, och det tänker jag att någon högre upp i kedjan skulle behöva höra.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Elevers skrivande i tidiga skolår är inte enbart färdigheter som ska erövras. Undervisningen bör snarare utgå från att barn bär med sig en mångfald av erfarenheter till skolan. Lärarpanelen imponeras av en engagerad praktiknära forskning byggd på innehållsanalyser av elevtexter, skriven med en lyhördhet för vad barn faktiskt kan.”

Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!


Forskare: Oscar Björk

Avhandling: Barns tidiga skolskrivande. Emergent disciplinary literacy, elevtextens dialogism och skrivundervisning som diskurspraktiker

Disputerade: 9 juni 2023 vid Uppsala universitet

Bakgrund: Ämneslärarexamen från Södertörns högskola, legitimerad lärare i svenska och historia. Arbetat på Södertörns högskola samt grundskola i Stockholm. Arbetar i dag som universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

Skolporten nr 6/2023.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 6/2023. 

Läs mer och prenumerera här!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev