Dela:

En skola på vetenskaplig grund?

Illustration: Rickard Grönkvist

Den vetenskapliga grunden i skolan har varit en het potatis länge, men fortfarande är forskarna inte överens om varken vad den innebär eller på vems ansvar den ska ligga.

FÖR LITE STÖD från huvudmännen. Otydlig ansvarsfördelning på skolorna. Avsaknad av ett kritiskt förhållningssätt. Så såg det ut på många håll när Skolinspektionen förra året granskade arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på 30 grundskolor och deras huvudmän.

Granskningen skedde mot bakgrund av kravet på att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som infördes i skollagen redan 2010. Inte undra på att Skolinspektionen manade till skärpning – särskilt i fråga om lärarnas möjligheter att inhämta och värdera forskning.

Men Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, tycker att det är fel att peka ut lärarna som bärare av problemet. I stället vill hon att vi ska flytta fokus till en kollegial utveckling av undervisningen i form av framtagande av undervisningsutvecklande forskning.

– När man säger att lärarna måste bli bättre på att ta till sig forskning så missar man att vi ofta saknar den forskning som behövs för att kunna bedriva kvalificerad undervisning i olika ämnen och för olika elevgrupper. Det är ett forskningsområde som ännu är väldigt outvecklat, säger hon.

Det var också en av slutsatserna i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, som konstaterade att för lite skolforskning svarade mot lärarnas och rektorernas praktiska behov. För att komma till rätta med problemet föreslogs en ökad samverkan mellan lärosäten och huvudmän.

Frågan är bara hur samverkan ska gå till. Inger Eriksson menar att det är avgörande att lärarna får vara med i hela forskningsprocessen och att målet med forskningen är att besvara gemensamma frågor snarare än att forskarna studerar vad lärarna gör ur ett utifrånperspektiv.

ANNARS FINNS DET risk för att projekten kantas av motsättningar och att lärarna upplever att de går på kurs i stället för att de aktivt bidrar med sina erfarenheter till forskningen. Det konstaterade Inger Eriksson i en artikel från 2018, där hon jämförde tre praktiknära forskningsprojekt.

– Vi måste se lärarna som producenter av kunskap, inte bara som konsumenter. Deras blick behövs för att identifiera de relevanta forskningsfrågorna, men också för att tolka resultaten och omvandla dem till metoder som andra lärare kan ha nytta av, säger Inger Eriksson.

Men det behövs också organisatoriska förändringar för att en långsiktig samverkan ska komma till stånd. År 2017 gav regeringen därför Uppsala, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet i uppdrag att utveckla och pröva olika modeller för en sådan samverkan, så kallade ULF-avtal.

Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet, hoppas att ULF-avtalen ska leda till en mer systematiserad dialog om vilken forskning som behövs för undervisningen i skolan och förskolan och att den forskningen verkligen kommer till stånd. Men han betonar att det ännu är en försöksverksamhet.

– Förmodligen behövs det någon form av permanent struktur. Jag tror inte att staten kommer att kunna släppa det här och lita på att de modeller som har etablerats ska finansiera sig själva, utan en fortsättning på ULF-avtalen bygger nog på ett statligt resurstillskott, säger han.

Själv menar Camilo von Greiff att en viktig orsak till bristen på praktiknära forskning är att hela det utbildningsvetenskapliga fältet är underfinansierat. Förutom ULF-avtalen och mer resurser till statliga forskningsfinansiärer skulle han också vilja se att en större del av universitetens basanslag gick till praktiknära forskning.

I dag hittar Skolforskningsinstitutet, som inrättades år 2015 för att finansiera praktiknära forskning och ta fram systematiska översikter, fortfarande ytterst få svenska studier när de tar fram sina forskningsöversikter – ibland inte en enda. Störst är bristen i andra ämnen än matematik och svenska.

– Det är svårt att undervisa på vetenskaplig grund om det inte finns någon vetenskaplig grund att tala om. Problemet går delvis att avhjälpa med sammanställningar av utländska studier, men sådana har alltid sina begränsningar eftersom skolan ser olika ut i olika länder, säger han.

SAMTIDIGT HÅLLER Camilo von Greiff med Skolinspektionen om att lärarna behöver få bättre förutsättningar för att inhämta forskning. Hans vision är att Skolforskningsinstitutets skolforskningsportal ska utvecklas till en gemensam ingång, där all ny, svensk praktiknära forskning av hög kvalitet läggs ut.

– Även om det är bra med mångfald så tror jag att lärarna och förskollärarna i dag har svårt att navigera i floran av aktörer som sammanställer skolforskning. Många skolor och förskolor har heller inte tillgång till universitetens databaser. Därför ligger det på myndigheterna att tillhandahålla forskning på ett öppet sätt.

Han är också bekymrad över Universitetskanslersämbetets utvärderingar av lärarutbildningarna, som indikerar att lärarstudenterna inte alltid får med sig tillräckliga verktyg för att förstå och värdera vetenskaplig kunskap. Det är ett skäl till att Skolforskningsinstitutet under hösten börjar ge ut en serie skrifter om forskningslitteracitet.

– JAG TROR ATT lärarkåren behöver vara både nyfiken och kritisk till den forskning som presenteras. Vi vill ge handfasta tips om hur man kan läsa och värdera vetenskapliga artiklar och visa vilka brister och förtjänster som finns hos olika typer av forskningsdesigner, säger Camilo von Greiff.

UNIVERSITETSLEKTORN Anette Jahnke vid Göteborgs universitet, som även är anställd på det oberoende forskningsinstitutet Ifous och forskar om den praktiska kunskapens betydelse för skolans utveckling, menar dock att det kan vara kontraproduktivt att ställa för höga krav på att lärarnas dagliga arbete ska ha forskningsanknytning.

– Jag tror att det är omöjligt att låta hela utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med de definitioner som Skolverket använder. Lärares och rektorers yrkesskicklighet bygger till stor del på personliga erfarenheter. Om vi fokuserar för mycket på generella rutiner och regler så finns det risk för att deras tysta kunskap hamnar i skymundan.

Därför tycker hon att det är problematiskt att Skolverkets definition av ”vetenskaplig grund” innebär att skolorna ska utföra aktiviteter som att pröva faktakunskaper och söka efter förklaringar i forskningen – inte bara att den vetenskapliga grunden utgörs av forskningsresultat, vilket är den gängse definitionen bland forskare.

Skolornas kravbörda blir desto större som Skolverket även tolkar ”beprövad erfarenhet” som något som ska prövas och dokumenteras med vetenskaplig noggrannhet. Det är den synen som fick Skolinspektionen att i sin granskning från 2019 uppmana huvudmännen att skapa bättre strukturer för att pröva lärarnas erfarenheter i stor skala.

– Tiden är en begränsande faktor i skolan och kommer att slukas upp av att skapa den typ av beprövad erfarenhet som myndigheterna vill se. Då hinner lärarna ironiskt nog varken delta i praktiknära forskningsprojekt eller reflektera över sin kunskap och undervisning, säger Anette Jahnke.

Själv menar hon att det är just reflekterande kollegiala samtal i kombination med varierade och utmanande upplevelser av undervisning som är nyckeln till yrkesskicklighet – något som även betonades i Björn Åstrands statliga utredning om undervisningsskicklighet från 2018.

– Lärarna behöver utveckla en säker magkänsla, men för att den ska leda rätt måste den brytas mot kollegor, utvärderingar eller forskningsresultat som ifrågasätter det som de är vana att göra. Det är så man får en djupare förståelse för sin verksamhet, säger Anette Jahnke.

Artikeln är ett utdrag ur en längre temaartikel ur Skolportens magasin nr 5/2020. 

Av Staffan Eng

Illustration Rickard Grönkvist


FAKTA/Vetenskaplig grund

”Vetenskaplig grund” definieras inte i skollagen. Enligt Skolverket innebär begreppet att skolorna ska använda kunskap som härrör från vetenskapliga studier samt praktisera ett systematiskt utforskande för att kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultat i ett sammanhang. Skolforskningsinstitutet nöjer sig med att konstatera att den vetenskapliga grunden handlar om vad forskningen säger.

I en intervju med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i samma nummer av Skolportens magasin berättar han om ett pågående arbete med definitionen. Skolverket har just släppt en ny kunskapsöversikt i ämnet ”Att ställa frågor och söka svar som enligt Peter Fredriksson mjukar upp definitionen och visar hur den kan omsättas i handling.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-28 10:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Poddagogen #8: Eva Klope om hur tjejer fostras in i frisöryrket

Poddagogen gästas av forskaren Eva Klope som intervjuas om hur elever på gymnasiets frisörutbildning förhandlar och iscensätter identiteter i relation till frisöryrket och frisörutbildningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Teckenspråk gynnar alla barns språkutveckling

Hur främjar vi språkutvecklingen för både de barn som är hörande och de som är döva, utan att använda olika metoder? Hur kan vi få alla barn delaktiga när talad svenska är det dominerande språket? Det är frågor som en förskola i Borås har arbetat med de senaste åren.

Andreas Fejes LiU: Högt eget lärandeansvar riskerar skapa ojämlikhet

Andreas Fejes tycker att begreppet Livslångt lärande är ett policybegrepp som används i en tid av neoliberalt förhållningssätt till lärande och att det finns risker med att betona allas eget ansvar för upskill, reskill och allt annat vi nu har på agendan för lärande i Sverige. (webb-radio)

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Forskaren: All bedömning kan påverka elevernas lust att lära

Håkan Löfgren tycker att skolan fokuserar för lite på elevers känslor. Han och nio lärare i olika ämnen har forskat om vilka konsekvenser lärares agerande och bedömningsarbete kan få för gymnasieelever. Slutsats: det kan påverka hela deras skolgång.

Ny forskning: Elever i nian har problem med avkodning

Elever som har problem med avkodning i årskurs tre har kvar problemen i årskurs nio. ”Mina forskningsresultat är ytterligare ett bevis på att vi måste sätta in fler insatser i ett tidigare skede,” säger Birgitta Herkner som i vintras disputerade vid Stockholms universitet.

VR som breddar kulturutbudet och utvecklar skolan

Eskilstuna och Kungsbacka kommun arbetar med VR inom undervisning och kultur. I dagsläget används tekniken främst för elever som har svårt att ta sig till skolan av olika anledningar. Framåt ser kommunerna att VR kan bidra inom studie- och yrkesvägledning. Dessutom vill de tillgängliggöra kulturupplevelser genom tekniken och göra publiken bredare.

Marc Smith: Varför blir vi inte övertygade av fakta?

Varför har vi så svårt att ändra uppfattning, till exempel om myter om lärande, även när fakta går emot vad vi tror? Marc Smith, auktoriserad psykolog, frilansskribent och tidigare lärare i Storbritannien, beskriver backfire-effekten, som kan vara en förklaring.

Linje 14 återvänder till Vivalla: ”Stort behov av studiehjälp”

Linje 14, ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun, har som mål att få fler elever från studieovana hem att gå vidare till högre studier. Nu återvänder Linje 14 till Vivalla och startar upp studiehjälpen på nytt.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.