Dela:

En skola på vetenskaplig grund?

Illustration: Rickard Grönkvist

Den vetenskapliga grunden i skolan har varit en het potatis länge, men fortfarande är forskarna inte överens om varken vad den innebär eller på vems ansvar den ska ligga.

FÖR LITE STÖD från huvudmännen. Otydlig ansvarsfördelning på skolorna. Avsaknad av ett kritiskt förhållningssätt. Så såg det ut på många håll när Skolinspektionen förra året granskade arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på 30 grundskolor och deras huvudmän.

Granskningen skedde mot bakgrund av kravet på att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som infördes i skollagen redan 2010. Inte undra på att Skolinspektionen manade till skärpning – särskilt i fråga om lärarnas möjligheter att inhämta och värdera forskning.

Men Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, tycker att det är fel att peka ut lärarna som bärare av problemet. I stället vill hon att vi ska flytta fokus till en kollegial utveckling av undervisningen i form av framtagande av undervisningsutvecklande forskning.

– När man säger att lärarna måste bli bättre på att ta till sig forskning så missar man att vi ofta saknar den forskning som behövs för att kunna bedriva kvalificerad undervisning i olika ämnen och för olika elevgrupper. Det är ett forskningsområde som ännu är väldigt outvecklat, säger hon.

Det var också en av slutsatserna i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, som konstaterade att för lite skolforskning svarade mot lärarnas och rektorernas praktiska behov. För att komma till rätta med problemet föreslogs en ökad samverkan mellan lärosäten och huvudmän.

Frågan är bara hur samverkan ska gå till. Inger Eriksson menar att det är avgörande att lärarna får vara med i hela forskningsprocessen och att målet med forskningen är att besvara gemensamma frågor snarare än att forskarna studerar vad lärarna gör ur ett utifrånperspektiv.

ANNARS FINNS DET risk för att projekten kantas av motsättningar och att lärarna upplever att de går på kurs i stället för att de aktivt bidrar med sina erfarenheter till forskningen. Det konstaterade Inger Eriksson i en artikel från 2018, där hon jämförde tre praktiknära forskningsprojekt.

– Vi måste se lärarna som producenter av kunskap, inte bara som konsumenter. Deras blick behövs för att identifiera de relevanta forskningsfrågorna, men också för att tolka resultaten och omvandla dem till metoder som andra lärare kan ha nytta av, säger Inger Eriksson.

Men det behövs också organisatoriska förändringar för att en långsiktig samverkan ska komma till stånd. År 2017 gav regeringen därför Uppsala, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet i uppdrag att utveckla och pröva olika modeller för en sådan samverkan, så kallade ULF-avtal.

Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet, hoppas att ULF-avtalen ska leda till en mer systematiserad dialog om vilken forskning som behövs för undervisningen i skolan och förskolan och att den forskningen verkligen kommer till stånd. Men han betonar att det ännu är en försöksverksamhet.

– Förmodligen behövs det någon form av permanent struktur. Jag tror inte att staten kommer att kunna släppa det här och lita på att de modeller som har etablerats ska finansiera sig själva, utan en fortsättning på ULF-avtalen bygger nog på ett statligt resurstillskott, säger han.

Själv menar Camilo von Greiff att en viktig orsak till bristen på praktiknära forskning är att hela det utbildningsvetenskapliga fältet är underfinansierat. Förutom ULF-avtalen och mer resurser till statliga forskningsfinansiärer skulle han också vilja se att en större del av universitetens basanslag gick till praktiknära forskning.

I dag hittar Skolforskningsinstitutet, som inrättades år 2015 för att finansiera praktiknära forskning och ta fram systematiska översikter, fortfarande ytterst få svenska studier när de tar fram sina forskningsöversikter – ibland inte en enda. Störst är bristen i andra ämnen än matematik och svenska.

– Det är svårt att undervisa på vetenskaplig grund om det inte finns någon vetenskaplig grund att tala om. Problemet går delvis att avhjälpa med sammanställningar av utländska studier, men sådana har alltid sina begränsningar eftersom skolan ser olika ut i olika länder, säger han.

SAMTIDIGT HÅLLER Camilo von Greiff med Skolinspektionen om att lärarna behöver få bättre förutsättningar för att inhämta forskning. Hans vision är att Skolforskningsinstitutets skolforskningsportal ska utvecklas till en gemensam ingång, där all ny, svensk praktiknära forskning av hög kvalitet läggs ut.

– Även om det är bra med mångfald så tror jag att lärarna och förskollärarna i dag har svårt att navigera i floran av aktörer som sammanställer skolforskning. Många skolor och förskolor har heller inte tillgång till universitetens databaser. Därför ligger det på myndigheterna att tillhandahålla forskning på ett öppet sätt.

Han är också bekymrad över Universitetskanslersämbetets utvärderingar av lärarutbildningarna, som indikerar att lärarstudenterna inte alltid får med sig tillräckliga verktyg för att förstå och värdera vetenskaplig kunskap. Det är ett skäl till att Skolforskningsinstitutet under hösten börjar ge ut en serie skrifter om forskningslitteracitet.

– JAG TROR ATT lärarkåren behöver vara både nyfiken och kritisk till den forskning som presenteras. Vi vill ge handfasta tips om hur man kan läsa och värdera vetenskapliga artiklar och visa vilka brister och förtjänster som finns hos olika typer av forskningsdesigner, säger Camilo von Greiff.

