En skola på vetenskaplig grund?
Illustration: Rickard Grönkvist
Den vetenskapliga grunden i skolan har varit en het potatis länge, men fortfarande är forskarna inte överens om varken vad den innebär eller på vems ansvar den ska ligga.
FÖR LITE STÖD från huvudmännen. Otydlig ansvarsfördelning på skolorna. Avsaknad av ett kritiskt förhållningssätt. Så såg det ut på många håll när Skolinspektionen förra året granskade arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på 30 grundskolor och deras huvudmän.
Granskningen skedde mot bakgrund av kravet på att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som infördes i skollagen redan 2010. Inte undra på att Skolinspektionen manade till skärpning – särskilt i fråga om lärarnas möjligheter att inhämta och värdera forskning.
Men Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, tycker att det är fel att peka ut lärarna som bärare av problemet. I stället vill hon att vi ska flytta fokus till en kollegial utveckling av undervisningen i form av framtagande av undervisningsutvecklande forskning.
– När man säger att lärarna måste bli bättre på att ta till sig forskning så missar man att vi ofta saknar den forskning som behövs för att kunna bedriva kvalificerad undervisning i olika ämnen och för olika elevgrupper. Det är ett forskningsområde som ännu är väldigt outvecklat, säger hon.
Det var också en av slutsatserna i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, som konstaterade att för lite skolforskning svarade mot lärarnas och rektorernas praktiska behov. För att komma till rätta med problemet föreslogs en ökad samverkan mellan lärosäten och huvudmän.
Frågan är bara hur samverkan ska gå till. Inger Eriksson menar att det är avgörande att lärarna får vara med i hela forskningsprocessen och att målet med forskningen är att besvara gemensamma frågor snarare än att forskarna studerar vad lärarna gör ur ett utifrånperspektiv.
ANNARS FINNS DET risk för att projekten kantas av motsättningar och att lärarna upplever att de går på kurs i stället för att de aktivt bidrar med sina erfarenheter till forskningen. Det konstaterade Inger Eriksson i en artikel från 2018, där hon jämförde tre praktiknära forskningsprojekt.
– Vi måste se lärarna som producenter av kunskap, inte bara som konsumenter. Deras blick behövs för att identifiera de relevanta forskningsfrågorna, men också för att tolka resultaten och omvandla dem till metoder som andra lärare kan ha nytta av, säger Inger Eriksson.
Men det behövs också organisatoriska förändringar för att en långsiktig samverkan ska komma till stånd. År 2017 gav regeringen därför Uppsala, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet i uppdrag att utveckla och pröva olika modeller för en sådan samverkan, så kallade ULF-avtal.
Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet, hoppas att ULF-avtalen ska leda till en mer systematiserad dialog om vilken forskning som behövs för undervisningen i skolan och förskolan och att den forskningen verkligen kommer till stånd. Men han betonar att det ännu är en försöksverksamhet.
– Förmodligen behövs det någon form av permanent struktur. Jag tror inte att staten kommer att kunna släppa det här och lita på att de modeller som har etablerats ska finansiera sig själva, utan en fortsättning på ULF-avtalen bygger nog på ett statligt resurstillskott, säger han.
Själv menar Camilo von Greiff att en viktig orsak till bristen på praktiknära forskning är att hela det utbildningsvetenskapliga fältet är underfinansierat. Förutom ULF-avtalen och mer resurser till statliga forskningsfinansiärer skulle han också vilja se att en större del av universitetens basanslag gick till praktiknära forskning.
I dag hittar Skolforskningsinstitutet, som inrättades år 2015 för att finansiera praktiknära forskning och ta fram systematiska översikter, fortfarande ytterst få svenska studier när de tar fram sina forskningsöversikter – ibland inte en enda. Störst är bristen i andra ämnen än matematik och svenska.
– Det är svårt att undervisa på vetenskaplig grund om det inte finns någon vetenskaplig grund att tala om. Problemet går delvis att avhjälpa med sammanställningar av utländska studier, men sådana har alltid sina begränsningar eftersom skolan ser olika ut i olika länder, säger han.
SAMTIDIGT HÅLLER Camilo von Greiff med Skolinspektionen om att lärarna behöver få bättre förutsättningar för att inhämta forskning. Hans vision är att Skolforskningsinstitutets skolforskningsportal ska utvecklas till en gemensam ingång, där all ny, svensk praktiknära forskning av hög kvalitet läggs ut.
– Även om det är bra med mångfald så tror jag att lärarna och förskollärarna i dag har svårt att navigera i floran av aktörer som sammanställer skolforskning. Många skolor och förskolor har heller inte tillgång till universitetens databaser. Därför ligger det på myndigheterna att tillhandahålla forskning på ett öppet sätt.
Han är också bekymrad över Universitetskanslersämbetets utvärderingar av lärarutbildningarna, som indikerar att lärarstudenterna inte alltid får med sig tillräckliga verktyg för att förstå och värdera vetenskaplig kunskap. Det är ett skäl till att Skolforskningsinstitutet under hösten börjar ge ut en serie skrifter om forskningslitteracitet.
– JAG TROR ATT lärarkåren behöver vara både nyfiken och kritisk till den forskning som presenteras. Vi vill ge handfasta tips om hur man kan läsa och värdera vetenskapliga artiklar och visa vilka brister och förtjänster som finns hos olika typer av forskningsdesigner, säger Camilo von Greiff.
UNIVERSITETSLEKTORN Anette Jahnke vid Göteborgs universitet, som även är anställd på det oberoende forskningsinstitutet Ifous och forskar om den praktiska kunskapens betydelse för skolans utveckling, menar dock att det kan vara kontraproduktivt att ställa för höga krav på att lärarnas dagliga arbete ska ha forskningsanknytning.
– Jag tror att det är omöjligt att låta hela utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med de definitioner som Skolverket använder. Lärares och rektorers yrkesskicklighet bygger till stor del på personliga erfarenheter. Om vi fokuserar för mycket på generella rutiner och regler så finns det risk för att deras tysta kunskap hamnar i skymundan.
Därför tycker hon att det är problematiskt att Skolverkets definition av ”vetenskaplig grund” innebär att skolorna ska utföra aktiviteter som att pröva faktakunskaper och söka efter förklaringar i forskningen – inte bara att den vetenskapliga grunden utgörs av forskningsresultat, vilket är den gängse definitionen bland forskare.
Skolornas kravbörda blir desto större som Skolverket även tolkar ”beprövad erfarenhet” som något som ska prövas och dokumenteras med vetenskaplig noggrannhet. Det är den synen som fick Skolinspektionen att i sin granskning från 2019 uppmana huvudmännen att skapa bättre strukturer för att pröva lärarnas erfarenheter i stor skala.
– Tiden är en begränsande faktor i skolan och kommer att slukas upp av att skapa den typ av beprövad erfarenhet som myndigheterna vill se. Då hinner lärarna ironiskt nog varken delta i praktiknära forskningsprojekt eller reflektera över sin kunskap och undervisning, säger Anette Jahnke.
Själv menar hon att det är just reflekterande kollegiala samtal i kombination med varierade och utmanande upplevelser av undervisning som är nyckeln till yrkesskicklighet – något som även betonades i Björn Åstrands statliga utredning om undervisningsskicklighet från 2018.
– Lärarna behöver utveckla en säker magkänsla, men för att den ska leda rätt måste den brytas mot kollegor, utvärderingar eller forskningsresultat som ifrågasätter det som de är vana att göra. Det är så man får en djupare förståelse för sin verksamhet, säger Anette Jahnke.
Artikeln är ett utdrag ur en längre temaartikel ur Skolportens magasin nr 5/2020.
Illustration Rickard Grönkvist
FAKTA/Vetenskaplig grund
”Vetenskaplig grund” definieras inte i skollagen. Enligt Skolverket innebär begreppet att skolorna ska använda kunskap som härrör från vetenskapliga studier samt praktisera ett systematiskt utforskande för att kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultat i ett sammanhang. Skolforskningsinstitutet nöjer sig med att konstatera att den vetenskapliga grunden handlar om vad forskningen säger.
I en intervju med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i samma nummer av Skolportens magasin berättar han om ett pågående arbete med definitionen. Skolverket har just släppt en ny kunskapsöversikt i ämnet ”Att ställa frågor och söka svar” som enligt Peter Fredriksson mjukar upp definitionen och visar hur den kan omsättas i handling.
Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!
Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!
Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!
Sidan publicerades 2020-10-28 10:11 av Moa Duvarci Engman
