Dela:

En skola på vetenskaplig grund?

Illustration: Rickard Grönkvist

Den vetenskapliga grunden i skolan har varit en het potatis länge, men fortfarande är forskarna inte överens om varken vad den innebär eller på vems ansvar den ska ligga.

FÖR LITE STÖD från huvudmännen. Otydlig ansvarsfördelning på skolorna. Avsaknad av ett kritiskt förhållningssätt. Så såg det ut på många håll när Skolinspektionen förra året granskade arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på 30 grundskolor och deras huvudmän.

Granskningen skedde mot bakgrund av kravet på att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som infördes i skollagen redan 2010. Inte undra på att Skolinspektionen manade till skärpning – särskilt i fråga om lärarnas möjligheter att inhämta och värdera forskning.

Men Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, tycker att det är fel att peka ut lärarna som bärare av problemet. I stället vill hon att vi ska flytta fokus till en kollegial utveckling av undervisningen i form av framtagande av undervisningsutvecklande forskning.

– När man säger att lärarna måste bli bättre på att ta till sig forskning så missar man att vi ofta saknar den forskning som behövs för att kunna bedriva kvalificerad undervisning i olika ämnen och för olika elevgrupper. Det är ett forskningsområde som ännu är väldigt outvecklat, säger hon.

Det var också en av slutsatserna i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, som konstaterade att för lite skolforskning svarade mot lärarnas och rektorernas praktiska behov. För att komma till rätta med problemet föreslogs en ökad samverkan mellan lärosäten och huvudmän.

Frågan är bara hur samverkan ska gå till. Inger Eriksson menar att det är avgörande att lärarna får vara med i hela forskningsprocessen och att målet med forskningen är att besvara gemensamma frågor snarare än att forskarna studerar vad lärarna gör ur ett utifrånperspektiv.

ANNARS FINNS DET risk för att projekten kantas av motsättningar och att lärarna upplever att de går på kurs i stället för att de aktivt bidrar med sina erfarenheter till forskningen. Det konstaterade Inger Eriksson i en artikel från 2018, där hon jämförde tre praktiknära forskningsprojekt.

– Vi måste se lärarna som producenter av kunskap, inte bara som konsumenter. Deras blick behövs för att identifiera de relevanta forskningsfrågorna, men också för att tolka resultaten och omvandla dem till metoder som andra lärare kan ha nytta av, säger Inger Eriksson.

Men det behövs också organisatoriska förändringar för att en långsiktig samverkan ska komma till stånd. År 2017 gav regeringen därför Uppsala, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet i uppdrag att utveckla och pröva olika modeller för en sådan samverkan, så kallade ULF-avtal.

Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet, hoppas att ULF-avtalen ska leda till en mer systematiserad dialog om vilken forskning som behövs för undervisningen i skolan och förskolan och att den forskningen verkligen kommer till stånd. Men han betonar att det ännu är en försöksverksamhet.

– Förmodligen behövs det någon form av permanent struktur. Jag tror inte att staten kommer att kunna släppa det här och lita på att de modeller som har etablerats ska finansiera sig själva, utan en fortsättning på ULF-avtalen bygger nog på ett statligt resurstillskott, säger han.

Själv menar Camilo von Greiff att en viktig orsak till bristen på praktiknära forskning är att hela det utbildningsvetenskapliga fältet är underfinansierat. Förutom ULF-avtalen och mer resurser till statliga forskningsfinansiärer skulle han också vilja se att en större del av universitetens basanslag gick till praktiknära forskning.

I dag hittar Skolforskningsinstitutet, som inrättades år 2015 för att finansiera praktiknära forskning och ta fram systematiska översikter, fortfarande ytterst få svenska studier när de tar fram sina forskningsöversikter – ibland inte en enda. Störst är bristen i andra ämnen än matematik och svenska.

– Det är svårt att undervisa på vetenskaplig grund om det inte finns någon vetenskaplig grund att tala om. Problemet går delvis att avhjälpa med sammanställningar av utländska studier, men sådana har alltid sina begränsningar eftersom skolan ser olika ut i olika länder, säger han.

SAMTIDIGT HÅLLER Camilo von Greiff med Skolinspektionen om att lärarna behöver få bättre förutsättningar för att inhämta forskning. Hans vision är att Skolforskningsinstitutets skolforskningsportal ska utvecklas till en gemensam ingång, där all ny, svensk praktiknära forskning av hög kvalitet läggs ut.

– Även om det är bra med mångfald så tror jag att lärarna och förskollärarna i dag har svårt att navigera i floran av aktörer som sammanställer skolforskning. Många skolor och förskolor har heller inte tillgång till universitetens databaser. Därför ligger det på myndigheterna att tillhandahålla forskning på ett öppet sätt.

Han är också bekymrad över Universitetskanslersämbetets utvärderingar av lärarutbildningarna, som indikerar att lärarstudenterna inte alltid får med sig tillräckliga verktyg för att förstå och värdera vetenskaplig kunskap. Det är ett skäl till att Skolforskningsinstitutet under hösten börjar ge ut en serie skrifter om forskningslitteracitet.

– JAG TROR ATT lärarkåren behöver vara både nyfiken och kritisk till den forskning som presenteras. Vi vill ge handfasta tips om hur man kan läsa och värdera vetenskapliga artiklar och visa vilka brister och förtjänster som finns hos olika typer av forskningsdesigner, säger Camilo von Greiff.

UNIVERSITETSLEKTORN Anette Jahnke vid Göteborgs universitet, som även är anställd på det oberoende forskningsinstitutet Ifous och forskar om den praktiska kunskapens betydelse för skolans utveckling, menar dock att det kan vara kontraproduktivt att ställa för höga krav på att lärarnas dagliga arbete ska ha forskningsanknytning.