UNIVERSITETSLEKTORN Anette Jahnke vid Göteborgs universitet, som även är anställd på det oberoende forskningsinstitutet Ifous och forskar om den praktiska kunskapens betydelse för skolans utveckling, menar dock att det kan vara kontraproduktivt att ställa för höga krav på att lärarnas dagliga arbete ska ha forskningsanknytning.

– Jag tror att det är omöjligt att låta hela utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med de definitioner som Skolverket använder. Lärares och rektorers yrkesskicklighet bygger till stor del på personliga erfarenheter. Om vi fokuserar för mycket på generella rutiner och regler så finns det risk för att deras tysta kunskap hamnar i skymundan.

Därför tycker hon att det är problematiskt att Skolverkets definition av ”vetenskaplig grund” innebär att skolorna ska utföra aktiviteter som att pröva faktakunskaper och söka efter förklaringar i forskningen – inte bara att den vetenskapliga grunden utgörs av forskningsresultat, vilket är den gängse definitionen bland forskare.

Skolornas kravbörda blir desto större som Skolverket även tolkar ”beprövad erfarenhet” som något som ska prövas och dokumenteras med vetenskaplig noggrannhet. Det är den synen som fick Skolinspektionen att i sin granskning från 2019 uppmana huvudmännen att skapa bättre strukturer för att pröva lärarnas erfarenheter i stor skala.

– Tiden är en begränsande faktor i skolan och kommer att slukas upp av att skapa den typ av beprövad erfarenhet som myndigheterna vill se. Då hinner lärarna ironiskt nog varken delta i praktiknära forskningsprojekt eller reflektera över sin kunskap och undervisning, säger Anette Jahnke.

Själv menar hon att det är just reflekterande kollegiala samtal i kombination med varierade och utmanande upplevelser av undervisning som är nyckeln till yrkesskicklighet – något som även betonades i Björn Åstrands statliga utredning om undervisningsskicklighet från 2018.

– Lärarna behöver utveckla en säker magkänsla, men för att den ska leda rätt måste den brytas mot kollegor, utvärderingar eller forskningsresultat som ifrågasätter det som de är vana att göra. Det är så man får en djupare förståelse för sin verksamhet, säger Anette Jahnke.

Artikeln är ett utdrag ur en längre temaartikel ur Skolportens magasin nr 5/2020. 

Av Staffan Eng

Illustration Rickard Grönkvist


FAKTA/Vetenskaplig grund

”Vetenskaplig grund” definieras inte i skollagen. Enligt Skolverket innebär begreppet att skolorna ska använda kunskap som härrör från vetenskapliga studier samt praktisera ett systematiskt utforskande för att kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultat i ett sammanhang. Skolforskningsinstitutet nöjer sig med att konstatera att den vetenskapliga grunden handlar om vad forskningen säger.

I en intervju med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i samma nummer av Skolportens magasin berättar han om ett pågående arbete med definitionen. Skolverket har just släppt en ny kunskapsöversikt i ämnet ”Att ställa frågor och söka svar som enligt Peter Fredriksson mjukar upp definitionen och visar hur den kan omsättas i handling.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-28 10:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Poddagogen #8: Eva Klope om hur tjejer fostras in i frisöryrket

Poddagogen gästas av forskaren Eva Klope som intervjuas om hur elever på gymnasiets frisörutbildning förhandlar och iscensätter identiteter i relation till frisöryrket och frisörutbildningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Anna skapar läslust – med hjälp av bilderböcker

Anna Månsson Nylunds elever i Biskopsgården skyndar sig till skolan för att inte missa morgonens högläsning. Entusiasmen beror på att hon själv stolt visar hur förtjust hon är i bilderböcker – men också på framgångsrika läs- och skrivstrategier från New York.

Gemensamma digitala strukturer underlättar för modersmålslärare och studiehandledare

Vikten av gemensamma digitala strukturer inom en skola och över våra skolgränser har ställts på sin spets i fjärr- och distansundervisningen. Genom att vi använder Google Classroom på en bred front i Malmö får pedagoger en gemensam digital plattform, där de kan ta del av varandras lektionsupplägg och samarbeta kring elevernas inlämnade arbetsuppgifter.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Så kan coronapandemin drabba barnen på sikt

Barn från redan utsatta miljöer har större risk att drabbas av pandemin. Den ökande skolfrånvaron medför stora långsiktiga samhällskostnader, och unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under lång tid, visar forskning från IFAU.

Edtechbolag i samarbete med förskollärarutbildning vässar lärarstudenters digitala kompetens

Lärarstudenter blir mer digitalt kreativa och har bättre förutsättningar för att använda digital teknik i sitt pedagogiska arbete.  Därför genomför Swedish Edtest tester på förskollärarutbildningen tillsammans med Högskolan i Halmstad, Region Halland och flera edtechbolag. Nu finns erfarenheterna samlade i en handbok.

Skrivkramp i skolan

Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.

Arbeta förebyggande i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

Uppriktiga diskussioner om specialpedagogik

”Man kommer inte framåt genom att tysta människor”, konstaterar Lars-Gunnar Jönsson, en av handledarna i kompetensutvecklingen ”Specialpedagogik för lärande”. Med hjälp av ett öppet samtalsklimat kunde han och hans kollegor på Rinnebäcksskolan i Kävlinge diskutera inkludering och synen på elevers beteende. Tillsammans har de nu lagt grunden för skolans gemensamma värderingar.

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena

Distansundervisningen är extra tuff för lärare i de praktisk-estetiska ämnena. Därför har vi tagit er hjälp och sammanställt en stor guide med massor av tips för hur man får det att funka – ämne för ämne.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.