– Jag tror att det är omöjligt att låta hela utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med de definitioner som Skolverket använder. Lärares och rektorers yrkesskicklighet bygger till stor del på personliga erfarenheter. Om vi fokuserar för mycket på generella rutiner och regler så finns det risk för att deras tysta kunskap hamnar i skymundan.

Därför tycker hon att det är problematiskt att Skolverkets definition av ”vetenskaplig grund” innebär att skolorna ska utföra aktiviteter som att pröva faktakunskaper och söka efter förklaringar i forskningen – inte bara att den vetenskapliga grunden utgörs av forskningsresultat, vilket är den gängse definitionen bland forskare.

Skolornas kravbörda blir desto större som Skolverket även tolkar ”beprövad erfarenhet” som något som ska prövas och dokumenteras med vetenskaplig noggrannhet. Det är den synen som fick Skolinspektionen att i sin granskning från 2019 uppmana huvudmännen att skapa bättre strukturer för att pröva lärarnas erfarenheter i stor skala.

– Tiden är en begränsande faktor i skolan och kommer att slukas upp av att skapa den typ av beprövad erfarenhet som myndigheterna vill se. Då hinner lärarna ironiskt nog varken delta i praktiknära forskningsprojekt eller reflektera över sin kunskap och undervisning, säger Anette Jahnke.

Själv menar hon att det är just reflekterande kollegiala samtal i kombination med varierade och utmanande upplevelser av undervisning som är nyckeln till yrkesskicklighet – något som även betonades i Björn Åstrands statliga utredning om undervisningsskicklighet från 2018.

– Lärarna behöver utveckla en säker magkänsla, men för att den ska leda rätt måste den brytas mot kollegor, utvärderingar eller forskningsresultat som ifrågasätter det som de är vana att göra. Det är så man får en djupare förståelse för sin verksamhet, säger Anette Jahnke.

Artikeln är ett utdrag ur en längre temaartikel ur Skolportens magasin nr 5/2020. 

Av Staffan Eng

Illustration Rickard Grönkvist


FAKTA/Vetenskaplig grund

”Vetenskaplig grund” definieras inte i skollagen. Enligt Skolverket innebär begreppet att skolorna ska använda kunskap som härrör från vetenskapliga studier samt praktisera ett systematiskt utforskande för att kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultat i ett sammanhang. Skolforskningsinstitutet nöjer sig med att konstatera att den vetenskapliga grunden handlar om vad forskningen säger.

I en intervju med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i samma nummer av Skolportens magasin berättar han om ett pågående arbete med definitionen. Skolverket har just släppt en ny kunskapsöversikt i ämnet ”Att ställa frågor och söka svar som enligt Peter Fredriksson mjukar upp definitionen och visar hur den kan omsättas i handling.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-28 10:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Poddagogen #8: Eva Klope om hur tjejer fostras in i frisöryrket

Poddagogen gästas av forskaren Eva Klope som intervjuas om hur elever på gymnasiets frisörutbildning förhandlar och iscensätter identiteter i relation till frisöryrket och frisörutbildningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

De som skolkar från skolidrotten är mer missnöjda med sina kroppar

Var tredje barn i årskurs 6 har någon gång skolkat från skolidrotten. De som skolkar är mer missnöjda med sina kroppar och mer oroade för hur andra uppfattar dem. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Att förstå barns förhållningssätt till den egna kroppen är viktigt för att öka deltagandet i skolidrotten.

Stöttande vuxna är viktigt när ensamkommande flyktingbarn börjar skolan

Lärare blir många gånger centrala vuxna för ensamkommande barn. I Sverige ansvarar skolan för att kartlägga barnens kunskaper och behov, och skolan är ofta spindeln i nätet som samordnar de system som finns runt barnen.

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

”Lärarnas utvecklingsarbete är motorn i forskningen”

Forskning hjälper oss dra nytta av kunskaperna som lärare utvecklar i sin undervisning, så vi kan förstå hur arbetssätt och metoder fungerar i olika kontexter. ”Lärarnas jobb med att utveckla undervisningen är motorn i forskningen”, säger Camilla Björklund, professor i pedagogik och vetenskaplig ledare för Göteborgs Stads utbildningsområde

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Forskningen vägleder skolor i användandet av digitala verktyg

Digitala verktyg och gemensamma avtal finns på plats i kommunen. Men hur används verktygen och läromedlen på bästa sätt för att skapa en så bra undervisning som möjligt? Ett samverkansprojekt mellan skola och forskning har försökt gå på djupet i den frågan. Under en spridningskonferens redogjordes för resultaten.

Bokblogg: Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv

Med utgångspunkten att ”skolor är tillväxtplatser för människor och inte i första hand resultatproducerande enheter” presenterar författarna till boken en holistisk syn på skolutveckling med exempel från ett interaktivt skolutvecklingsprojekt, där de har samarbetat med två skolor. Om du tycker om att betrakta skolan ur ett helhetsperspektiv, så är boken givande läsning, skriver recensenten Mari Rex.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa

På vilket sätt stödjer ert lokala utvecklingsarbete alla elevers lärande, utveckling och hälsa? Och hur syns det i er verksamhet? Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.

AI – smartare än en universitetsstudent?

Chattboten GPT 3.5 har slagit igenom med dunder och brak. Den nya versionen är smartare, snabbare och mer språkbegåvad. Men kan den verkligen skriva lika bra texter som en människa? Vi har frågat några forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Läsning i hemmen – fokus för ett nytt historiskt forskningsprojekt

Hur har läsningen i de svenska hemmen formats från 30-talet och framåt? Det undersöker forskarna Anna Lundh och Linnéa Lindsköld i ett nytt projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer